AI OCH AUTOMATISERING
EU-topp försvarar AI-lag efter Macrons kritik
Tech (TT)
Frankrikes president Emmanuel Macron kritiserar EU:s historiska AI-paket för att hämma innovation. Nu slår EU-toppen Margrethe Vestager tillbaka.
– Lagen skapar förutsebar rättstillämpning på marknaden när saker och ting tas i bruk, säger Vestager, dansk EU-kommissionär för konkurrensfrågor och digitalisering, till Financial Times.
Europeiska unionen enades i början av december om världens första övergripande lagpaket gällande AI.
Efter utdragna förhandlingar kom Europaparlamentet och medlemsländerna överens på flera områden – däribland rättsväsendets användande av AI samt förbud mot ansiktsigenkänning som sorterar människor enligt religiös övertygelse, sexuell läggning eller etnisk tillhörighet.
Oro att halka efter
Avtalet har beskrivits som historiskt, men har också stött på tung intern kritik från den franske presidenten Macron. Han anser att det riskerar leda till att europeiska techbolag hamnar på efterkälken i utvecklingen av AI, särskilt bakom liknande företag i USA, Storbritannien och Kina.
– Vi kan bestämma oss för att reglera mycket snabbare och mycket starkare än våra främsta konkurrenter. Men vi kommer att reglera saker som inte längre kommer att producera eller uppfinna. Det här är aldrig en bra idé, sade Macron tidigare i december.
Vestager hävdar däremot att EU-lagen inte kommer skada innovation och forskning, utan snarare förbättra områdena.
Lagstiftning 2025
Regelverket ska vara implementerat i unionens medlemsländers lagstiftning 2025. Den exakta utformningen är inte fastställd, utan kommer att preciseras på tjänstemannanivå.
För att regelverket ska träda i kraft krävs formellt klartecken från EU:s regeringar på ministernivå samt Europaparlamentet. Eftersom parterna är överens är återstoden av processen mest en formalitet.
Joakim Hugert Lundberg/TT
Fakta
EU:s uppgörelse i december var ett avgörande steg mot en reglering av AI-verktyg i unionen i framtiden. Om regelverket klubbas blir det:
– Förbud mot biometrisk kategorisering som utgår från känsliga faktorer som politiska åsikter, religion, filosofier, sexuell läggning och etnisk tillhörighet.
– Förbud mot ansiktsigenkänning på bred front baserat på underlag från internet eller övervakningskameror i syfte att bygga upp profiler i en databas.
– Förbud mot rörelsedetektorer på arbetsplatser eller på skolor och universitet.
– Förbud mot sociala rangordningssystem baserade på beteende och personlighet.
– Förbud mot AI-system som manipulerar människors beteende för att begränsa deras fria vilja.
– Förbud mot AI-system som exploaterar människors sårbarhet utifrån ålder, funktionsnedsättning eller deras sociala och ekonomiska situation.
– Det införs undantag från regelverket vad gäller ansiktsigenkänning i realtid för brottsbekämpning, om det finns tillstånd och ett specifikt ändamål för verksamheten. Det kan exempelvis handla om terrorhot och jakt på personer misstänkta för terrorism, människohandel, sexbrott, mord, kidnappning, våldtäkt, väpnat rån eller deltagande i en kriminell organisation samt miljöbrott.
Källa: Europaparlamentet
