KÄRNKRAFTENS FRAMTID

S-profilen: ”Rent krasst är kärnkraft enda alternativet”

Stödet för kärnkraft ökar kraftigt i opinionen men inom Socialdemokraterna är bilden fortfarande splittrad. TN har talat med flera socialdemokrater på det lokala planet. ”Staten behöver ta vissa risker när kärnkraften ska byggas ut. Inget land har klarat det helt på egen hand”, säger Andreas Erlandsson, kommunstyrelsens ordförande i Oskarshamn.

I dag väntas regeringen lägga fram sin proposition om finansiering av ny kärnkraft, baserad på Mats Dilléns utredning. Men än saknas en bred politisk uppgörelse inom riksdagen. På onsdagen hölls nya samtal mellan regeringen och Socialdemokraterna. Knäckfrågan är om kärnkraften ska vara en del av framtidens energisystem och på vilka villkor.

Klart är att den allmänna kärnkraftsopinionen tydligt skiftat fokus från om vi ska ha kärnkraft till hur den ska användas. Enligt Novus senaste mätning vill 59 procent fortsätta använda kärnkraften, medan 9 procent förespråkar en avveckling. Trenden bekräftas även av SOM-institutets undersökning.

Ändå är S-stödet för kärnkraft tredje lägst bland riksdagspartiernas väljare. I Demoskops senaste mätning, beställd av Svenskt Näringsliv, uttrycker en tredjedel av S-väljarna stöd, samma nivå som de senaste två åren. Samtidigt visar TN:s rundringning till lokala Socialdemokrater en splittrad bild av kärnkraften.

– Vi behöver alla delar, och det lättaste är att bygga ut vindkraft och solcellsparker. Kärnkraft kommer ju ta lång tid innan vi får se någon effekt av det. Jag är väl lite skeptisk. Det känns som att man i debatten från regeringens sida lägger alla äggen i korgen kärnkraft, säger Johan Petersson (S), ordförande för Socialdemokraterna i Klippans kommun och 2:e vice ordförande i kommunstyrelsen.

Andreas Erlandsson (S), kommunstyrelsens ordförande och kommunalråd i Oskarshamns kommun, har en annan uppfattning.

– Vi är den kommun som har haft kommersiell kärnkraft allra längst i Sverige. Redan i slutet av 50-talet togs de första besluten om att utreda platsen för kärnkraften. Här är det en del av vardagen och något vi känner oss trygga med. Min upplevelse är att okunskapen och rädslan för kärnkraft ökar ju längre bort från ett kärnkraftverk man befinner sig, säger​ han.

Margareta Widén-Berggren, före detta kommunalråd i Östhammars kommun, där Forsmarks tre reaktorer och SKB:s slutförvar för använt kärnbränsle finns, är inne på samma spår.

– Det är osäkerheten, man tänker kärnkraftsolycka som Tjernobyl och kanske blir rädd och vill inte ha det här. Men om man får information, får ställa frågor och förstår hur det funkar, då känner man sig tryggare. Det var lika med slutförvaret. Nästan 80 procent var positiva till att ta hand om avfallet, som ändå har ganska hög strålning i många år, säger hon.

Hon tror att dialog och diskussioner, som de som fördes i Östhammars kommun om slutförvaret, kan bidra till större klarhet kring kärnkraften.

– Jag tror på en variation av energislag som kompletterar varandra. Vi måste tänka brett här, sol, vind- och vattenkraft. Och vi behöver även kärnkraften för att klara elförsörjningen. För i dagsläget har vi inget annat som klarar det året runt, säger hon.

Vidare i Demoskop-mätningen, anser 91 procent att staten har ett ansvar för att bidra med finansiering för att trygga elförsörjningen. Bland S-väljare är andelen ännu högre, 92 procent.

När frågan ställs om staten bör bidra med finansiering om riksdagen beslutar att satsa på ny kärnkraft, svarar 74 procent ja. Bland S-väljare är siffran 67 procent. För Anders Erlandsson i Oskarshamn är det just den frågan som behöver slipas fram i samtalen med regeringen.

– Staten behöver ta vissa risker när kärnkraften ska byggas ut. Inget land har klarat det helt på egen hand. Men jag tycker att risken bör delas mellan bolagen och staten, säger han.

Stefan Pålsson (S), är kommunstyrelsens ordförande i Halmstad och ordförande för Socialdemokraterna i Halland och företräder bland annat Hylte kommun som drabbats av elavbrott. Även han understryker behovet av att staten säkrar en stabil elförsörjning.

– Det är en rimlig utgångspunkt att elförsörjningen är ett statligt ansvar. Det jag vänder mig mot är att stora delar av risken skjuts över på skattekollektivet. Här behöver vi pröva alla förslag och landa i en överenskommelse som ger långsiktiga spelregler, säger han.

Även näringslivet behöver försäkras om en bred politisk överenskommelse, både lokalt och nationellt, för att ett hållbart energisystem ska bli möjligt, menar Andreas Erlandsson.

– Jag tror inte att något bolag vågar påbörja en byggnation för många miljarder om det riskerar att stoppas vid nästa val.

– Det kommer att ske många regeringsskiften de kommande 70-80 åren. Ska näringslivet gå in med stora summor i finansiering är det klart att man vill ha en garanti över tid att det här håller, tillägger ​Hans Hoff, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot och ombudsman från Falkenberg.

Han ser kärnkraften som nödvändig om Sverige ska fördubbla energiproduktionen de kommande femton åren. ​

– Ska Sverige fortsätta vara ett välfärdsland behöver vi satsa oerhört mycket på att bygga ut elektrifieringen. Då är kärnkraften en förutsättning för att klara det. Ett billigare och snabbare alternativ är gas, men inte lika populärt ur klimatsynpunkt. Rent krasst är kärnkraft det enda alternativet, säger han.

Redan i november 2021, i samband med Socialdemokraternas kongress, föreslog Hans Hoff att minst elva nya reaktorer skulle byggas. På den tiden var han en av få att driva den frågan öppet inom partiet.

– I grunden handlar det om jobb och välfärd, i en tid när samhällets inkomster krymper och det blir allt svårare att upprätthålla den välfärd vi är vana vid. Vid det tillfället var jag en ganska ensam röst i frågan, men i dag tror jag definitivt inte att jag är det, säger han.

Med anledning av de pågående diskussionerna om en finansieringsmodell borde Socialdemokraterna göra upp med regeringen, här och nu, i enlighet med den svenska traditionen av blocköverskridande politiska överenskommelser.

– Vi har en tradition av att göra breda överenskommelser inom skatter, pensioner, försvar och andra långsiktigt avgörande frågor. Det är något som har tjänat oss väl. Den här frågan borde hanteras på samma sätt, säger han.

Mycket av fokus har legat på statens roll i finansieringen. Men en annan fråga förtjänar uppmärksamhet, anser Hans Hoff.

– På 70- och 80-talet var det i princip staten, genom Vattenfall, som stod för hela utbyggnaden och tog hela risken och hela kostnaden själv. Det som sällan lyfts i debatten är kostnaden för att inte göra investeringen. Även det har ett pris, och det kan bli betydligt högre, säger han.

Det finns också andra frågor kring energiförsörjningen som vi borde diskutera mer konkret än själva frågan om kärnkraft eller inte, säger Andreas Erlandsson.

– En diskussion som saknas i debatten är hur vi ska kunna överföra kapaciteten. För att klara den gröna omställningen spelar det ingen roll om vi bygger nya energikällor. Om vi inte kan föra över energin i nätet, kommer den inte till nytta, säger han.

Man skulle också behöva sprida ut byggandet mer över tid för kommande generationer, menar han.

– De här reaktorerna kommer inte kunna leva för evigt och därför behöver vi bygga nya som kan ersätta de befintliga. Då är det viktigt att vi inte hamnar i samma dilemma som med VA-nätet i Sverige, där en stor del byggdes på 1950- och 60-talet och i dag kräver miljardbelopp för att upprätthålla funktionen.