RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Stort inflationslyft – kan radera räntesänkning

Nya inflationssiffror har redovisats av SCB. Arkivbild. Bild: Henrik Montgomery / TT

Ekonomi (TT)

Inflationen enligt KPIF-måttet steg kraftigt till 2,2 procent i januari, enligt preliminära siffror från Statistiska centralbyrån (SCB).

Det är en stor överraskning. Det skapar tvivel om det kommer fler räntesänkningar under våren, säger Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank.

Det gick ett sus genom handlarrummet på storbanken SEB när den oväntat höga inflationssiffran dök upp på skärmarna, enligt Amanda Sundström, räntestrateg på SEB.

Det är en väldigt tydlig rörelse. Marknaden ställer om, säger hon om reaktionerna. Kronan stärks och marknadsräntor stiger. Sannolikheten för framtida räntesänkningar faller också tydligt i prissättningen.

"Jag tror att det är temporärt"

Riksbanken – som har 2,0 procent som inflationsmål – sänkte styrräntan till 2,25 procent i januari. Budskapet från direktion då var att inga fler sänkningar såg ut att behövas i närtid.

Riksbanken lär känna sig stärkt i sitt budskap av den här siffran, säger Susanne Spector på Danske Bank. Inflationslyftet till 2,2 procent kan jämföras med 1,5 procent i december och en väntad ökning till 1,6 procent.

Det är överraskande. Sedan är det här en snabbsiffra och vi har inte detaljerna, vilket gör att vi inte kan säga exakt vad det beror på, säger Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar. Det kan vara energipriserna som spökar – eller matpriserna. Men det går inte att säga i nuläget, enligt Stråberg.

Jag tror att det är temporärt. Vi har ju legat på en inflation runt 2 procent så vi ska nog inte övertolka månadssiffran, framför allt inte innan vi har alla detaljer. SEB:s Sundström pekar på flera faktorer som gör januarisiffran svårtolkad. Exempelvis använder SCB en ny varukorg. Dessutom kan många avgiftshöjningar vid årsskiftet slå igenom.

Riksbanken kan också välja att se igenom tekniska faktorer, om det egentligen inte rör sig om ett högre pristryck, säger hon. Hon utesluter inte heller revideringar.

Mer detaljer nästa vecka

Mer detaljer som förklarar inflationslyftet väntas nästa vecka, då SCB presenterar en fullständig inflationsrapport för januari.

Spector på Danske Bank tycker inflationslyftet ser brett ut, då det slår igenom både exklusive och inklusive energipriser. Men att Riksbanken snart skulle behöva göra helt om och börja strama åt med räntehöjningar igen – för att få ned inflationen – ser hon inte som troligt.

Det känns långt bort. Konjunkturåterhämtningen är svag. Arbetsmarknaden utvecklas fortfarande åt fel håll. Höjningar i det här läget är svårt att se. Men naturligtvis, ingenting kan uteslutas på lång sikt, säger Spector.

Joakim Goksör/TT

Malin Johanson/TT

<strong id="strong">Fakta: Inflationen steg oväntat mycket i januari</strong>

TT

Inflationen i januari lyfte till 2,2 procent enligt KPIF-måttet, upp från 1,5 procent i december. Analytiker hade i genomsnitt räknat med en ökning till 1,6 procent.

I KPIF-måttet, som Riksbanken formellt använder som målsnöre för sitt inflationsmål på 2,0 procent, har effekterna av boräntor räknats bort. Inkluderar man boräntorna, och tittar på KPI-måttet, steg inflationen i januari till 1,0 procent, upp från 0,8 procent.

Den underliggande inflationen – där både boräntor och energipriser plockats bort – lyfte till 2,7 procent i januari. Det måttet låg på 2,1 procent i december.