RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Toppekonomer: Sänk räntan nu – annars blir läget ännu värre

En rad ekonomer kräver att Riksbanken sänker styrräntan den 8 maj. Annars kan det i praktiken innebära en rejäl höjning av den reala räntan, varnar ekonomen Klas Eklund. ”I ett läge då vi fortfarande har lågkonjunktur och byggsektorn har kraschat finns det väldigt goda skäl att börja sänka”, säger han till TN.

Enligt en rad prognoser från både privat och offentligt håll kommer Sveriges inflation att ligga under inflationsmålet på 2 procent nästa år, och flera mätningar visar dessutom att vi ligger under målet redan nu.

Därmed är det hög tid att Riksbanken sänker styrräntan, menar bland andra ekonomen Klas Eklund.

– Om man ska gå på det vanliga sättet att sätta räntor, nämligen framåtblickande inflationsprognoser, så är det helt klart att de kan börja sänka nu. Dessutom är lönebildningen stabil och inte inflationsdrivande, företagens prisplaner pekar inte på några inflationshot och inflationsförväntningarna hos både finansmarknader och allmänhet är stabila runt inflationsmålet, säger han till TN.

– Och det här är i ett läge där vi fortfarande har lågkonjunktur även om det långsamt håller på och förbättras och byggsektorn har kraschat. Så det finns väldigt goda skäl att börja sänka i maj, tycker jag.

SEB: Sju sänkningar väntar

Inför Riksbankens kommande räntebesked den 8 maj har en rad tunga ekonomer förutspått en sänkning av styrräntan, som i dag ligger på 4 procent. En av dem är Robert Bergqvist, senior ekonom på SEB.

– Jag tror att Riksbanken kommer att sänka med 25 procentenheter från 4 till 3,75 nu i maj, säger han till TN.

Robert Bergqvist ser framför allt två huvudsakliga argument för en sänkning: Dels att de två senaste inflationssiffrorna har överraskat positivt, dels att det finns förväntningar bland hushåll och företag på att inflationen kommer att fortsätta ner.

SEB:s officiella prognos är att Riksbanken sänker fyra gånger i år och tre gånger nästa år. Om det blir så skulle det innebära att styrräntan kom ner till mellan 2 och 2,25, vilket är en nivå som Robert Berqqvist beskriver som neutral, det vill säga en nivå som varken hämmar eller främjar tillväxt.

– Så Riksbanken sitter fortfarande med foten på bromspedalen. Vi har fortfarande en ekonomisk politik som hämmar och trycker ner tillväxten, konstaterar han.

”Även om räntan sänks så kommer penningpolitiken fortfarande vara restriktiv och det behövs många räntesänkningar för att penningpolitiken ska stimulera svensk ekonomi.”

Även Mattias Persson, chefsekonom på Swedbank, ser framför sig att Riksbanken kommer att sänka styrräntan med 0,25 procent i maj. Swedbanks prognos är att sänkningen i maj kommer att följas av ytterligare tre räntesänkningar i år. Mattias Persson hänvisar till inflationssiffrorna, men också till en svag svensk ekonomi med dämpad efterfrågan och stigande arbetslöshet.

– Min slutsats blir att Riksbanken sänker styrräntan i maj, svenska förhållanden talar för det och alla boxar är ikryssade. Jag räknar också med att Riksbanken bekräftar planen för ytterligare två sänkningar under andra halvåret i år.

Vilka blir de främsta effekterna om räntan sänks vid ett eller flera tillfällen framöver?

– Även om räntan sänks så kommer penningpolitiken fortfarande vara restriktiv och det behövs många räntesänkningar för att penningpolitiken ska stimulera svensk ekonomi. Enligt våra bedömningar kommer vi kanske först mot slutet av 2025 att nå en neutral penningpolitik. Men trots det kommer en räntesänkning från Riksbanken att vara viktig, både för hushåll och företag. Om Riksbanken står fast vid sin räntebana kommer det att leda till mer positiva förväntningar om framtiden och den kommande ekonomiska utvecklingen.

En sänkning av räntan skulle både ge ny energi till branscher som drabbats hårt av den senaste tidens ränteökningar och möjliggöra för nya investeringar.

– Det är framför allt fastighetssektorn och byggandet, de mest räntekänsliga sektorerna, som skulle gynnas av en räntesänkning. Sen är det då hushållen med bolån. Här vet vi också att hela effekten av de tidigare räntehöjningarna inte har slagit igenom än. Så även om Riksbanken börjar sänka så tar det tid innan räntebelastningen på hushållen börjar sjunka, säger Klas Eklund.

Byggföretagen: Allvarligaste situationen sedan 90-talet

Byggföretagens chefekonom Fredrik Isaksson delar bilden av att en sänkt ränta skulle betyda mycket för bostadsbyggandet. De senaste månaderna har rapporterna om konkurser och uppsägningar duggat tätt och Fredrik Isaksson intygar att det närmast råder krisläge i delar av byggbranschen.

– Byggandet av nya bostäder faller dramatiskt. Vi är i den allvarligaste situationen sedan 90-talet då vi hade recession i svensk ekonomi i tre år. Så det är viktigt att vi undviker att samma sak händer nu.

Vad är risken om det inte blir någon räntesänkning?

– Då kommer utvecklingen att bli ännu sämre på sikt. Vi ser ju att byggandet kommer att fortsätta att sjunka i år och sen fortsätta svagt uppåt först nästa år, men för att fallet ska stanna av räknar vi med att det behövs en räntesänkning.

Precis som de andra ekonomerna TN har talat med menar Fredrik Isaksson att inflationen har sjunkit så pass mycket att det är troligt att Riksbanken väljer att sänka styrräntan. Han anser dessutom att det finns skäl att fundera på om Riksbanken i vissa delar kan ha tagit i för mycket med de räntehöjningar som varit.

– Så jag känner mig ganska trygg med att det kommer fler sänkningar under året. Men notera att ingen räknar med att räntan kommer att gå tillbaka till noll. Däremot hade det varit en viktig signal till landets bolånetagare att räntan inte fortsatte uppåt.

”Vi får förvänta oss fortsatt högre konkursstatistik ett bra tag till. Företagen gör allt de kan för att behålla personal, men det går inte hur länge som helst.”

De senaste åren har varit en turbulent tid i byggbranschen, enligt Fredrik Isaksson. Först kom pandemin, sedan kriget i Ukraina, vilket så småningom följdes av de höjda räntorna. 2021 påbörjades 68 000 nya bostäder i Sverige och 2023 var antalet nere i 28 000, berättar han.

– Det är få som vågar teckna ett avtal för en bostad som är klar om två år när de inte vet hur läget ser ut då. Våra medlemsföretag har varit fokuserade på att färdigställa sina påbörjade projekt så därför är det först nu vi ser effekterna i form av uppsägningar och konkurser.

Än så länge är läget på arbetsmarknaden under kontroll och det är främst små företag som gått i konkurs, menar Fredrik Isaksson.

– Men vi får förvänta oss fortsatt högre konkursstatistik ett bra tag till. Företagen gör allt de kan för att behålla personal, men det går inte hur länge som helst. Det vi såg under 90-talskrisen var att stora delar av arbetskraften försvann till andra sektorer. Det var väldigt kostsamt och det tog många år att komma till rätta med situationen igen.

Swedbank: Risker med för stram penningpolitik

Men för den som hoppas på sänkta räntor finns det även orosmoln vid horisonten. Just nu ser det enligt Klas Eklund ut som att den amerikanska centralbanken Fed kommer att vänta längre än sin europeiska motsvarighet ECB och Riksbanken med att sänka räntan, vilket beror på att ekonomin är starkare och inflationen är högre i USA.

– Så det är klart, att då finns det en risk att kronan försvagas under ett antal månader innan Fed börjar sänka och det skulle i så fall kunna leda till en inflationspuls utifrån. Men själv är jag inte så orolig för det, jag tror inte att den effekten blir så stor och jag tror att den blir kortvarig.

Vad tror du att Riksbanken kommer att göra med räntan under resten av året?

– Om kronan uppför sig väl och börjar stärkas så småningom så kan ju Riksbanken fortsätta med sänkningarna. Men den här osäkerheten kring dollarn och kronan gör kanske att de sänker en gång och sen ligger stilla och väntar på vad ECB och Fed gör. Det är väldigt svårt att göra prognoser i det här läget. Alla prognoser tidigare från alla prognosmakare har ju varit fel, säger Klas Eklund, och fortsätter:

– Men det finns i alla fall utrymme att sänka. Man kan ju notera att om Riksbanken inte sänker sin styrränta men inflationen faller enligt prognosen, då skärps ju räntepolitiken. Då stiger ju realräntan rejält. Så att ligga stilla med räntan betyder i själva verket att penningpolitiken blir mer åtstramande.

Mattias Persson från Swedbank är inne på samma linje.

– Kronförsvagningen är inte tillräckligt stor för att motivera en uppjusterad inflationsbana och då är det svårt att motivera en bibehållen styrränta. Det finns risker med en alltför stram penningpolitik, säger han.

– Riksbanken känner nog att de får testa sig fram. De vill inte riskera att behöva höja räntan igen för att det visade sig att inflationen tog fart när de sänkte. Men vår bedömning är att det inte kommer att äventyra inflationen att ta ett eller två steg, instämmer Robert Bergqvist från SEB.

”Man kan ju notera att om Riksbanken inte sänker sin styrränta men inflationen faller enligt prognosen, då skärps ju räntepolitiken. Då stiger ju realräntan rejält. Så att ligga stilla med räntan betyder i själva verket att penningpolitiken blir mer åtstramande.”

Mattias Perssons tips är att konsumtionen kommer att öka från midsommar och framåt, något han menar är positivt för både företagen och svensk ekonomi i stort. Han menar att alla generellt sett kommer att tjäna på att inflationen kommer ner till inflationsmålet och att räntan sänks, men pekar utöver byggbranschen även ut detaljhandeln samt skog och lantbruk som troliga vinnare.

Robert Bergqvist lyfter fram att privat konsumtion är en av de viktigaste drivkrafterna för ekonomin.

– Med lägre räntor får hushållen större konsumtionsutrymme, men det är oklart vad det kommer att läggas på. Kanske sparande? Många hushåll har fått ett ganska bryskt uppvaknande med de senaste tidens räntehöjningar. Väljer fler att spara blir det inte nödvändigtvis mer konsumtion.

Han påpekar dock att det finns ytterligare en viktig anledning att sänka räntan.

– Det jag anser är viktigt för Sverige är att få mer investeringar, i fysisk och digital infrastruktur, i försvaret, det behövs fler gröna investeringar. Och då vore det önskvärt om kostnaden för att göra den typen av investeringar gick ner.