DEN SVENSKA EKONOMIN
FI sågar höjt lånetak vid bostadsköp
Ekonomi (TT)
Höjt bolånetak kommer att öka hushållens skuldsättning. ”Ur vår synpunkt är det ingen bra idé”, säger Finansinspektionens chef Daniel Barr som svar på regeringens förslag.
Regeringen föreslog för fyra veckor sedan två åtgärder för att minska hushållens skuldsättning. Ett av förslagen var att höja taket för hur mycket ett hushåll får finansiera bostadsköp med bostadslån. I dag går gränsen vid 85 procent.
Regeringen föreslår 90 procent. Detta bland annat för att inte bostadsköparna ska toppa upp lånen med dyrare och mer riskfyllda blancolån. Syftet skulle enligt regeringen vara att bland annat komma åt människors ökade skuldsättning.
Motsatt effekt
Men Finansinspektionen (FI), som fick i uppdrag att snabbt utreda förslaget med fokus på finansiell stabilitet och komma med inspel, gör alltså tydligt tummen ned. Effekten blir förmodligen den motsatta.
– Det kommer att innebära att hushållens skuldsättning ökar, säger myndighetens generaldirektör Daniel Barr.
En och annan blancolåntagare skulle kunna få ett billigare bostadslån i stället. Men de är inte tillräckligt många – ungefär en av tio tar blancolån vid bostadsköp – för att åtgärden skulle överväga riskerna med en samlad ökad skuldsättning.
Högre priser
Dessutom skulle förmodligen bostadspriserna öka.
– Mer pengar kommer att jaga samma befintliga bostadsbestånd, säger Daniel Barr.
Även det fråntar själva syftet, som är att pressa ner skuldsättningen. Samma priseffekt skulle sannolikt bli följden och därmed sätta krokben på regeringens andra uttalade syfte: att ett höjt bolånetak skulle sänka tröskeln in på bostadsmarknaden, resonerar Daniel Barr.
"Klokt se över"
Men även om FI inte gillar regeringens förslag om höjt bolånetak, är inte allt frid och fröjd. Daniel Barr upprepar vad han sagt tidigare – att de befintliga reglerna kring bolånetak och dubbla amorteringskrav inte har lyckats bryta trenden mot en allt högre skuldsättning.
– Därför är det klokt att se över vad man kan göra, säger Barr och hänvisar till den utredning som parallellt håller på att se över lånereglerna på bostadsmarknaden.
Ett annat förslag som regeringen samtidigt lade fram var ett förslag på att avskaffa ränteavdraget på blancolån, alltså lån utan säkerheter. Om detta återkommer FI tillsammans med fler remissinstanser senare.
Olle Lindström/TT
Fakta
Lånetaket innebär att ett hushåll, enligt dagens regler, får finansiera sitt bostadsköp med maximalt 85 procent av traditionella bostadslån. Omvänt kan sägas att bostadsköparen kontant måste lägga in 15 procent av köpesumman.
Syftet är att hushållen inte ska låna för mycket. En alltför hög skuldsättning blir riskfyllt både för individen och samhällsekonomin.
Men det går förstås att finansiera kontantdelen med andra typer av lån – då i huvudsak så kallade blancolån, som är dyrare eftersom det som regel inte finns några säkerheter kopplade till lånen.
