AI OCH AUTOMATISERING

Experter: Så hålls vår AI-succé tillbaka – ”Talibanerna får modellerna före oss”

USA och Kina blåser på i AI-racet, medan EU lamslås av byråkrati. Vi håller på att reglera bort oss, varnar flera experter. ”Konsekvenserna syns direkt”, säger Mathias Sundin, ledamot i AI-kommissionen, till TN.

AI har fått en kraftfull rivstart 2025. I USA planerar techjättar att investera upp till 500 miljarder dollar i samriskbolaget Stargate för att stärka landets AI-infrastruktur. Samtidigt satsar kinesiska Alibaba 50 miljarder dollar på området, och DeepSeek skakar om marknaden med lanseringen av R1 – en snabbare och billigare ChatGPT-konkurrent. EU planerar att mobilisera 200 miljarder euro, medan Frankrike vill säkra 109 miljarder euro i privat kapital för ett eget Stargate-projekt.

Håller AI på att gå in i en ny fas? Inte riktigt, menar experterna.

– Jag skulle snarare säga att vi är i en dynamisk fas där det hela tiden sker saker som driver utvecklingen framåt. Först handlade det om teorier kring AI:s möjligheter, sen började man utforska tekniska förutsättningar som processorer, beräkningskraft och datatillgång. Det som diskuteras mycket nu är utvecklingen av modellerna för just generativ AI, säger Fredrik Sand, näringspolitisk expert på TechSverige.

Liknande tongångar kommer från Sverker Janson, chef för centrum för tillämpad AI på forskningscentret RISE.

– Det är snarare en fortsättning på den utveckling som startade med ChatGPT-boomen. Sedan dess har alla modeller blivit starkare och mer energieffektiva. Energi är en av de största kostnaderna för AI-drift, och det ligger i aktörernas intresse att optimera resurser och hämta nya produktivitetsvinster, säger Sverker Janson, chef för centrum för tillämpad AI vid forskningsinstitutet RISE.

DeepSeek fascinerar

På detta område är DeepSeek särskilt fascinerande, menar Mathias Sundin, grundare av Warp News och ledamot i AI-kommissionen. Trots att Kina har begränsad tillgång till de bästa GPU:erna (specialiserade processorer som kan hantera parallella beräkningar snabbt) har de ändå hittat sätt att träna sin modell mer effektivt.

– Det är en klassisk innovationsprocess – man stöter på en utmaning, inser att det gamla sättet inte fungerar och tvingas hitta en ny, mer effektiv metod, säger han.

Samtidigt behöver vi nyansera mediebilden, då DeepSeek inte blev till över en natt, menar Mikael Ljungblom, Director Public Policy and International Relations på AI Sweden.

– DeepSeeks framsteg har inte skett av sig självt utan det har krävts investeringar och arbetstimmar för att få resultat. Det finns alltid en nyansering i det här, säger han.

”Ser en kapplöpning”

Det vi däremot ser är ett växande intresse för AI, vilket gör att många länder och företag mobiliserar kunskap och kapital för att ta en ledarposition.

– Vi ser en kapplöpning där länderna vill ha teknologisk dominans. AI är centralt eftersom det påverkar allt från försvar till sjukvård till konkurrenskraft, säger Mikael Ljungblom.

Satsningarna sker globalt, men varierar beroende på geografiskt område, menar Sverker Janson.

– Det privata kapitalet dominerar helt i USA, där techjättar som Microsoft, Google och Meta snabbt satsar enorma summor på tekniken. I Kina sker satsningarna med statligt stöd, men på ett annorlunda sätt än i Europa. Jag har inte full insyn, men deras strategi verkar vara att investera mer strategiskt på att stärka sin egen kapacitet.

Och hur fungerar det i EU?

– EU har goda avsikter, problemet är att det ofta slutar i byråkratiska konstruktioner. Det är inte alltid så mycket verkstad, och det gör det svårt att tävla med de stora aktörerna, säger Sverker Janson.

Ett exempel är AI-förordningen som syftar till att göra EU till en plats för säkra transparenta och integritetsskyddande AI-system. I remissvar har branschexperter, bland annat Sverker Janson på Rise, varnat för att regleringens omfattande kravlistor och kostnader kan hämma AI-innovationer i EU. AI-förordningen trädde i kraft i fjol, och nu pågår en gradvis implementering från stora till små företag. Men enligt Mathias Sundin har den redan börjat få märkbara konsekvenser.

– Normalt sett syns regleringars konsekvenser först i statistik, men nu är det tydligt direkt. På grund av regleringarna får vi tillgång till de senaste AI-modellerna först dagar, veckor eller till och med månader efter resten av världen. Talibanerna har tillgång till alla modellerna före oss, säger Mathias Sundin.

AI-förordningen är nu beslutad, och vi måste förhålla oss till den. Så det är lika bra att göra det bästa av den, menar Mikael Ljungblom på AI Sweden.

– Det absolut viktigaste framöver är att göra tolkningen av lagstiftningen så tydlig som möjligt och att sänka trösklarna för företag och organisationer att efterleva den. Vi vill undvika en situation där osäkerhet uppstår kring vad som faktiskt gäller. I värsta fall skulle det kunna leda till att vi stöter bort både kapital och talanger från EU, säger han.

OpenAI:s vd Sam Altman har sagt att de kommer att följa lagen och respektera det europeiska folkets önskemål, men samtidigt varnat för att det ligger i Europas intresse att kunna använda AI och inte hamna på efterkälken jämfört med resten av världen.

Enligt Mikael Ljungblom ser vi redan en sådan eftersläpning i EU.

– Jag tycker att man ganska krasst kan konstatera att EU och dess medlemsländer hittills inte har gjort i närheten av tillräckligt på AI-området, men nya aviserade satsningar är positiva, säger han.

Det har varit ett sent uppvaknande för EU, menar Sverker Janson.

– I över tio år har det varit uppenbart att AI skulle få en stor roll, särskilt sedan neurala nätverk började fungera så otroligt bra.

– På ett årtionde har EU:s andel av den globala IT-marknaden halverats och investeringarna i AI har varit tio gånger högre i USA än i EU. När man hör att Ericssons vd överväger att lägga AI-utveckling i Indien eller USA, kan man tänka sig att han inte är ensam om att tänka i de banorna, tillägger Fredrik Sand på TechSverige.

Nu har dock EU-kommissionen och Frankrike visat villighet att mobilisera kapital. Frågan är om kan EU ta igen för förlorad mark.

– I EU finns redan initiativ som franska Mistral. Sverige ska också stå värd för AI-fabriken Mimer, ett EU-program för forskning och innovation i Linköping. Det är en konkret satsning, men fortfarande en droppe i havet jämfört med vad de stora aktörerna gör. Men när det gäller utveckling av ny teknik är Open Euro-modellen det närmaste vi har.

Svårt att mäta sig

Trots nya EU-satsningar tror han att det kan bli svårt att bli riktigt lika framåtlutade som USA och Kina.

– Det är positivt att EU satsar gemensamma resurser, och det ska bli spännande att se vad vi kan göra genom ett ökat samarbete. Det är också strategiskt viktigt för Europa att ha tillgång till all relevant teknologi, helst lokalt, för att stärka sin geopolitiska självständighet. Men det förändrar inte näringslivets hastighet i AI-användning eller vår förmåga att omvandla AI till värde och konkurrenskraft, säger han.

Men EU har sin roll att spela, menar experterna.

– Vi har pratat mycket om generativ AI, men det är viktigt att inte stirra sig blind på de investeringsintensiva modellutvecklingarna. Det händer mycket inom många andra områden också. Jag tänker framför allt på tillämpad AI, säger Fredrik Sand.

Han syftar framför allt på tillämpad AI, där företag inom branscher som sjukvård, medicinteknik och industri utvecklar specifika lösningar för att öka produktiviteten och skapa affärsnytta. Här kan Sverige, som redan ligger långt fram i digitaliseringen kan göra särskilt stort intryck.

– Digitaliseringen har en tendens att förstärka underliggande förutsättningar. Så det gäller att ta vara på våra styrkor och växla upp dessa med AI i olika former. Detta är i hög grad en näringslivsfråga, eftersom tekniken ska användas för innovation, tillväxt och för att stärka de branscher som har potential att dra nytta av den, säger han.

Mikael Ljungblom är inne på liknande spår.

– På en övergripande nivå borde vi titta på hur vi kan integrera AI genom hela utbildningssystemet – från skola och gymnasium till universitet. Det gäller inte bara tekniska utbildningar, utan även andra discipliner, som medicin och juridik, där AI kan spela en viktig roll. AI kan användas på många olika sätt, och allt handlar inte om att satsa på enorma beräkningskluster för att träna stora modeller.

Som bredbandet på 2000-talet

En bred utrullning av tillämpad AI i Sverige skulle kunna bli som bredbandsutbyggnaden på 2000-talet, som bidrog till att sätta Sverige på techkartan, fortsätter Sverker Janson.

– Med AI är det annorlunda, eftersom tekniken redan är tillgänglig genom gratisversioner av exempelvis ChatGPT, vilket innebär att ingen är utestängd. Däremot skulle en bred satsning på AI-mognad vara en viktig investering för att stärka Sveriges konkurrenskraft och innovationsförmåga.

Hur vi satsar på tillämpad AI i Sverige lyfts fram i AI-kommissionens 75 förslag, som lämnades in till regeringen i november förra året. Nu är det dags att gå från ord till handling, säger Mikael Ljungblom.

– Ser man på vad de senaste regeringarna de senaste åren faktiskt har gjort, så är det inte särskilt mycket. Nu finns flera välkomna initiativ och konkreta förslag från AI-kommissionen, och jag hoppas att den nuvarande regeringen agerar handlingskraftigt tar tillvara på dem.