RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Experter: Utan räntesänkning måste regeringen gasa

Ekonomi (TT)

Förhoppningar om lägre styrränta under våren ser ut att grusas. Det dämpar den ekonomiska återhämtningen och tvingar fram behovet av en mer expansiv finanspolitik från regeringen, menar experter.

Riksbankens styrränta ser ut att ha stannat på 2,25 procent, efter sänkningen i slutet av januari. Och även om vi inte har facit än så finns en risk att de räntesänkningar som alla hade hoppats på under våren inte blir av. Förklaringen är en stigande, och svårprognostiserad, inflation.

Men mer stimulansåtgärder behövs, menar Torbjörn Hållö, chefsekonom på LO.

– Vi har en svag ekonomisk utveckling och en hög och till och med stigande arbetslöshet. Hushållen har inte börjat konsumera, utan håller i plånboken. Det är klart att vi behöver mer bränsle för att få igång ekonomin, säger han.

– Och görs inte det, så är det klart att det kommer dröja ännu längre innan återhämtningen kommer.

Stimulerande effekt

Med bränsle menar han finanspolitik och penningpolitik, helst i kombination. Det är samspelet dem emellan som är avgörande för den ekonomiska utvecklingen.

Hållö utesluter inte någon ytterligare räntesänkning. Men för det fall att Riksbanken avvaktar så behöver det kompenseras genom en expansiv finanspolitik.

– Det tror jag kommer ske av det enkla skälet att vi behöver rusta upp i en mycket snabbare takt än planerat. När försvarsutgifterna ökar så har det en väldigt tydlig stimulerande effekt på svensk ekonomi. Det skapar jobb och sysselsättning, säger Hållö.

Besvikna

Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, är inne på samma spår:

– Många hushåll och företag trodde att återhämtningen skulle komma redan förra våren när Riksbanken började sänka räntan. Men de har blivit besvikna. Svensk ekonomi har passerat konjunkturbotten, men tillväxten kan bli något lägre framöver än vad vi hade hoppats på, säger hon.

Återhämtningen påverkas av styrräntan och finanspolitiken, men också av en orolig omvärld som gör att hushållen håller i pengarna.

– De internationella riskerna kan bli en våt filt över konsumtionen. I nästan tre års tid har den privata konsumtionen legat still så det finns ett uppdämt behov. Men det är avhängigt av att hushållen känner sig trygga, säger Winsth.

Maria Stensson/TT