DEN GLOBALA KONJUNKTUREN

Inflationen i eurozonen på treårslägsta

Inflationen i eurozonen tog ett rejält kliv nedåt i augusti, visar preliminära siffror. Det är goda nyheter för högt belånade hushåll och företag.

Trycket på Europeiska centralbanken (ECB) – och indirekt Riksbanken – att sänka styrräntorna ökar.

Inflationen i euroländerna föll till 2,2 procent i augusti, ned från 2,6 procent i juli. Nedgången ligger i linje med snittprognosen bland analytiker, enligt Bloomberg, och drar ned inflationen i eurozonen till den lägsta nivån på tre år.

"Det banar vägen för ECB att sänka räntorna på sitt septembermöte", säger Leo Barincou, senior ekonom på Oxford Economics, i en kommentar.

Tidigare har även svagare inflationssiffror för augusti rapporterats från stora euroländer som Tyskland och Frankrike.

Lägre energipriser ligger bakom det mesta av nedgången. Tittar man på den underliggande inflationen i augusti – där energipriser är borträknade – sjunker inflationen bara till 2,8 procent från 2,9 procent i juli.

Tjänstepriserna i eurozonen går åt fel håll och steg snabbare i augusti än i juli, enligt månadssiffror.

Effekten redan tydlig

Riksbanken och ECB har redan börjat sänka sina styrräntor och det har börjat ge utslag på bolånemarknaden. Men det väntas mer. I prissättningen på marknaden väntas ECB i år sänka räntan två eller tre gånger.

På räntemarknaden är effekten redan tydlig. Räntan på en tvåårig statsobligation från Tyskland – ett riktmärke för ränteläget i eurozonen – har inför fredagens inflationssiffra från Eurostat fallit till 2,34 procent. Det kan jämföras med topparna i maj kring 3,09 procent.

Samma trend syns på svenska marknadsräntor. Den svenska tvååringen har fallit till 1,86 procent. Det kan jämföras med 2,12 procent vid utgången av juli månad och 2,88 procent när året inleddes.

Kronan upp 40 öre

Kronan – som var slagpåse på valutamarknaden under inflations- och räntechocken 2022-2023 – har samtidigt stärkts mot euron på senare tid. Sedan slutet av juli är uppgången 40 öre.

Kronans återhämtning och stabilisering på en högre nivå ökar utrymmet för Riksbanken att justera styrräntan även om ECB inte hänger på nedåt i samma takt med sina sänkningar.

Börsen får också draghjälp när ränteläget pressas nedåt. Lägre räntor ökar investerares benägenhet att ta risk, bland annat med placeringar i aktier. Det ger särskilt draghjälp till aktier i högt belånade företag – främst inom fastighet och tillväxt – som får mest draghjälp av att räntekostnaderna faller.

Joakim Goksör/TT