DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Krisstöd sju miljarder dyrare än väntat

Staten lät företag skjuta på skatteinbetalningar i samband med pandemin.

Krisåtgärden som blir sju miljarder dyrare än väntat för staten, har inte minskat konkurserna, men ändå haft positiva effekter, enligt Riksrevisionen.

Mellan 2020 och 2023 gavs företag möjlighet att ansöka om tillfälliga anstånd med inbetalning av anställdas inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och moms. Sådant stöd har även getts till företag som drabbades av höga elkostnader 2023.

Syftet med stödet var att underlätta för företag med tillfälliga likviditetsproblem.

I en granskningsrapport skriver Riksrevisionen att den övergripande slutsatsen är att stödet har varit en förhållandevis effektiv åtgärd som ledde till ökad likviditet i näringslivet.

Men man pekar också på brister. Det finns inga belägg för att stödet motverkat konkurser. De företag som var minst livskraftiga redan före pandemin är överrepresenterade bland mottagarna av stödet.

Skattanstånden har också blivit dyrare för staten än väntat. Bedömning var att nettokostnaden bli 2,6 miljarder kronor under perioden 2020–2027. Enligt Riksrevisionens beräkningar blir slutnotan snarare cirka 10 miljarder kronor.

Skatteverkets prognos var i januari 2024 att 12–16 miljarder kronor av de tillfälliga anstånden inte kommer att kunna betalas tillbaka.

"Vår bedömning är att den här typen av stöd enbart bör användas när bankernas utlåning inte fungerar som den ska, och att möjligheten till anstånd därför inte borde ha utökats efter 2021", säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg i ett pressmeddelande.

Peter Wallberg/TT