DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Byggmarknaden iskall – färre nya bostäder

Bostadsbyggandet har planat ut under officiella mål enligt en branschindikator. Arkivbild Bild: Janerik Henriksson/TT

Byggstarterna för bostäder sjönk i oktober jämfört med månaden innan.

Och antalet nystartade bostadsbyggen har planat ut kring 25 000 per år – långt under det beräknade byggbehovet.

Antalet byggstarter för bostäder sjönk 1,3 procent i oktober jämfört med september, enligt Byggstartsindikatorn från Citymark Analys/Byggfakta. Och sammantaget, om man även räknar in byggandet utanför bostadssektorn, gick Byggstartsindikatorn i sidled mellan månaderna.

– Indikatorn signalerar att årstakten för antalet byggstartade bostäder planat ut kring 25 000, en bit under de officiella siffrorna, säger Tor Borg, analyschef på Citymark Analys/Byggfakta.

Draghjälp upphör

Stora industrisatsningar och en del offentliga satsningar på skola och hälsovård har hållit uppe byggandet på senare år, enligt Borg. Men denna draghjälp är på väg att upphöra.

– Tittar man på vad som finns i pipeline så ser det inte ut som att uppgången kommer att fortsätta, snarare handlar det om utplaning på nuvarande nivå eller något lägre, säger Borg.

Inbromsningen för bostadsbyggandet slog till med full kraft 2023 – efter två år präglade av inflation och kraftiga räntelyft, som tryckt ned efterfrågan.

I fjol beräknade Boverket behovet av nya bostäder till 67 000 per år. Men den siffran kommer att sänkas i nästa beräkning, som ska vara klar kring årsskiftet, enligt Bengt J Eriksson, bostadsmarknadsanalytiker på Boverket.

Sänkningen hänger ihop med en stor sänkning av prognosen för befolkningstillväxten av Statistiska centralbyrån (SCB).

Behöver inte bygga lika mycket

I början av december kommer även SCB-statistik om antalet lediga bostäder runt om i landet, en faktor som också påverkar byggbehovet.

– Skulle det finnas mycket lediga bostäder behöver man ju inte bygga lika mycket, säger Eriksson.

Både Borg och Eriksson räknar med att bostadsbyggandet kan få en skjuts uppåt från dagens nivåer om räntorna fortsätter att sänkas och reallönerna återhämtar sig.

Det kan även bli en positiv effekt på efterfrågan och betalningsförmågan om utredningsförslaget om höjt bolånetak och mjukare amorteringskrav genomförs, enligt Eriksson.

– Kan folk betala lite mer kan det också byggas lite mer.

Joakim Goksör/TT