DE SVENSKA LÖNERNA

Tjänstemännen drar ifrån arbetarnas löner

Arbetsmarknad (TT)

Var fjärde ingenjör lyckades trumfa inflationen i fjol. Mest i lön fick de som bytte jobb.

Metallarbetarna nådde inte lika högt. Det kan få konsekvenser.

2023 blev året då de flesta gick back lönemässigt. Inflationen var ungefär dubbelt så hög som den genomsnittliga löneutvecklingen, värdet på lönen föll därmed. Men ingenjörerna hade som grupp en stark arbetsmarknad och kunde därmed kräva högre lönepåslag, exempelvis när de bytte jobb.

Fackets förhandlingschef Camilla Frankelius är inte direkt förvånad.

– Det är ett stort tryck och en stor efterfrågan på ingenjörer.

I snitt steg ingenjörernas löner i privat sektor med 6,9 procent procent under 2023. Jämfört med inflationen på 8,5 procent (enligt KPI) fick hela kollektivet precis som de flesta andra grupperna på arbetsmarknaden därmed sänkta reallöner, om än inte alls lika dåligt utfall.

Yngre drar upp

Men för en fjärdedel av alla ingenjörer med högskoleutbildning blev lönelyftet högre än 8,5 procent, baserat på identiska individer och en statistikdatabas bestående av 78 700 av Sveriges Ingenjörers medlemmar.

I första hand är det de yngre som drar upp löneökningstakten, de byter jobb oftare men de avancerar också lönemässigt snabbare, procentuellt, än sina äldre kollegor även om de blir kvar hos samma arbetsgivare. Men även äldre ingenjörer vinner på att byta arbetsgivare.

– De som byter jobb, de får ungefär dubbelt så hög löneökning som de som inte byter jobb, säger Camilla Frankelius.

Metallarbetarna har inte haft samma löneutveckling. LO-facket IF Metall har också sammanställt lönestatistik för 2023, om än något preliminär (till och med september). För de medlemmar som går på det stora avtalet, Teknikavtalet, ökade lönen i snitt med 4,5 procent under 2023, baserat på identiska individer. I tvätteribranschen och gruvindustrin lyckades metallarna bättre, i snitt lyfte deras löner omkring sex procent.

"Kommer inte acceptera"

Något enskilt år kan metallarna köpa skillnaderna, men inte på sikt, enligt IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

– Det kommer att få konsekvenser, våra medlemmar kommer inte att acceptera att tjänstemännen drar ifrån, säger han.

Men det var ändå, precis som för ingenjörerna, klart bättre än det så kallade lönemärket på 4,1 procent, de centralt avtalade löneökningarna, som i stort sett hela arbetsmarknaden följde, men ändå en bra bit under inflationen.

Nu är det dags igen för lokala förhandlingar mellan fack och arbetsgivare i den privata sektorn. Från 1 april gäller märket 3,1 procent som utgångspunkt. Och i år kan det bli reallöneökningar igen. Inflationen, mätt som KPI, ligger för närvarande kring 4,5 procent och trenden är fallande.

Olle Lindström/TT