RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Industrin: Därför måste Riksbanken fortsätta sänka räntan – ”Återhämtningen går trögt”
Om industrin ska återhämta sig bygger det på att Riksbanken fortsätter att sänka räntan, menar Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna. "Signalerna från företagen är att deras kunder är avvaktande", säger hon till TN.
I början av hösten var Industriarbetsgivarnas bedömning att ekonomin skulle komma i gång och växa lite starkare, men data och beskedet från företagen inom basindustrin var att det inte tog fart som förväntat.
Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna, menar att industrins återhämtning är beroende av att Riksbanken fortsätter sänka räntan, eftersom företag signalerar en avvaktande efterfrågan från kunder.
Industriarbetsgivarnas prognoser för BNP-tillväxt 2024 och 2025 har reviderats ner, och ytterligare justeringar kan bli nödvändiga baserat på ny statistik som visar fortsatt svag utveckling.
Strukturella utmaningar, som Tysklands kris och globala handelskonflikter, försvårar återhämtningen. Det skapar osäkerhet som hämmar investeringar och konsumtion både för företag och privatpersoner.
Samtidigt riskerar höga lönekrav från fackförbunden att öka företagens kostnader och arbetslösheten.
Kerstin Hallstens bedömning är att Riksbanken nu sänker räntan med 25 punkter, och att den fortsätter att falla under 2025 för att nå 1,75 procent vid årets slut.
Industriarbetsgivarna och Teknikföretagen reviderade i början av november ner BNP-prognosen för 2024 och för 2025. Prognosen då var att BNP skulle öka med 0,6 procent 2024 och med 1,6 procent 2025. Nyinkommen statistik tyder på att ytterligare nedrevideringar är nödvändiga.
– Det är trögt och det är svagt. Signalerna från företagen är att deras kunder är avvaktande även nu. Data har i vissa fall planat ut eller långsamt börjat att vänta uppåt, men nivåerna är fortsatt låga. Vi hade förväntat oss en något starkare utveckling drivet av fortsatt sänkta räntor, säger Kerstin Hallsten.
Sänkning att vänta
Under perioden med nollränta hade Riksbanken inget verktyg att stimulera ekonomin. Fördelen nu är att det finns utrymme att agera om den svaga ekonomiska utvecklingen fortsätter, betonar hon.
– Den svaga ekonomiska utvecklingen har varit i fokus i Riksbankens kommunikation vilket talat för fortsatta räntesänkningar. En faktor som dock sannolikt oroar Riksbanken är uppgången i inflationen under senare tid. Men min bedömning är att Riksbanken sänker räntan med 25 punkter nu på onsdag. En sänkning på 50 punkter som sist är mindre sannolik.
Industriarbetsgivarnas prognos är att räntan sedan fortsätter att sänkas under 2025 för att i slutet av året ligga på 1,75 procent.
– Det har varit lite trögare än förväntat men produktionen bör börja öka snabbare under 2025. Kanske inte under första halvåret, men under det andra halvåret bör tillväxten ta fart.
Produktiviteten faller
Att det kommer en vändning är nästan som en naturlag, menar hon.
– Till slut går din diskmaskin sönder och du måste köpa en ny. Och samma sak gäller för företagen. De måste följa teknikutvecklingen och börja återinvestera i saker, lagren behöver fyllas på. Och på så vis rullar hjulen i gång, säger Kerstin Hallsten.
Att varslen ökar och arbetsmarknaden fortsätter att försvagas förklarar hon med att arbetsmarknaden reagerar med en fördröjning. Det har medfört att produktiviteten inte bara har stannat av utan även fallit tillbaka. När mindre produceras per arbetad timme blir det en ökad kostnad för företagen.
– Det är rimligt att behålla personal så länge det går om man tror på en snar vändning. Men mindre företag har helt enkelt inte råd med det särskilt länge och måste till slut säga upp personal.
”Fackkrav slår på sysselsättningen”
En riskfaktor för utvecklingen inom industrin är de historiskt höga lönekraven som facken har presenterat inför nästa års avtalsrörelse, påpekar Kerstin Hallsten.
– Det skulle helt klart innebära en sämre ekonomisk utveckling och en ökad arbetslöshet om fackens krav blev verklighet. Fallande produktivitet och stigande löner – som därmed inte alls är i linje med produktivitetsutvecklingen – innebär stigande kostnader för företagen. Det riskerar att slå på sysselsättningen.
Hon är övertygad om att parternas i grunden goda samarbete ändå leder fram till en rimlig lönenivå.
– Det finns en samsyn mellan fack och arbetsgivare kring vad som är viktigt och att ha ett långsiktigt perspektiv. Det är viktigt att fokusera på företagens konkurrenskraft för att i förlängningen kunna få en god utveckling av sysselsättning och stärka svensk ekonomi och välstånd.
”Risk att bandet backas”
Att återhämtningen dröjer beror sannolikt mer på ett antal strukturella utmaningar och risker, snarare än på konjunkturella, menar hon.
En utmaning är krisen i Tyskland. Svensk basindustri exporterar merparten av det som produceras och är starkt beroende av Tyskland, bland annat av tysk fordonsindustri.
Andra strukturella utmaningarna just nu kretsar kring geopolitik och handelskrig. Som exempel nämner hon frågor kring hur mycket Donald Trump i slutänden höjer USA:s tullar och vad det får för konsekvenser för andra länder. Om de i sin tur höjer sina tullar mot USA kommer handeln att flöda på ett helt annat sätt, menar hon. Ska Kina då exportera till Europa om det inte går att exportera till USA och hur reagerar Europa i så fall på det?
– En lång period av ökad globalisering har lett till låga priser och stark utveckling. Nu finns en risk att bandet backas.
”Skiften i ekonomin liksom geopolitiska utmaningar skapar en allmänt ökad osäkerhet. Det har en tendens att lägga sig som en våt filt över ekonomin.”
Den potentiella tillväxten försvagas om länder inte kan fokusera på det som de har komparativa fördelar att producera, och när företagens kostnader ökar kan de inte växa lika starkt, enligt Kerstin Hallsten.
– Skiften i ekonomin liksom geopolitiska utmaningar skapar en allmänt ökad osäkerhet. Det har en tendens att lägga sig som en våt filt över ekonomin. Företag avvaktar med att investera, och privatpersoner med att konsumera. Man sparar i stället. Det håller sannolikt också tillbaka återhämtningen, säger Kerstin Hallsten.
