TYSKLANDS EKONOMI

Därför kraschar tyska ekonomin – så hårt slår det mot Sverige: ”Oroande”

Den nedlagda kärnkraften är bara en av anledningarna till att Tyskland på kort tid gått från Europas lokomotiv till ekonomisk kollaps. Experter som TN talat med menar att problemen går betydligt djupare än så. ”Utöver ekonomisk stagnation riskerar vi att få politisk stagnation”, säger Klaus Wohlrabe, biträdande chef för forskningsinstitutet Ifo, till TN.

För ett decennium sedan gick Tyskland under epitetet ”EU:s lokomotiv”. Men landet, som då agerade ledstjärna för hela Europas ekonomi och tillväxt, har sedan dess hamnat i en helt annan situation. När EU:s statistiktjänst Eurostat i somras konstaterade att ekonomin i euroområdet växte mer än förväntat trots höga räntor, energikris och haltande export, pekades Tyskland och landets sjunkande BNP ut som unionens sänke. I samband med det konstaterade den tyske ekonomen Klaus Wohlrabe att "Tysklands ekonomi är fast i kris".

När TN når Klaus Wohlrabe, som också är biträdande chef för det Münchenbaserade forskningsinstitutet Ifo, reviderar han sitt uttalande något.

– Kris är ett väldigt starkt ord. Jämfört med andra europeiska länder så skulle man kanske kunna säga att vi är i en kris men min uppfattning är att Tysklands ekonomi snarare är fast i en stagnation, säger han.

Han förklarar att den tyska ekonomin har backat de senaste kvartalen men att läget inte är lika illa som under pandemin. Å andra sidan har stagnationen pågått under en ganska lång tid och för helåret förväntar sig Tyskland en tillväxt på noll procent.

– Men innan coronakrisen började, från 2010 till och med 2019, så hade vi en lång period som var väldigt god för Tysklands ekonomi. Vi såg konstanta tillväxttal och positiva dynamiska effekter. Men efter att kriget i Ukraina inleddes har Tysklands ekonomi inte lyckats plocka upp den tillväxtdynamiken igen, säger Klaus Wohlrabe, och förklarar att han och många med honom hade trott att Tysklands ekonomi skulle få ny energi när inflationen vände neråt.

Varför har Tysklands ekonomi inte studsat tillbaka på det sätt som ni förväntade er?

– Min bedömning är att under åren som ledde fram till pandemin hade vi väldigt låg inflation men också väldigt låga räntor, den låg nära noll under flera år. Så det var en lång period av välstånd och vad den tyska ekonomin missade då var att påbörja reformer.

– Den här avsaknaden av reformer är det som nu hindrar Tysklands ekonomi från att utvecklas positivt igen. Och något som också är en väldigt stor utmaning i vår nuvarande situation är att vi ser att det finns ganska höga osäkerheter kring ekonomiska politiken. Företag är motvilliga att investera i framtiden på grund av den här osäkerheten, vilket förstås inte är bra.

Hård konkurrens från Kina

Även Fredrik Sjöholm, professor och vd vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), är välbekant med Tysklands ekonomiska utmaningar. Han beskriver det som att Tyskland på nytt har blivit något av ”Europas sjuke man”, ett öknamn som Tyskland drogs med runt millennieskiftet då landets ekonomi också var i ett ansträngt läge.

– Det är många saker som plågar Tyskland nu men en av dem är att det är en industrination. Tillverkningsindustrin är väldigt viktig i Tyskland, viktigare än i något annat europeiskt land, och där har man mött en hård konkurrens inte minst från Kina. Så det drar ner tillväxten i Tyskland och gör att det här lokomotivet har stannat till, vilket förstås bekymrar, säger han till TN.

I diskussioner om Tysklands ekonomi nämns ofta nedläggningen av landets kärnkraft som den dåvarande förbundskanslern Angela Merkel drev igenom efter kärnkraftsolyckan vid Fukushima 2011. Ett beslut som ledde till att Tyskland – tillsammans med flera andra europeiska länder, ska sägas – blev beroende av rysk gas och olja.

Uteblivna reformer

Men även om det som gjordes i Tyskland under de här åren i vissa delar var problematiskt, så menar både Klaus Wohlrabe och Fredrik Sjöholm att det stora problemet snarare är vad som inte blev gjort. De vittnar båda om en avsaknad av reformer inom områden som arbetsmarknaden och skattesystemet samt i tillgången till kapital. Precis som Sverige har Tyskland dessutom demografiska utmaningar med en befolkning som blir allt äldre och många arbetsgivare har svårigheter att hitta nödvändig kompetens.

Till listan kan läggas att det fortfarande är relativt få tyska kvinnor som förvärvsarbetar och att tyska fordonsföretag var sena på bollen när det gäller elektrifiering. Dessutom har det tyska samhället i stort inte hängt med i digitaliseringen, menar Fredrik Sjöholm.

– De ligger till exempel ljusår efter oss i Sverige. Och det är ganska konstigt, jag vet inte exakt varför det är så. De har ju många ingenjörer och högt tekniskt kunnande men av någon anledning ligger man efter när det gäller digitaliseringen, säger han.

På vilket sätt märks det?

– Till exempel på företagens användande av digitala tjänster, på att de nya techföretagen inte är så många och på att offentlig verksamhet till stor del fortfarande är manuell. Det kan delvis bero på landets historiska barlast att man är lite försiktig och inte vill ha stora register på folk. Men det förklarar knappast varför företagen inte har lyckats bättre i den här omställningen.

Hushållen håller i plånboken

Eva Häussling är jurist på Svenskt Näringsliv och har tidigare arbetat med tysksvensk handel. Hon är dessutom från Tyskland och följer utvecklingen i sitt tidigare hemland mycket noga. Hon berättar att Tysklands ekonomi ofta har gått bra, men att det var väldigt tufft exempelvis i samband med återföreningen mellan väst och öst och efter finanskrisen.

– Men i princip under de senaste fyra åren så har den tyska ekonomin varit i ett konstant krismodus, säger hon till TN.

– I somras såg det bättre ut. Inflationen gick ner, lönerna gick upp och man hade hoppats att konsumtionen skulle ta fart igen. Men nu när hösten närmar sig verkar det som att så inte riktigt är fallet. Även om hushållen har högre realinkomster så håller de tillbaka på konsumtionen.

”Vi hade förväntat oss en mer positiv utveckling.”

Och investeringarna låter vänta på sig trots att behoven finns, menar hon.

– Varken byggsektorn eller industrin går speciellt bra så de siffror som vi har nu pekar inte åt rätt håll. Vi hade förväntat oss en mer positiv utveckling. Sen är Tyskland inte en ö utan ett land i världen och mycket beroende av världshandeln och exporten. Går inte den bra så gör inte den tyska ekonomin det heller. Men just nu går det bättre för världshandeln än för Tyskland.

Även Eva Häussling menar att Tysklands problem i första hand beror på uteblivna reformer. En bild som dessutom delas av Hubert Fromlet, professor i internationell ekonomi vid Linnéuniversitet och senior rådgivare vid Tysk-svenska Handelskammaren.

– Produktiviteten växer alldeles för långsamt och det är naturligtvis en tillväxthämmande faktor. Så har det varit i många västländer men i Tyskland har produktiviteten utvecklats svagare än på andra håll, säger han, och fortsätter:

– Det är mycket som inte riktigt har gått Tysklands väg. Det handlar både om externa faktorer som pandemin och kriget i Ukraina, men det handlar också om en ekonomisk politik som inte riktigt höll vad man hade lovat eller tänkt sig, säger han till TN.

Slagna av Myanmar i globalt index

När Trading Economics i augusti jämförde hur bra tillverkningsindustrin går i ett 50-tal länder i hela världen, hamnade Tyskland på jumboplatsen strax efter Myanmar som alltså kom näst sist. Över 50 poäng i sajtens index betyder att landets tillverkningsindustri växer och under 50 räknas som tillbakagång. Tyskland fick 42,4 poäng.

Sedan december 2021 styrs Tyskland av regeringen Scholz, som består av socialdemokratiska SPD, gröna Allians 90/De gröna och det liberala partiet FDP. En koalition som inte dragit jämnt, enligt Hubert Fromlet.

– När man tittar på vilka områden de har sagt sig vilja tackla och vilka områden där de har sett att det har funnits förbättringsmöjligheter, så har det nämnts mycket som har varit angeläget. Så problemanalyserna har många gånger varit ganska okej men det har de facto skett för lite. Det har varit ständiga gräl mellan framför allt Miljöpartiet och Liberalerna och en förbundskansler som har varit alltför avvaktande och det har naturligtvis gjort både företagen och hushållen väldigt osäkra. Och det har påverkat både investeringar och konsumenternas köpkraft negativt. Vi har en stagnerad konsumtion trots att vi har på sistone har sett ganska kraftiga reallöneökningar, säger han.

”In kommer i stället Angela Merkel och sen har det inte hänt någonting. Och efter det fick vi den nuvarande regeringen som tyvärr är både splittrad och helt handlingsförlamad.”

Fredrik Sjöholm är också kritisk till hur den tyska politiken har hanterat landets ekonomi.

– I början av 2000-talet hade Tyskland en hög tillväxt men det berodde mycket på strukturreformer som gjordes av Gerhard Schröder när han var förbundskansler. Han reformerade arbetsmarknaden vilket skapade ny dynamik och tillväxt, men dessa svåra reformer ledde till att han sedan förlorade makten. In kommer i stället Angela Merkel och sen har det inte hänt någonting. Och efter det fick vi den nuvarande regeringen som tyvärr är både splittrad och helt handlingsförlamad.

Skulle du säga att Tyskland har levt på gamla meriter?

– Ja, det har nog inte funnits tillräcklig krisinsikt och då ändrar man inte på något heller. År 2000 fanns det en krisinsikt i Tyskland precis som det fanns i Sverige 1994, men sedan dess har det mest tuggat på och då genomför man inte de här nödvändiga reformerna.

Hubert Fromlet är inne på samma linje.

– Man är medveten om problemet men man gör för lite för att lösa det. Och så är det på punkt efter punkt; energipolitiken, utbildningspolitiken och så vidare. Allt går lite långsamt.

”Ju bättre det går för Tyskland desto bättre går det för hela EU och för EU:s position i den globala konkurrensen.”

Så varför är det viktigt att Tysklands ekonomi går bra? För svensk del handlar det bland annat om en stor del av svensk export går just dit.

– Tyskland är Sveriges största handelspartner så om det inte går bra för Tyskland så är det inte jättebra för Sveriges del. Sen kan konsekvenserna bli olika tuffa i olika sektorer, konstaterar Eva Häussling.

– Tyskland är den historiska drivkraften och den största ekonomin inom EU. Det är naturligtvis väldigt viktigt att Tyskland går bra för Tyskland har möjlighet att sätta fart på andra länder. Ju bättre det går för Tyskland desto bättre går det för hela EU och för EU:s position i den globala konkurrensen, instämmer Hubert Fromlet.

Går till val nästa år

Tyskland går till val nästa gång i september 2025 och ingen av de experter som TN har pratat med tror att reformtempot kommer att öka innan dess.

– Ju närmare det nya valet kommer och ju mer partierna börjar med valkampanjer och liknande, desto mindre troligt är det att strukturella reformer kommer att ske. Så utöver den ekonomiska stagnationen riskerar vi att få en politisk stagnation, säger Klaus Wohlrabe.

”Man är medveten om problemet men man gör för lite för att lösa det.”

På frågan om vad han anser är det absolut viktigaste för Tysklands politiska ledning att ta tag i, oavsett om det blir före eller efter valet så svarar han att den politiska osäkerheten måste minska. Som exempel berättar han att diskussionen i Tysklands ”Bundestag” om landets budget för 2025 har pågått i flera månader.

– Jag tror att det allra viktigaste är att vi får en tydlig signal, för det skulle bidra till ökade investeringar. Som det är nu kan man inte vara säker på att något man verkar vara överens om i dag inte är något man är oense om inom några veckor.

Hög ekonomisk osäkerhet

Klaus Wohlrabe hänvisar till “Economic Policy Uncertainty”, ett index som tagits fram av forskare från bland annat Stanford University och University of Chicago. Indexet visar enligt Klaus Wohlrabe att den ekonomiska osäkerheten i Tyskland just nu är högre än i jämförbara länder som Frankrike, Spanien, Italien och Storbritannien.

Men om man tittar på de signaler som trots allt finns, så är det mycket som tyder på att Tyskland går mot mindre frihandel och ökad protektionism i syfte att skydda landets egen industri.

– Förr var Tyskland mer marknadstillvända precis som Sverige, men om man läser tyska industriplaner nu så handlar det bara om subventioner och kvantitativa mål och hur mycket av vissa varor som ska produceras i Tyskland eller EU och så vidare. Så det är något som oroar mig, att ett Tyskland som går sämre och vars industri har konkurrenssvårigheter, leder till att den ekonomiska politiken i hela EU nu blir sämre. Och det samtidigt som Storbritannien, som också var frihandelsvänner och mer marknadsliberala, nu har lämnat EU. Så även för oss i Sverige är det en oroande utveckling, säger Fredrik Sjöholm.

Tyska bilföretag skeptiska till tullar

Klaus Wohlrabe bekräftar att exempelvis handelshinder mot omvärlden är något som diskuteras flitigt i Tyskland just nu.

– Men en intressant sak är att den tyska bilindustrin, som Mercedes och Volkswagen, har uttalat sig emot att sätta upp tullar mot Kina. De är beroende av den kinesiska marknaden och om Tyskland eller EU inför höga tullar så… jag tror inte att Tyskland kommer att göra det för det är en tävling som ingen egentligen vinner. Om vi börjar med högre tullar kommer båda sidor att förlora på det i det långa loppet.

– Tyskland är fortfarande ett land som är väldigt stolt över sin export och den tyska ekonomin är väldigt medveten om att den tjänar på att vara öppen. Om du vill exportera måste du också tillåta import och vice versa.

Klaus Wohlrabe anser att framtidsutsikterna för den tyska ekonomin är ”slightly optimistic” men att det knappast är en stor ekonomisk comeback som står för dörren.

– Stora och substantiella reformer sker ofta att det har varit en omfattande kris och nu har vi som sagt snarare än stagnation än en stor kris. Därför saknas trycket att förändra eller att få på plats strukturella reformer för närvarande. Alla vet att något måste göras men ingen försöker driva på utvecklingen, jag kan helt enkelt tyvärr inte se att det finns ett tryck att agera.

”Med den kunskapen jag har skulle jag inte döma ut alla industrier och framtidssatsningar och det är för tidigt att slå fast att tysk bilindustri inte skulle ha någon framtid.”

Hubert Fromlet är dock försiktigt positiv. Även han pekar på att Tyskland är ett handelsberoende land som skulle må bra av mer frihandel snarare än mindre. Det som borde stå på agendan är saker som exempelvis minskad statlig byråkrati, en tydlig energipolitik samt investeringar i utbildning och infrastruktur, menar han.

– Jag tycker att Tyskland inom landet har skapat en alltför dyster stämning som till slut riskerar att bli självuppfyllande. Med den kunskapen jag har skulle jag inte döma ut alla industrier och framtidssatsningar och det är för tidigt att slå fast att tysk bilindustri inte skulle ha någon framtid. Jag tycker också att man överskattar hoten från Kina, de har så många egna problem. Sen tycks Kina ha en viss framgång inom framtidsorienterade näringar men att tro att Kina alltid kommer att vara det stora hotet på bred front… Jag hoppas att Tyskland och andra EU-länder själva blir mer framtidsorienterade och på så sätt kan klara sig bättre av egen kraft.

– Även om den globala konkurrensen har blivit tuffare så har Tyskland alltid lyckats resa sig igen, och det finns trots allt en medvetenhet i Tyskland om att det måste hända saker och ting. Den finns hos politikerna, den finns i näringslivet och egentligen överallt. Så man förstår åtminstone att saker måste förändras, och det inger ett hopp om att saker på sikt kan bli bättre.