FLYGBRANSCHENS FRAMTID

Inrikesflyget minskar – Sverige sticker ut i EU

Det svenska inrikesflyget fortsätter att ha det tufft.

Trenden syns på flera håll i Europa, men utvecklingen i Sverige sticker ut.

– Det är en rejäl minskning vi ser, säger Jean-Marie Skoglund på Trafikverket.

Pandemin fick flygandet att kraftigt bromsa in. Men för inrikesflyget i Sverige hade nedgången redan börjat.

Mellan 2018 och 2019 såg man ett stort tapp i antal passagerare som reste med flyg inom Sverige, enligt Jean-Marie Skoglund, flygmarknadsanalytiker på Trafikverket. Även utrikesflyget visade en minskning strax innan covid slog till.

– Man säger att pandemin bidrog till att flyget minskade, men vi kunde se de här nedgångarna för inrikesflyget redan hösten 2017, men de slog igenom 2018 och 2019, säger Skoglund.

Saknas konkurrens

Enligt statistik från Eurostat är det bara några få länder inom EU som har en större minskning än Sverige när det gäller resandet inrikes.

I Tyskland rör det sig om en minskning med 52 procent mellan 2017 och 2023. I Sverige minskade inrikesflyget med 41 procent under samma period.

Samma trend syns även bland våra nordiska grannar, även om nedgången inte varit lika stor som i Sverige.

I länder som Spanien, Italien och Portugal har antalet passagerare i stället ökat.

– Sverige har den tredje största geografiska ytan i EU. Ändå ser vi en rejäl minskning här medan genomsnittet för hela EU är minus 5 procent, säger Jean-Marie Skoglund.

Varför syns då ett så stort tapp just i Sverige? Här spelar flera faktorer in. Under en lång tid har det saknats konkurrens på inrikesmarknaden med allt färre aktörer. Det leder i sin tur till högre biljettpriser, enligt Jean-Marie Skoglund. I exempelvis Spanien finns en större marknad kring lågprisflyget.

– Lågprisflyget är en stor förklaring till varför Spanien ökar inrikes. Vi har inte det i Sverige.

Ett skifte

Skoglund pekar även på att näringslivet inte reser på samma sätt som tidigare. Det kan bland annat förklara att minskningen varit stor på flygplatserna i Malmö och Göteborg där många resor till Stockholm tidigare skedde över dagen.

Även flygets utsläpp och dess påverkan på miljön bidrar och har gjort att organisationer, kommuner och myndigheter infört olika policys för tjänsteresor – och det slår hårt mot inrikesflyget, menar Skoglund.

– Till detta har du ju också en allmän opinion, en oro över luftfartens klimatpåverkan.

Men samtidigt som svenskarna nobbar flyget inrikes drar man sig inte lika mycket för att boka semesterresor till destinationer utomlands. Utrikesflyget ökar, även om det är på en lägre nivå jämfört med före pandemin.

"Kommer bli dyrt"

Finns det några konsekvenser med att flyget på svensk mark minskar?

– Det kommer att bli ytterst svårt att upprätthålla den infrastruktur som finns i landet kring flygplatserna, som också är väldigt viktig att ha utifrån krisberedskap.

I Sverige finns 27 så kallade beredskapsflygplatser, som står redo om exempelvis sjukvården behöver transportera patienter.

– Den typen av beredskap kommer att bli väldigt dyr, säger Jean-Marie Skoglund.

Intresseorganisationen Svenska regionala flygplatser representerar 33 flygplatser som drivs av regioner och kommuner. De ser hur underskotten på flygplatserna skenar.

– Särskilt för mindre flygplatser är det tuffa marginaler. Volymerna har gått ned och efterfrågan är skral att det är svårt att få lönsamhet i det här, säger vd Peter Larsson.

Fråga om tillgänglighet

Han lyfter fram inrikesflyget som en viktig kugge när det kommer till tillgänglighet:

– Till exempel när det handlar om Norrlands inland där avståndet till Stockholm är stort. Vägförbindelser finns, men inte tåg. Där blir flyget en viktig beståndsdel.

Enligt Larsson finns det inte mycket som tyder på att trenden kommer att vända. På kort sikt behövs mer statligt stöd, menar han.

Jean-Marie Skoglund på Trafikverket pekar på vikten av att få i gång luftfartens omställning.

– Att påvisa att luftfarten kan bidra till ett så litet utsläpp som möjligt och att man kan nå nollutsläpp i framtiden är ytterst viktigt. Men omställningen blir svår att hantera om inrikesresandet fortsätter att minska.

Malin Johanson/TT