DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Daunfeldt: Rätt att sänka skatten

Regeringen vill sänka skatten för löntagare nästa år. Även de som sparar på ISK-konton kommer att få lägre skatt. ”Det är bra att regeringen nu genomför skattesänkningar som ökar drivkrafterna att arbeta”, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

Regeringen presenterar flera förslag i den kommande budgeten som berör hushållens ekonomi. Många har haft det tufft de senaste åren när inflationen gröpt ur plånboken.

– Detta kommer att underlätta för svenska hushåll, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) på en pressträff.

Men hon tror också att skattesänkningarna kommer att bidra till att få i gång ekonomin.

– Mycket av detta kommer att konsumeras, säger hon.

Sänkt skatt

Bland annat vill finansministern förstärka jobbskatteavdraget för löntagare och sänka skatten för pensionärer. Tillsammans kostar de två skattesänkningarna statskassan 13,5 miljarder kronor nästa år.

Alla som tjänar över 16 000 kronor kommer att gynnas av förslaget. Vid en månadslön på 40 000 kronor planar effekten ut.

– En genomsnittlig löntagare får en minskad skattebörda med 2 600 kronor per år, säger Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson för Sverigedemokraterna.

Enligt regeringen riktar sig skattesänkningen till låg- och medelinkomsttagare. Men ser man till den sammantagna effekten av att redan tidigare införda jobbskatteavdrag indexeras upp och att gränsen för att betala statlig skatt räknas upp, så kommer de med höga inkomster att få störst skattesänkning nästa år, i kronor räknat.

Tittar man i regeringens tabeller får personer som tjänar drygt 60 000 kronor i månaden och uppåt en skattesänkning på drygt 10 000 kronor om året nästa år.

För att inte pensionärer ska behöva betala högre skatt än löntagare höjs grundavdraget för pensionärer. Det innebär att en medianpensionär får en skattesänkning på 1 400 kronor per år.

Drivkraften att arbeta ökar

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt välkomnar regeringens besked.

– Det är bra att regeringen nu genomför skattesänkningar som ökar drivkrafterna att arbeta. Det är en viktig del i att få fart på Sverige. Nu är det viktigt att regeringen också tar bort avtrappningen av jobbskatteavdraget, säger han.

Även Almega ställer sig positiva till regeringens satsning på ett förstärkt jobbskatteavdrag riktat mot låg- och medelinkomsttagare.

– Ett utökat jobbskatteavdrag är något som vi har efterlyst sedan länge. Det ska alltid löna sig att arbeta och regeringens besked innebär ökade ekonomiska incitament att gå från utanförskap till anställning. Men det behövs också ett bidragstak, säger Fredrik Östbom, näringspolitisk chef på Almega.

Precis som Sven-Olov Daunfeldt vill Fredrik Östbom att avtrappningen av jobbskatteavdraget också slopas.

– Avtrappningen av jobbskatteavdraget behöver tas bort vilket enligt en studie från myndigheten IFAU skulle vara mer än självfinansierad, säger han.

Billigare att spara

Ett tredje förslag i den kommande budgeten är en skattefri grundnivå för sparande på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Nästa år blir sparandet skattefritt upp till 150 000 kronor och 2026 höjs nivån till 300 000 kronor.

För en genomsnittlig ISK-sparare innebär förslaget 750 kronor lägre skatt nästa år.

Förslaget på sänkt skatt på sparande kostar staten 4,4 miljarder 2025 och 7 miljarder per år, åren därefter.

Regeringen föreslår även förlängt tillfälligt tilläggsbidrag till barnfamiljer med bostadsbidrag till och med den 30 juni 2025.

Budgetpropositionen presenteras i sin helhet den 19 september och har förhandlats fram mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna.