DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI

Rapport: Kommuner kan spara 91 miljarder – så gör succékommunen Varberg

En ny rapport visar att effektiviseringspotentialen i Sveriges 290 kommuner uppgår till 91 miljarder kronor. En av de mest effektiva kommunerna är Varberg, som har en tydlig strategi för att få ut max av varje skattekrona. ”Det gäller att anpassa utbudet så vi inte slänger pengar i sjön”, säger Ann-Charlotte Stenkil (M), kommunstyrelsens ordförande.

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att effektiviseringspotentialen i Sveriges 290 kommuner uppgår till 91 miljarder kronor, utan att kvaliteten i verksamheterna försämras.

I rapporten jämförs hur effektiva kommunerna inom hälften av kommunernas budget, och innefattar bland annat grundskola, äldreomsorg, gymnasieskola och biblioteksverksamhet. Resultaten är justerade för strukturella skillnader mellan kommunerna, så som skillnader i socioekonomiska förutsättningar och befolkningsstruktur.

– Den stora slutsatsen från den här rapporten är att det måste till ett effektiviseringsarbete ute bland landets kommuner. Effektiviseringspotentialen är i realiteten ännu större än det rapporten visar, eftersom vi bara tittat på hälften av kommunernas budget, säger Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.

I rapporten framgår att om den genomsnittliga kommunen skulle bli lika effektiv som den mest effektiva kommunen skulle den kunna minska sina resursinsatser med omkring 28 procent. Uppdelat på verksamhetsområden är effektiviseringspotentialen 24 procent för grundskolan, 28 procent inom äldreomsorgen, 37 procent inom gymnasieskolan och 47 procent inom biblioteksverksamheten.

– Mitt råd till de kommuner som ligger lägre till i rankingen och som har stor effektiviseringspotential är att börja benchmarka sig mot andra kommuner med liknande förutsättningar. Vad gör de för någonting annorlunda som gör att de har bättre resultat än vad vi har? säger Sven-Olov Daunfeldt och fortsätter:

– Kvalitet i välfärden beror inte enbart på hur mycket pengar som satsas. Ett exempel är äldreomsorgen där vissa kommuner uppnår samma kvalitet som andra, men till lägre kostnader, trots liknande strukturella förutsättningar.

Storstadskommuner under snittet

De kommuner som generellt sett har högst effektivitet är pendlingskommuner i närheten av storstäder, medan små glesbygdskommuner tenderar att ha lägst effektivitet.

– Man kan fundera över om vissa kommuner är för små för att kunna driva sin verksamhet. Även om vi justerar för strukturella skillnader så kanske det är så att det finns stordriftsfördelar att hämta genom att slå ihop några av de minsta kommunerna, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Men även storstadskommuner ligger under snittet vad gäller effektiviteten.

– Där finns en väldigt stor potential i monetära termer. Utifrån vår modell har Stockholm effektiviseringspotential på över sex miljarder kronor, Göteborg över fem miljarder och Malmö över tre miljarder, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Det som kännetecknar de mest effektiva kommunerna är lägre kommunalskatt, ett bättre företagsklimat, lägre kostnader för den politiska verksamheten och en större användning av privata utförare av verksamheten.

Sven-Olov Daunfeldt menar att debatten ofta kretsar kring att kommuner och regioner behöver mer pengar från staten, men att det glöms bort att de har stor möjlighet att själva effektivisera verksamheterna.

– Man ska komma ihåg att kommunerna i reala termer sedan 2009 fått ökade intäkter med 30 procent. De extra resurser som sätts in ofta används på ett ineffektivt sätt. Vi ser också att effektiviseringspotentialen ökar över tid, avslutar han.

Så gör en av de effektivaste kommunerna

Som sagt är pendlingskommuner nära storstäder de som tenderar att vara mest effektiva. Men det finns got om undantag. Ett exempel är Varberg, som är den tionde mest effektiva kommunen enligt rapporten.

Kommunstyrelsens ordförande i Varberg, Ann-Charlotte Stenkil (M), säger att det inte finns något enkelt recept för att få ut maximalt av varje skattekrona. För Varberg har nyckeln varit att ständigt följa upp verksamheten och fördela om resurserna där de behövs mest.

– Det gäller att sätta upp tydliga mål och gneta på. Vi har till exempel sagt att vi inte ska höja skatten, men fortfarande ha höga ambitioner för kommunen, säger hon.

Kommunen har ett system där alla nämnder har en ekonomisk ram att förhålla sig till, som skrivs upp varje år utifrån demografin. Utöver det har kommunen en pott på en procent av budgeten, som kan allokeras till de verksamheter som behöver mer pengar.

– Det gör att vi kan bidra med lite smörjmedel där det går lite trögt. Det gäller att hålla koll på läget och fördela om de resurser vi har, säger Ann-Charlotte Stenkil.

”Ska inte slänga pengar i sjön”

Ett problem som många kommuner har är en vikande befolkningstillväxt. Varberg befolkning växte med en procent under 2024, vilket var något under prognosen för demografiutvecklingen.

– Då gäller det att anpassa det utbudet vi har så vi inte slänger pengar i sjön, utan att de används där de bäst behövs, säger Ann-Charlotte Stenkil.

En annan faktor bakom Varbergs effektivitet har varit ständig dialog med kommunens invånare och näringsliv. På så sätt får de in synpunkter på vad som behöver förbättras i kommunen.

– Vi vill lägga örat mot rälsen och höra hur de upplever servicen från kommunen och vad är som man tycker inte funkar som det borde, och vad som har blivit bättre, avslutar Ann-Charlotte Stenkil.