DEN SVENSKA SJUKVÅRDEN

Så vill Gävle stoppa miljonunderskotten – sneglar på privata vårdföretag

Den offentliga vården i Region Gävleborg har länge gått med underskott och notan har skickats till skattebetalarna. Nu vill regionen stoppa förlusterna genom att snegla på hur de privata företagen gör. ”De har ett annat fokus på det ekonomiska utfallet”, säger Patrik Stenvard, regionstyrelsens ordförande, till TN.

De senaste åren har den offentliga primärvården i Region Gävleborg gått med mångmiljonförluster, vilket TN rapporterade om i somras. På fem år hade regionen gått med 463 miljoner kronor i underskott, bara under 2023 var den siffran 172 miljoner kronor, enligt en rapport av Sirona Health Solutions.

Notan skickades till skattebetalarna som fick betala 18 procent mer per patient för den offentliga vården jämfört med den privat drivna vården som visade överskott. Orsaken till underskotten i den offentliga vården var främst högre kostnader och lägre produktivitet.

Det här var ansvariga politiker inte nöjda med och tog därför in extern hjälp av Sirona Helath Solutions för att komma till rätta med problemen. Sirona har nämligen gjort många utredningar för hälso- och sjukvården i Sverige och har bred kunskap på området.

– Med tanke på att de privata kan bedriva lika bra vård, eller kanske till och med bättre vård, med nöjdare patienter och bättre tillgänglighet, till ett lägre pris, så är det enda rimliga att vi måste komma till rätta med våra underskott, sa regionstyrelsens ordförande Patrik Stenvard (M) till TN i juni.

Sirona fick i uppdrag att djupdyka i orsakerna till att de offentliga hälsocentralerna går med underskott medan de privata inte gör det, samt att peka ut vad som kan göras åt saken.

När TN nu pratar med Patrik Stenvard igen berättar han att regionen har en lösning på gång som innebär att de bolagiserar den offentliga vården.

– Sirona har i mångt och mycket landat i att det är en organisationsfråga, en ledarskapsfråga. Så nu har vi sagt att vi gör en organisationsförändring. Vi lyfter ut alla offentligdrivna hälsocentraler som är i vårdvalet och startar ett eget bolag med alla enheter. För Folktandvårdens räkning gjorde vi det här för 20 år sedan och det har varit framgångsrikt, så nu testar vi en liknande modell.

Enligt Patrik Stenvard kommer detta innebära en tydligare ledning där de kapar flera chefsled i organisationen.

– Idag är det ganska hierarkiskt och vi har långa beslutsvägar. Nu får man en egen balansräkning i bolaget som innebär att när vi gör överskott så kommer verksamheten att få behålla det och bygga upp kapital. Tanken är att vi ska få bättre förutsättningar för långsiktighet och kunna planera den egna verksamheten bättre, säger han.

Patrik Stenvard tror att detta även är bra för konkurrensneutraliteten.

– Vi kan ju hantera det här bolaget konkurrensneutralt mot de privata bolagen. Det kan vi inte idag, utan nu så täcks underskott av den ”stora organisationen”, vilket såklart inte är bra för de privata bolagen, säger han.

Men om Sirona-rapporten visar svart på vitt att privat drivna enheter presterar bättre och mer effektivt än det offentliga när det gäller en rad faktorer. Ni har inte funderat på att gå hela vägen och privatisera på riktigt? Varför inte i så fall?

– Nej, vi gillar ju att det finns både privat och offentligt. Det har aldrig varit aktuellt. Vi har inte ens diskuterat om vi ska göra oss av med vård i egen regi, vi måste själva kunna driva det här för att veta vad vi håller på med, säger han.

– Sen är vi ju positiva till om fler kommer att etablera sig här, men vi har inte något förslag på om vi ska sälja ut enheter. Det kommer inte att ske. Nu har vi fokus på att organisera oss själva i det här. Det är planen. Men som sagt, vi välkomnar alla som vill etablera sig och växa hos oss, säger han.

Ser du några utmaningar med er modell, att bolagisera på det här sättet? Hur ska ni bli av med det som inte funkat och varit ineffektivt och dyrt för skattebetalarna?

– Det är klart att det finns många utmaningar. Det finns många fallgropar och det måste man ha koll på, det ska vi titta mer på. Men det vi känner är viktigast just nu är att få med oss medarbetarna. Vi lägger stor energi på att förklara för folk varför vi gör det här, så att de är med på noterna och tycker att det är bra. Än så länge har vi bara fått försiktigt positiva och nyfikna frågeställningar, säger han.

– Får vi inte med oss medarbetarna så får vi problem, säger han.

Hur har reaktionerna varit i övrigt i regionen. Hos företag, politiken?

– Det finns annan verksamhet inom primärvård som också vill vara med på något vis, det finns lite sådana intressenter. Vi träffade nyligen alla vårdgivare, både offentliga och privata, och förklarade varför vi gör det här. På verksamhetsnivå är man positiv, även de privata är positiva, det är vad vi har fått till oss, säger han.

Politiskt däremot så finns det kraftigt motstånd från Vänsterpartiet och framför allt Socialdemokraterna, berättar han.

– Det finns ju ett motstånd och det grundar sig i är att de är rädda för privatisering och förändring, säger han.

Är er nya modell bara ett första steg mot att öka konkurrensen och mångfalden på riktigt, eller är det här slutmålet som du ser det?

– För oss är det slutmålet. Vi vill skapa bättre förutsättningar för vår egen verksamhet att agera på den här spelplanen. Vänstern vill gärna ha den här vinst- och välfärdsdiskussionen och söker den konflikten. Men för oss handlar det om hur vi ska undvika underskott i välfärden, vilket till slut innebär att vi annars får skära ned och stänga igen vård. Det här är ett sätt för oss att faktiskt slippa det, säger han.

Det är uppenbart att det krävs akuta åtgärder för att stoppa de växande underskotten, betonar han. Det har pågått för länge.

– Vi har haft vårt system i 15-20 år och vår primärvård har gått med underskott sen start. Det har vi prövat, men ingen har lyckats få ordning på det. Nu ska vi få ordning på ekonomin och fungera som ett välskött företag, lite som Folktandvården, säger han.

Vad kan ni lära av de privata företagen, de har ju uppenbarligen lyckats bättre än det offentliga?

– De har ett annat fokus på det ekonomiska utfallet. Vi har alltså enheter som går plus hos oss också, men vi ser skillnader i hur man jobbar i vardagen med det. Sen hör vi från verksamheten i regionen att det är väldigt långt från golvet till där besluten fattas. I privat drivna företag, till exempel Praktikertjänst, är det närmare till besluten, där kan de fatta beslut som är medarbetarnära. Ledarskapet har varit lite diffust i det offentliga när det gäller primärvården. Det blir tydligare när man får en vd.

Hur ser intresset ut med privata som vill komma in på marknaden?

– Vi har ganska många enheter och ganska många är privata. Vi har 16 privata i dag och 26 offentligt drivna. Det finns ett stort intresse och det finns även möjligheter att vidareutvecklas och växa i regionen. Jag hoppas också att fler aktörer vill komma hit, det är ju fri etablering och vi har ett bra ersättningssystem som är bland de bästa i landet.

– I slutänden kokar det ned till resursfrågan. Vi ska få läkare, sjuksköterskor att vilja stanna kvar och jobba i Gävleborg. Offentligt eller privat spelar ingen roll för mig. Men det vi gör nu är ett steg mot förbättring i alla fall. Vi är först att göra på det här sättet, men det är inte så jätterevolutionerande egentligen. Vi tar rapporten om underskotten på allvar och gör något åt det, säger han.