DET SVENSKA SKATTETRYCKET

Efter budgeten: Höginkomsttagare betalar åtta gånger mer i skatt

En höginkomsttagare betalar mer i skatt än åtta medelinkomsttagare tillsammans, trots att lönen bara är 4,3 gånger så stor. Det visar nya siffror från Swedbank. ”Orsakar kraftiga snedvridningar i ekonomin”, säger skatteexperten Fredrik Carlgren till TN.

Förra veckan aviserade regeringen att de slopar avtrappningen av jobbskatteavdraget, som funnits sedan 2016. Ett beslut som välkomnades av flera ekonomer, bland annat Jacob Lundberg, nationalekonom på IFN.

– Jag tycker det är väldigt positivt. Det större reformutrymmet gör att man har råd att satsa mer, och detta rättar till misstaget som gjordes när utfasningen infördes 2016. Utfasningen gjorde det mindre lönsamt att öka sin inkomst, och enligt forskning från IFAU var den effekten så stor att det inte ens ledde till ökade skatteintäkter, sa han till TN efter beskedet.

Slopandet innebär att den högsta marginalskatten sänks från 55 till 52 procent. Trots det ligger Sverige fortfarande högt internationellt sett. Till exempel är Sverige tvåa bakom Belgien när det gäller marginalskatten för personer som tjänar 167 procent av genomsnittet bland OECD-länderna.

– Det beror på att vi har ett progressivt skattesystem i Sverige, vilket gör att man betalar mer skatt ju mer man tjänar. Progressiviteten kommer framför allt från den statliga inkomstskatten på 20 procent, säger ekonomen Fredrik Carlgren.

Mer än åtta gånger mer

Ett tydligt exempel på vad den progressiva skatten innebär går att finna om vi jämför en höginkomsttagare med 150 000 kronor i månadslön med en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månadslön.

Nya beräkningar från Swedbank, som gjordes efter beskedet om de sänkta marginalskatterna, visar att en medelinkomsttagare med 35 000 kronor i månadslön i snitt kommer att betala 7 700 kronor i skatt varje månad under nästa år. Samma siffra för en höginkomsttagare med 150 000 kronor i lön är 65 400 kronor. Det innebär att höginkomsttagaren har 4,3 gånger högre lön än medelinkomsttagaren, men betalar 8,5 gånger mer i skatt. Höginkomsttagaren betalar alltså mer skatt än åtta medelinkomsttagare tillsammans.

– Det visar på att vi, även efter den här reformen, har väldigt höga marginalskatter i Sverige, vilket fortsatt kommer orsaka kraftiga snedvridningar av ekonomin. För att stärka incitamenten till att arbeta mer, ta större ansvar och kompetensutveckla sig finns definitivt mer att göra på det här området, och då är en sänkning av den statliga inkomstskatten närmast till hands, säger Fredrik Carlgren.

Fel fokus i debatten

Han tycker att det är synd att den mediala debatten efter regeringens besked mest fokuserat på hur mycket mer pengar höginkomsttagare får i plånboken, snarare än vad sänkningen faktiskt ger för positiva effekter.

– Det här är ett förslag som stärker svensk ekonomi och som alla tjänar på långsiktigt. Det är också ett förslag som har stöd i forskningen, och i rekommendationer från otaliga expertorganisationer, svenska såväl som internationella, säger han.

När man dessutom tar hänsyn till hur mycket mer skatt en höginkomsttagare faktiskt betalar blir bilden mer fullständig. Man behöver inte gå upp till så höga lönenivåer som 150 000 kronor för att visa detta. Till exempel kommer en person som tjänar 70 000 kronor i månaden, alltså dubbelt så mycket som 35 000 kronor, nästa år ändå att betala tre gånger så mycket i inkomstskatt som den person som tjänar 35 000.

Flera fördelar

Fredrik Carlgren konstaterar vidare att det finns gott om forskning som visar på skadliga effekter av marginalskatter i nivåer med Sveriges.

– De höga marginalskatterna håller tillbaka produktivitet och antalet arbetade timmar i ekonomin, samt uppmuntrar till improduktiv skatteplanering. Det innebär att när skatten sänks skapas positiva effekter i ekonomin, vilket återspeglas i växande inkomster och skattebaser. Det gör att självfinansieringsgraderna som är förknippade med den här typen av skattesänkningar är väldigt höga, säger han.

Att motivera folk till att utbilda sig samt att locka hit utländsk kompetens är två andra argument som väger tungt, enligt Fredrik Carlgren.

– Det gäller att kunna attrahera den mest högkvalificerade arbetskraften eftersom den ofta är rörlig internationellt. Att vi har en expertskatt som sänker skatten för vissa utländska experter är positivt, men visar samtidigt att vi inte kan konkurrera med de marginalskatter vi har i dag, säger han och fortsätter:

– På lång sikt bidrar den slopade avtrappningen också till att höja värdet av att vidareutbilda sig och skaffa sig kompetens, det blir helt enkelt mer lönsamt, vilket är bra för Sverige om vi ska lyckas konkurrera med de mest avancerade ekonomierna.