Så blev Taylor Swift en ekonomisk maktfaktor

Ekonomi (TT)

När Taylor Swift kommer till Stockholm höjs hotellpriserna med 300 procent. Men dyrt boende och konsertbiljetter för tusentals kronor får knappast fansen att tveka. Hos ekonomer talas det nu om "swiftonomics" – hur superstjärnan blivit en ekonomisk faktor att räkna med.

Efter flera veckors förberedelser lyckades Petra Huisman inte bara få loss en biljett. Hon ska nu se två av tre konserter på Friends arena i maj liksom en av konserterna i London i augusti. Dessutom var hon och en vän i New York tidigare i år när Swift uppträdde på hemmaplan.

Högt börjar Petra Huisman räkna med vad allt kommer att kosta:

– I Stockholm lyckades vi inte få ordinarie biljetter utan så kallade VIP-biljetter, det betyder omkring 11 000 kronor för två biljetter, sen är det boende, mat, taxi och andra utgifter. I New York kostade biljetten 7 500 kronor, berättar hon och lägger till:

– I London kostar den däremot bara 1 500 kronor, men allt det här betyder att jag lagt 20 000 kronor bara på konsertbiljetter.

Kallar sig "swifties"

Dom kallar sig "swifties", fansen till den 33-åriga amerikanska låtskrivaren och popstjärnan som just nu är den kanske största och mest inflytelserika musikartisten i världen.

När Taylor Swift genomför "The Eras Tour", med 151 konserter över fem kontinenter och bland annat tre stopp i Stockholm, är det en miljardindustri med ekonomisk effekt för betydligt fler än amerikanskan och hennes skivbolag.

Varje konsert bedöms ge intäkter på omkring 13 miljoner dollar, enligt nyhetsbyrån Bloombergs beräkningar. En studie har visat att de två konserterna i delstaten Colorado ska ha lyft delstatens ekonomiska tillväxt med 140 miljoner dollar.

Taylor Swifts ekonomiska påverkan ses till och med som så stor att USA:s centralbankschef Jerome Powell i anslutning till en presskonferens fick frågan om eventuell påverkan på amerikansk inflation.

Höga hotellpriser

I Sverige är Taylor Swift-effekten redan nu högst påtaglig på hotellpriserna i Stockholm runt helgen hon kommer hit till våren.

En genomgång via en av de större bokningssajterna visar på priser kring 5 000–6 000 kronor per natt – om det överhuvudtaget finns några rum kvar. Det kan sättas i perspektiv med helgen före konserterna: då kostar ett hotellrum cirka 1 500 kronor.

Det är just sådana aspekter som nu diskuteras – hur en megaartist eventuellt kan bli en inflationsfaktor. Efter Beyoncés konserter i Stockholm i våras skrev Danske Banks chefsekonom Michael Grahn på Twitter att konserterna bidrog till att hålla uppe den svenska inflationen, ett resonemang som möttes av skepsis och kritik.

Snart ett halvår senare håller dock Michael Grahn fast vid sin ståndpunkt, även om det inte går att se helt svart eller vitt, påpekar han:

– Vi blev lite häcklade från början, kan verkligen en enskild artist ha effekt på makroekonomi? Men blir det väldigt mycket högre priser – även om det är under en kort period – är det klart att det kan påverka. Jag tycker inte att man ska avfärda detta som idioti.

Liknande effekter

Michael Grahn pekar på liknande effekter tidigare, till exempel i anslutning till fotbollsmatchen mellan Ajax och Manchester United 2017 som bidrog till en anstormning av utländska supportrar till Stockholm.

Kan då Taylor Swift bli en inflationsfaktor nästa år för svensk del?

Högst tveksamt, enligt Michael Grahn. En orsak är att inflationen traditionellt mäts mot samma månad föregående år och det var alltså då i maj som Beyoncé drev upp hotellpriserna.

– Om det nu inte blir en ännu större prisuppgång utan priserna blir i paritet med Beyoncé, då kan man säga att det blir ingen effekt utan en sådan uppgångssiffra försvinner ur statistiken och en likadan tillkommer, förklarar han.

Mer komplicerat att förklara är kanske hur en artist som har sitt ursprung i den ofta inte så glamourösa countrymusiken har kommit att bli en sådan maktfaktor, inte bara ekonomiskt, utan också populärkulturellt och samhällspolitiskt.

Uppmanade till röstning

När till exempel Taylor Swift på Instagram uppmuntrade sina 272 miljoner följare att registrera sig inför presidentvalet bidrog det till 23 procent fler registreringar än vid samma tidpunkt föregående år, enligt mediebolaget NPR.

Petra Huisman ger sig ändå på ett försök:

– Bara för några år sedan var Taylor Swift väldigt ocool. Hon har alltid gjort musik som talat med hjärta och smärta, men på ett väldigt välformulerat sätt, det har dock aldrig riktigt tagits på allvar. Det utanförskapet i sin tur skapar en tillhörighet bland fansen som hittar en kraft i gemenskapen.

Petra Huisman är den första att medge att Taylor Swift är en extremt framgångsrik affärskvinna, men menar att i superstjärnan finns samtidigt en vardagsnära och igenkännande faktor för hennes fans.

– Unga tjejer är egentligen en ganska "okreddig" målgrupp, men hon har alltid vänt sig till dem. Jag tror att kraften som unga tjejer har ekonomiskt, och vad de väljer att lägga pengar på sedan när de växer upp och skaffar familj, verkligen kan underskattas.

Upplevs som autentisk

Men kan det bli för mycket ekonomi? Kan kommersiella värden riskera att själva artisten Taylor Swift kommer i skymundan? Linda Ryan Bengtsson, lektor vid Karlstads universitet som studerat amerikanskans interaktion med fans via olika sociala medier, ger ett exempel:

– Hon har varit väldigt duktig på att särskilja de här sakerna, dels ett eget konto, dels ett mera kommersiellt konto. Sedan vet man inte vilken röst som pratar, men många upplever att hon är väldigt autentisk och drivs av sina egna idéer, och hon har ju till exempel ifrågasatt musikbranschen.

Petra Huisman i sin tur ser pragmatiskt på det hela:

– Det är en del av hela vårt system just nu, oavsett om det är hon eller någon annan som använder det. Jag kan välja om jag ska köpa de här grejerna eller inte, och för mig tar det inte bort kärleken till musiken.

Tobias Österberg/TT