TULLKRIGET

Det här kan bli Trumps krav på EU

Donald Trump vid ett möte med Ursula von Der Leyen i Davos 2020. Arkivbild. Bild: Evan Vucci/AP/TT

Ekonomi (TT)

Donald Trumps tullchock har skjutits upp i 90 dagar. Nu väntar tuffa förhandlingar mellan EU och USA – om annat än tullar. Vapen, Ukraina, dollarn och genmodifierat kött är några saker som kan stå på agendan, säger ekonomhistorikern Rikard Westerberg.

Framför allt vill USA diskutera europeiska jordbruksregler, förmodar Rikard Westerberg som undervisar i ekonomisk historia vid Handelshögskolan i Stockholm.

– EU har ganska mycket regleringar vad gäller besprutning, kemikalier och genmodifierat kött som är mycket mer långtgående än i USA. De ser det som ett förtäckt handelshinder och det där kommer man att vilja prata om, säger han.

Även vapen och energi från USA hamnar på dagordningen, tror Westerberg.

– Jag tror att de kommer vilja sälja mer flytande fossil gas och även amerikanskt krigsmateriel.

"Inte Grönland"

Trumps regering kan också tänkas vilja diskutera Nato, Ukraina och säkerhetsgarantier.

– Det kan absolut komma upp säkerhetsrelaterade frågor kring Ukraina. Ekonomerna runt Donald Trump har ju idéer om att använda tullvapnet för sin säkerhetspolitiska vilja. Att hota med tullar för att driva igenom sin politik och att belöna länder som går med på amerikansk säkerhetspolicy.

– Men inte kring Grönland, det är en specifik fråga som rör Danmark, och EU har inte så mycket kompetens över det.

Även Trumps valutastrategi – att pressa dollarkursen nedåt för att få hem jobb till tillverkningsindustrin – kan bli en förhandlingsfråga.

– Några gånger i historien har andra länder gått med på att höja värdet på sina egna valutor och låta dollarn bli svagare. De har pratat om att försöka få till ett nytt sådant avtal, som kallas för "Mar-a-Lago accord" som innebär att länder i princip skulle gå med på att köpa sina egna valutor och sälja av dollar.

Upprörda bönder

Vissa frågor blir dock svåra för EU att diskutera.

– Att sänka dollarn och säkerhetspolitiska frågor, det är ju svårt för EU att göra det. Det är ju utanför EU-kompetensen.

EU:s främsta intresse ligger i att återgå till så mycket frihandel som möjligt mellan länderna. EU lär vara berett att gå USA till mötes på vissa områden, tror Westerberg.

– Man kanske kommer att ingå partnerprogram kring försvarsmateriel och köpa mera energi från USA. Ganska många EU-länder importerar ju fortfarande energi från Ryssland, så där kan det finnas ett intresse, säger han.

– Men jag tror inte att man rör det här med mer besprutning och antibiotika, därför att det skulle göra många europeiska bönder extremt upprörda och jag har väldigt svårt att tänka mig att stora länder som Frankrike och Tyskland skulle gå med på det.

Björn Berglund/TT