DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Ny rapport: Fortsatt osäkert konjunkturläge
Det finns tecken på att den utdragna lågkonjunkturen som Sverige tampas med stabiliserar sig. Samtidigt har den geopolitiska osäkerheten ökat. ”Förhoppningar om att konjunkturen ska vända har hittills inte infriats”, konstaterar Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom.
Sveriges ekonomi fortsätter att uppvisa svag tillväxt, vilket gör den nuvarande konjunkturnedgången mer långvarig än de som följde finanskrisen 2008 och pandemin 2020.
Det visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för februari månad.
– Det här har varit en otroligt seg lågkonjunktur och det är tio kvartal i rad nu där företagen upplever att det går sämre än i ett normalläge. Det är också väldigt osäkert vart ekonomin är på väg, konstaterar chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt.
Den uppåtgående trenden som företagen såg under stora delar av 2024 har nu brutits. Svenskt Näringslivs konjunkturindikator ligger på 93,8, vilket signalerar en fortsatt svag ekonomisk utveckling.
Det finns dock tecken på stabilisering, visar Svenskt Näringslivs rapport. Fler företag planerar att anställa, och antalet nya utannonserade lediga jobb har stabiliserats.
En stor del av osäkerheten kommer från ett Europa som tappar mark gentemot USA och Kina, samtidigt som kontinenten kämpar med strukturella problem.
Det drabbar i sin tur den svenska exporten som är beroende av en stabil europeisk efterfrågan, samtidigt som det finns en nervositet för den framtida amerikanska handelspolitiken som påverkar svenska företags investeringsvilja negativt.
– Vi har en geopolitisk osäkerhet med risk för handelskrig i ett Europa som redan går på tomgång. Det är bekymmersamt och slår direkt mot den svenska exportorienterade ekonomin, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Riksbanken pausar räntesänkningar
Nu har även en oväntad ökning av inflationen i januari fått Riksbanken att pausa planerade räntesänkningar.
– Det är osannolikt med en räntesänkning på nästa Riksbanksmöte den 20 mars.
Svenskt Näringslivs prognos pekar dock på att räntan så småningom kan sänkas från 2,25 procent till 2 procent under året.
– Om lågkonjunkturen och kräftgången fortsätter med varsel och stigande arbetslöshet tror jag att Riksbanken kommer att sänka i alla fall en gång till, fortsätter Sven-Olov Daunfeldt.
Han påpekar att Svenskt Näringslivs kritik mot Riksbankens snabba och aggressiva räntehöjningstakt de senaste åren har visat sig vara korrekt.
– Vi hade inte haft ett lika besvärligt läge om Riksbanken varit mer försiktig med räntehöjningarna som chockade hushållen.
Ljusglimtar i sikte
Och det är till hushållens konsumtion som hoppet för konjunkturåterhämtningen nu sätts. Under senare delen av 2024 har detaljhandeln sett en viss återhämtning i takt med att inflationen avtagit och räntorna sänkts.
Hushållens förtroende för ekonomin har också förbättrats, vilket förväntas öka konsumtionen. Dessutom ser bostadsmarknaden ut att stabiliseras, vilket kan bidra till ökat bostadsbyggande, menar Sven-Olov Daunfeldt.
– Den troliga återhämtningen ser ut att komma från den inhemska konsumtionen när människor får mer i plånboken. Det är det vi hoppas ska leda återhämtningen, men det är inte skrivet i sten. Förhoppningar om att konjunkturen ska vända har hittills inte infriats, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Det som hållit den svenska ekonomin under armarna de här åren är exporten, som gynnats av den svaga kronan.
– Hade inte exporten tagit marknadsandelar under den här lågkonjunkturen så hade Sverige antagligen haft en negativ BNP-tillväxt de senaste åren.
– Men nu kan vi inte förvänta oss att exportföretagen ska fortsätta bära upp den svenska ekonomin. För att klara det behöver vi se mer privat konsumtion, fortsätter Sven-Olov Daunfeldt.
Arbetsmarknaden under press
En av de stora utmaningarna är den vikande arbetsmarknaden. Under 2024 gick över 10 000 företag i konkurs, vilket är den högsta siffran sedan 90-talskrisen.
– Arbetslösheten i Sverige är alldeles för hög och medför stora samhällsekonomiska och sociala kostnader. Så det är ett bekymmersamt läge.
Trots det rapporterar många företag att det är svårt att hitta rätt kompetens. Här spelar matchningsproblematiken en avgörande roll.
– Det är ett allvarligt problem som vi tyvärr haft länge och det problemet kommer att finnas kvar även om konjunkturen vänder. De som inte har arbete idag riskerar att komma ännu längre bort från arbetsmarknaden och därmed få det svårt att hitta ett arbete när konjunkturen vänder.
Arbetslösheten beräknas dock först under 2026 sjunka under åtta procent, konstateras i Svenskt Näringslivs konjunkturrapport.
