DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI
Kommunernas miljardreserv – därför höjs skatter i onödan
Kommunerna larmar om underskott och skriker efter mer pengar. Men nu visar en ny rapport att de hade kunnat spara 108 miljarder de senaste tio åren. ”När vi har granskat det här så har det blivit mer och mer besynnerligt”, säger chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt till TN.
I regeringens budget för 2024 avsattes 16 miljarder kronor i syfte att minska det förväntade underskottet hos landets kommuner och regioner. En siffra som var väsentligt mindre än de 30 miljarder kronor som Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ansåg behövdes.
Sedan 2013 har kommuner och regioner en möjlighet att avsätta överskott i en så kallad resultatutjämningsreserv (RUR). Syftet är att överskott från goda ekonomiska tider ska kunna användas för att täcka underskott i sämre tider. Pengarna i RUR är mer lättillgängliga än pengar i det vanliga egna kapitalet, där man måste ha ”synnerliga skäl” för att få använda dem.
En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar dock att avsättningarna till RUR är betydligt mindre de senaste tio åren än vad de kunde ha varit. Under perioden 2013–2022 har Sveriges kommuner redovisat ett överskott på totalt 308 miljarder kronor. Rapporten visar att kommunerna hade kunnat spara 108 miljarder kronor mer i RUR än vad de faktiskt gjorde.
Det är pengar som nu hade kunnat användas till att täcka de underskott som Sveriges kommuner står inför, menar Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
– Varje budget hör man att kommuner och regioner behöver mer pengar. Men när vi har börjat granska det här så har det blivit mer och mer besynnerligt för oss att de här kraven kommer år efter år. När man ser vilka överskott som kommuner och regioner faktiskt gör, säger han.
– Det blir väldigt tydligt att man helt har underutnyttjat den här möjligheten att spara i resultatutjämningsreserven, säger han.
21 miljarder i överskott – 0 kronor till RUR
Han lyfter Stockholms stad, som 2022 redovisade ett överskott från föregående fem år på 21 miljarder kronor. Kommunen har haft möjligheten att sätta av 19 miljarder kronor i RUR under perioden 2013–2022, men har valt att sätta av 0 kronor. I höstbudgeten valde man att höja skatten för att täcka underskotten 2024.
– Det finns enstaka kommuner som har problem. Men över lag så är det så att kommunerna har en ganska stark finansiell ställning och inte skulle behöva nya stora statsbidrag.
– Regeringen la 40 procent av reformutrymmet i budgeten på höjda statsbidrag. Det är pengar som i stället borde läggas på reformer för att öka tillväxten, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Annika Wallenskog är chefsekonom på SKR. Hon håller inte med om att kommunerna generellt borde sparat mer i RUR, och att ökade statsbidrag därmed inte hade varit nödvändigt.
”Det är viktigt att notera att det är 290 olika kommuner och att alla väljer hur de vill jobba långsiktigt med sin ekonomi. Resultaten skiljer sig väldigt mycket mellan kommunerna. Många små kommuner har inte haft råd att sätta av, då balanskravsresultaten inte varit tillräckligt starka. Andra kommuner har valt att inte sätta av till RUR då de har stark finansiell ställning och i stället kan hänvisa till synnerliga skäl och gå med underskott och inte behöva återställa resultatet”, skriver hon i ett mejl till TN.
”Kommunerna måste också ha koll på sin betalningsberedskap. Dvs måste ha pengar för att betala fakturor och löner. Trots de starka resultaten under några år har låneskulden ökat. Det tyder snarare på att resultaten varit för svaga. Under hela 2010-talet och nästan alla år under 2020-talet har kommunerna ett negativt finansiellt sparande (dvs de förbrukar med pengar än de får in). Även under de år där resultaten varit starka har låneskulden ökat. Man kan fundera på hur stor låneskuld en kommun kan ha”.
”De flesta har ännu inte tagit höjd för kostnaderna”
Annika Wallenskog menar det är en orättvis bild att kommunernas ekonomi är så bra. Till exempel ligger många kommuner efter med stora investeringar, skriver hon.
”I genomsnitt hade kommunerna en låneskuld på nästan 50 000 kronor per invånare att jämföra med 2010 då skulden var 15 000 kronor per invånare. Trots den mycket höga investeringsnivån ligger de flesta kommunerna efter med infrastrukturinvesteringar, såsom exempelvis vatten, avlopp, reningsverk (som det finns 1 700 stycken i landet). Till detta ska läggas åtgärder för att anpassa kommunerna till ett förändrat klimat. Här räknar vi med utgifter på flera hundra miljarder kronor. Som de flesta ännu inte tagit höjd för.”
Sven-Olov Daunfeldt håller inte med om att den ökade skuldsättningen skulle vara anledning nog att få höjda statsbidrag.
– Man har ökat skulderna men man har ju ökat tillgångarna ännu mer, så soliditeten har ökat. Man har fått en starkare finansiell ställning, säger han.
Kommunerna är ute på hal is, menar han.
– Och där får man också komma ihåg att i den kommunala bokföringen så får man ju inte värdera tillgångar till marknadsvärde. Utan de värderas till det bokförda värdet.
– Ofta är det ju så att till exempel kommunernas fastighetsbestånd är värt mycket mer än det bokförda värdet. Så ofta har man tillgångar som faktiskt är värda mer än vad de är på pappret så att säga, avslutar han.
