DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Skattepengar trollas bort i mystik och new age – ”Ska inte unna sig spökjakter”

Spökjakter, hittepå-vatten och tänkarhattar. Det är bara några exempel på Skattebetalarnas lista över resursslöseri i offentlig sektor. "Det är skattepengar som bokstavligt talat trollas bort”, säger Slöseriombudsmannen Philip Syrén till TN.

Extra anmärkningsvärt är att skattepengarna läggs på ovetenskapliga metoder, menar han.

– Jag tycker att det är extremt tragikomiskt att polisen använde en spådam för att hitta en försvunnen man. Hon hävdade att mannen befann sig i ett blått hus med vita knutar, vilket skickade iväg polisen till fel plats, säger Philip Syrén.

Eftersom det alltid finns en människa bakom besluten är det enkelt att anta att även de inom offentlig sektor har influerats av trender inom mystik och new-age-metoder, menar han.

– Det är ändå inget bra argument. Här är det värt att poängtera att skattemedel inte ska stödja pseudovetenskap.

Skattebetalarnas lista sträcker sig från 90-talet till idag och omfattar miljontals kronor i skattemedel.

– Det är skrämmande att detta har varit en återkommande trend i flera årtionden. Man tänker att ett fenomen ska dö ut.

Vad kan det bero på?

– Det finns nog en allmän tro om att det finns en cockpit i offentlig sektor, någon som har koll på allting. Men dessa exempel visar att så inte alltid är fallet. Ofta handlar det nog om inkompetens hos upphandlare, säger Philip Syrén.

Det bör dock tilläggas att alla dessa åtgärder inte kostar direkta pengar, som i fallet när Försvarsmakten 2014 kallade in ett medium till militärhögskolan för att utreda om det var spöken som låg bakom rasslande kristallkronor och fallande tavlor.

På sikt bidrar detta däremot till att skada allmänhetens förtroende samtidigt som det urholkar skattemedel, både direkt och indirekt, menar Slöseriombudsmannen.

– Bara det att man bestämmer sig för att lyssna på och ta tips från spådamer och medium är i sig ett slöseri med resurser och tid, säger han.

Vilka åtgärder kan vidtas för att säkerställa en mer effektiv användning av skattemedel?

– Det finns ett behov av ökad kompetens inom upphandling och hos de som fattar besluten. Det är också viktigt att fallen får medial uppmärksamhet och att absurda fall som dessa kommer till allmänhetens kännedom, menar Philip Syrén.

Han lyfter exemplet när Region Kalmars städcontroller köpte in meningslöst städvatten med argumentet att han upplevde att det blev krispigare städytor.

– Om det här blir känt kanske man inser sitt misstag vilket samtidigt kan avskräcka andra från att göra något liknande, säger han.

Samtidigt sker det positiva förändringar redan nu. Detta skulle kunna påverka de miljoner kronor i statsbidrag som årligen ges till den uppmärksammade organisationen Elöverkänsligas Riksförbund.

– Regeringen har nu lagt ett förslag som innebär vissa vetenskapliga krav för att organisationer ska kunna tilldelas statliga medel, så det händer ändå en del för att motverka detta, säger Philip Syrén.

Men lösningarna måste överväga problemen. Om våra skattepengar inte går till det som det är tänkt kommer det att i sin tur avskräcka viljan att betala en av världens högsta marginalskatter, avslutar han.

– Det är pengar skulle kunna gå till kärnverksamheten. Ett land som har stora problem med vårdköer ska inte unna sig spökjakter.

Skattebetalarna: 11 gånger dina skattepengar gick till hokuspokus