EU:S FRAMTID

Expert: Bara så kan Europa väckas ur dvalan – ”Krävs radikala åtgärder”

Europa befinner sig i ett dvalatillstånd, enligt den omtalade Draghi-rapporten som presenterades nyligen. Fredrik Erixon på ECIPE håller med Draghi men är starkt kritisk till lösningarna som föreslås. ”Läget är så allvarligt nu att det krävs radikala åtgärder på rätt områden”, säger han till TN.

Mario Draghi slår huvudet på spiken när han i sin 400-sidiga konkurrensrapport förklarar varför EU släpar efter USA och andra moderna ekonomier de senaste åren. Det säger Fredrik Erixon, chef på tankesmedjan ECIPE.

– Draghis problembeskrivning är på många sätt utmärkt och bekräftar, liksom många andra ekonomer och institut, att Europa har halkat efter i den digitala och databaserade utvecklingen som accelererade efter finanskrisen. Dessutom har vi gjort det svårare genom överreglering och genom att inte skapa förutsättningar för ett dynamiskt näringsliv, säger han.

Men när det kommer till lösningar övergår dock Draghi från att vara en klok och sansad ekonom till att tala som en mekanisk politiker, enligt Fredrik Erixon.

– Det blir nästan lite Dr. Jekyll och Mr. Hyde över det hela. Många av de förslag han kommer med saknar en omedelbar koppling till de problem han beskriver. Det gäller inte minst när han talar om vikten av att bygga en ny storskalig industripolitik. Han pratar om att bygga upp ’European Champions’ som i grund och botten bygger på att vi ska stötta ett antal enskilda bolag som ska bli jättestora, säger han.

Pengar löser inte allt

Det sista EU behöver är att pumpa in lånefinansierade summor från banker för att finansiera nya satsningar och projekt. Vi behöver snarare optimera de entreprenöriella resurser som redan finns på plats, menar Fredrik Erixon.

– Det finns redan investeringspengar i överflöd. Istället behöver vi stödja befintliga entreprenörer genom att skapa en flexibel kapitalmarknad och möjliggöra tillgången till såddfinansiering och tidig uppskalning av företag. Vi behöver också stärka den inre marknaden för tjänster och göra det enklare att etablera verksamhet i flera länder i Europa.

EU behöver också rensa upp regleringsträsket som skapar stora instegströsklar för nya entreprenörer. Det gör också att företag ägna en större del av sin verksamhet för compliance och juridik än för innovation och forskning.

– Det handlar om att få entreprenörer att växa till världsledande inom sina sektorer och driva den teknologiska utvecklingen framåt. För att göra det måste vi skapa förutsättningar för en stark forsknings- och utvecklingssektor som kan attrahera och producera högkvalificerad personal, vilket vi saknar i Europa idag, säger Fredrik Erixon.

Svensk innovationskraft en illusion

Problemen gäller inte bara i länder som Portugal, Tjeckien och Spanien, utan även i Sverige.

– Ett exempel är Spotify, som inte kan ha 250 personer anställda nattetid i Stockholm för att hantera sin globala kundstock och ge support från ingenjörer utanför svensk kontorstid. Det visar tydligt att vi gör något fel. Om vi inte inser det så är vi illa ute, säger han.

Telekombolaget Ericsson illustrerar tydligt att Sverige inte kan luta sig tillbaka på tidigare framgångar när det gäller vår innovationsförmåga, fortsätter han.

– Sverige slår sig fortfarande för bröstet för att Ericsson, tillsammans med Nokia, ledde den teknologiska utvecklingen på 90-talet. Vi bländas av illusionen att vi fortfarande är där. Ericsson är idag ett litet bolag globalt, och deras möjlighet att använda Sverige som bas för att återuppliva bolaget är mycket begränsad, säger Fredrik Erixon.

Europa på väg att bli museum

I ett öppet brev har Ericsson tillsammans med en rad storbolag lyft problemet med EU:s AI-reglering kommer att försvåra innovationer i unionen. Vd Börje Ekholm uttryckte även detta för SvD i anslutning till bolagets senaste kvartalsrapport:

”Europa är ingen tech-hubb, det är bara att inse. Jag brukar säga att vi är på väg att bli ett museum, med god mat, gott vin, fin arkitektur men utan ledande bolag”.

Fredrik Erixon befarar också att regleringsivern hindrar den digitala utvecklingen.

– Först och främst måste vi granska hela AI-värdekedjan för att förstå var den regulatoriska nivån ligger i Europa. Här kan vi börja med GDPR, som efter införandet tvingade europeiska företag att förstöra enorma mängder data de byggt upp under lång tid.

På liknande sätt befarar han att den kommande AI-akten kommer att skapa mer förvirring och osäkerhet.

– Ett stort företag kommer inte vilja vara det första i Europa som testar vad som är lagligt och inte. Då riskerar de att istället utveckla teknologin någon annanstans.

Behöver inte nya Apple

Trots detta ser Fredrik Erixon flera styrkor i Europa som, om de används rätt, kan konkurrera med USA och Kina.

– Det europeiska näringslivet är mer entreprenöriellt och dynamiskt än det kinesiska, och vi har inte en kommandoekonomi som Kina har. Europa har också en högre sparkvot än USA, vilket innebär att det finns mycket kapital. Problemet är att dessa medel inte används lika produktivt som i USA.

Vi behöver heller inte försöka oss på att konkurrera med de stora plattformarna och skapa ett nytt Apple, säger han.

– En styrka i Europa är att vi består av många små länder som är beroende av öppenhet för att bygga sitt välstånd. Det ger förutsättningar att skapa en ekologi av företag som utvecklar olika teknologier och produkter som kopplas samman.

”Vi har en bra bas redan nu, men vi kan bli ännu bättre.”

Vi har också en bra grund för att bygga upp bättre FOU-kapacitet (forskning och utveckling).

– Europeiska universitet har tappat i internationella kvalitetsjämförelser de senaste 30–40 åren, inte för att de blivit sämre, utan för att andra länder har blivit bättre. Här kan länder använda sin statliga kapacitet för att bygga upp mer kvalitativa universitet som kan locka bättre professorer, forskare och studenter av det snitt vi behöver. Vi har en bra bas redan nu, men vi kan bli ännu bättre.

För svensk del anser Fredrik Erixon att staten bör investera 500 miljarder kronor de närmaste tio åren i strategisk forskning och utveckling, samt förbättra skatteincitament och möjligheter för utländska investerare att etablera FOU-intensiv verksamhet.

– Att sprätta runt med småmiljarder här och där på projekt som Northvolt eller grönt stål kommer inte att räcka. Läget är så allvarligt nu att det krävs radikala åtgärder på rätt områden.