ELKRISEN

Experten: Så hotar negativa elpriser svensk elproduktion – ”Inte lönsamt att investera”

En ökad trend av negativa elpriser riskerar att slå ut den svenska elektrifieringen, varnar Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson. ”Tyvärr får man säga att det inte är tillfälligt”, säger han till TN.

Sol, vind och vatten har bidragit till att sänka de svenska elpriserna under vår och sommar. En glädjande nyhet för alla hushåll. Men på andra sidan av myntet, ett förebud om en ohållbar obalans i elsystemet. Ny statistik från Energiföretagen visar att pendeln svänger allt hårdare, vilket på sikt riskerar att bromsa klimatomställningen.

– Tyvärr får man säga att det inte är tillfälligt, säger han.

TN har återkommande rapporterat om att en större andel intermittenta kraftkällor (som producerar el beroende på väderförhållanden), som vind- och solkraft, skapar stora obalanser i elsystemet. Som en del av detta ökar också trenden med negativa elpriser, förklarar Magnus Thorstensson.

– Det beror framför allt på utbyggnaden av solkraft i Nederländerna, Tyskland och Polen, som gör att man får ett stort överskott som skickas vidare, vilket genererar negativa priser runt om i Europa och även i Norden, säger han.

De första negativa priserna kom till Sverige 2020. Sedan dess har de blivit ett återkommande inslag, berättar Thorstensson.

– I tidigare fall har det handlat om enstaka timmar. I fjol hade vi negativa priser ungefär fem procent av tiden. Och i år ligger vi halvårsmässigt mer än dubbelt så högt som förra året, säger Magnus Thorstensson.

”Missgynnar investeringsklimatet”

Negativa priser är allvarliga av flera skäl, enligt honom.

– För vind- och solkraftsproducenter uppstår en kannibaliseringseffekt. När solen skiner eller vinden blåser produceras mycket el och priserna sjunker vilket reducerar deras lönsamhet. Kannibaliseringen blir värre ju fler investeringar man gör i dessa kraftslag, eftersom allt fler ska dela på en mindre kaka.

Elproducenterna kan heller inte dra nytta av högre priser vid tidpunkter när solen inte lyser och det är vindstilla, på grund av att sol och vind då producerar mindre el.

Negativa priser slår också mot annan elproduktion eftersom de undergräver motiven för nya investeringar i elproduktion som är nödvändiga för elektrifieringen.

– Den planerbara kraften har fördelen att den i viss utsträckning kan prissäkras på den finansiella marknaden. Dessutom har dessa möjlighet att producera när priserna är höga. Men de negativa priserna innebär att prisnivån generellt sjunker, vilket missgynnar investeringsklimatet, säger Magnus Thorstensson.

Kan räkna med prissvängningar

I takt med att vi ser en ökad icke-planerbar kraft och mindre planerbar kraft kan vi räkna med större prissvängningar som tar oss längre från våra klimatmål, varnar han.

Det finns tre sätt att motverka negativa elpriser: ökad efterfrågan, ökad lagring och ökad flexibilitet. De två förstnämnda är svårhanterliga på kort sikt. Efterfrågan pressas ner av den rådande lågkonjunkturen. Och med dagens batterilagringslösningar kan vi inte lagra el i den skala som behövs. Då måste ökad flexibilitet bli den närmaste lösningen.

– För det krävs investeringar i planerbar elproduktion. Om vi ska fördubbla kraftsystemet kommer inte dagens vattenkraft att vara tillräcklig för att balansera systemet. Någonting måste läggas till, säger han.

”Någon måste ta första steget”.

Det hade varit möjligt om Sverige inte befann sig i följande dilemma: Även om industrin vill växla upp elektrifieringen för att möta ett dubbelt elbehov, ger rådande obalanser i elsystemet få incitament att prissäkra elpriserna 20, 40 eller 60 år framåt. Det kan visserligen kompenseras med planerbar elproduktion, men det är det i dagsläget inte lönsamt att investera i.

– Slutsatsen är att någon måste ta första steget här. Klimatneutralitet till 2045 är ett politiskt mål och inledningsvis måste politikerna ta ett större ansvar och stå för en del av risken. Det här är en trovärdighetsfråga som påverkar alla kraftslag. Inte bara kärnkraften utan havsbaserad vind, landbaserad vind och kraft- och fjärrvärmesektorn. Det är lite som Idas sommarvisa: 'Du ska inte tro att det blir elektrifiering om inte någon sätter fart, säger Magnus Thorstensson.