DELNINGSEKONOMIN

Nu går delningsekonomin till sjöss

Ekonomi (TT)

Äga själv med obegränsad tillgång, eller dela på dyra prylar som används alltför sällan? Nu kommer alltfler nya tjänster för att dela.

Bilpooler har funnits en tid, men nu har även båtdelningstjänster blivit vanligare. Ett exempel är Skipperi, som startades i Finland för ett par år sedan, och som nu kommit till Sverige med två olika typer av delningstjänster. Dels en båtförmedling, där privatpersoner kan hyra ut sina båtar till andra, dels en tjänst med båtabonnemang till en månadskostnad, ungefär som en bilpool. Intresset för båda tjänsterna har ökat enormt sedan i fjol, berättar Axel Nordman.

Trösklar för sjölivet

Han förklarar att det finns flera trösklar för den som vill ut på sjön, men inte har båt. Dels är det en dyr hobby, många har helt enkelt inte råd att köpa och hålla en båt, dels kan det vara krångligt och arbetskrävande. På många håll är det dessutom långa köer för att få tag på båtplats.

– Man vill slippa det som är jobbigt med en båt som ligger i hamn 90 procent av tiden, säger Axel Nordlund.

Redan för några år sedan ville regeringen slå ett slag för delningsekonomin, och gav en utredning i uppdrag att kolla hur delningsekonomin fungerar och vad som behöver göras för att få bättre förutsättningar både för användarna och lagstiftningsmässigt. Då konstaterades en del brister och förbättringsmöjligheter.

Jan Bertoft, generalsekreterare på Sveriges konsumenter, tycker att delningsekonomi är helt nödvändig för att vi ska klara klimatomställningen och köpa mindre.

– Det är bra för alla, för plånboken och för klimatet, säger han.

Men det finns fällor. Lagstiftningen har inte ändrats ännu, och i dagens konsumentskydd är utgångspunkten att en konsument är i underläge. I delningsekonomin är det ofta två jämbördiga parter, och då fungerar inte de reglerna som finns nu så bra, förklarar han.

– Nu finns det risk att man inte har samma säkerhet om något går snett.

Lagen behöver hänga med

Sveriges Konsumenter lobbar för att lagstiftningen ska göras tydligare och mer anpassad för delning. Det gäller både själva avtalen, integritetsfrågorna, betalningarna och skadestånds- och försäkringsfrågorna.

Han hoppas att de betygssystem som finns på nätet, där man kan se vad andra som använt tjänsten tyckt, blir mer transparenta. Det skulle förbättra för den som vill dela tryggt, tycker han.

Jan Bertoft tror att vi kommer att dela mer framöver. Särskilt sådant som är dyrt att köpa, och som vi inte använder hela tiden.

– Det finns ett stort utrymme för att utveckla tjänster. Internet möjliggör delning. Men det är viktigt att det blir tryggt för konsumenten, det är nyckeln för att delning ska fungera, säger Jan Bertoft.

Nu kommer allt fler företag, sociala medier-grupper och organisationer som ordnar delning av grejer. Som Grannboxen. Ett slags skåp, fyllt med saker som exempelvis villaägare behöver men använder relativt sällan.

Johannes Dahlberg är en av de fyra grundarna till företaget Ihopa, som nu har ett tiotal boxar framförallt i Stockholmsområdet.

– Vi hade en pilot i Hägersten förra året. Nu har vi ställt ut sex boxar, och fler kommer i helgen.

Än så länge finns Grannboxen bara i Stockholm, men Ihopa hoppas kunna expandera i övriga landet till nästa år.

Konceptet innebär att medlemmar får abonnera mot en månadsavgift på tillgång till prylar som exempelvis sticksåg, skruvdragare, motorsåg, häcksax, symaskin eller ångtvättmaskin. Sakerna finns i ett skåp och bokas via en app. Ungefär 10 till 15 medlemmar delar på ett skåp, berättar Johannes Dahlberg.

Han hoppas att det ska bli så att vi köper mindre saker, och att företaget kan göra skillnad.

– Målet nu är att bevisa nyttan för folk. Alla vet att folk vill dela, men det måste bli enkelt och bekvämt, säger Johannes Dahlberg.

Johanna Cederblad/TT