FRAMTIDENS PENSIONER

Ekonom: Därför kan unga få betala för högre pensioner

Det stämmer inte att pensionärerna har för lite i plånboken, visar en ny undersökning. Samtidigt varnar sparekonomen Frida Bratt för populistiska utspel om pensionerna. Det kan få allvarliga konsekvenser. ”Unga måste förstå att om vi gör förändringar nu så kan det påverka deras pensioner om 30 år”, säger hon.

Nyligen rapporterade TN om Alectas genomgång av pensionärernas inkomster. Rapporten som omfattar över tre miljoner svenskars inkomster i åldrarna 55 till 85 år har rönt en hel del uppmärksamhet den senaste tiden eftersom den till viss del utmanar mediebilden av pensionärernas tillvaro.

– Pensionärernas inkomster är klart bättre än hur det låter i debatten. Och tvärtemot vad många tror har inkomsterna blivit bättre med tiden, inte sämre, sa Staffan Ström, pensionsekonom på Alecta till TN.

Under ett seminarium som TCO anordnade nyligen diskuterades rapportens slutsatser. Frida Bratt, sparekonom, menar att det är bra att pensionärernas verkliga plånböcker nu debatteras och inte bara de inkomster som kommer från den allmänna pensionen.

– Det är uppfriskande att Alecta vågar nyansera bilden lite grann när vi har en så het och politiserad diskussion. Tyvärr finns det politiska och mediala incitament för att väldigt ensidigt fokusera på pensionärernas inkomster här och nu, och då tycker jag att den här rapporten kan göra stor nytta när politiska förslag ska värderas, sa hon.

– Att man blir fattig när man går i pension stämmer helt enkelt inte, även om vi såklart har grupper som behöver bättre villkor. Den typiska pensionären är inte fattig, fortsatte hon.

Många jobbonärer

I dag är många jobbonärer. Omkring 350 000 personer som är äldre än 65 år får i dag inkomster från flera håll, det vill säga att de kombinerar jobb och pension, berättar Staffan Ström. Dessutom har de flesta tjänstepension. Tittar man bara på allmän pension missar man en stor del av befolkningen, betonar han.

SCB-statistiken visar att pensionärernas inkomster i allmänhet ligger på 75 procent av inkomsten som de hade åren innan pensionering. Det betyder inte att alla har en inkomst som ligger på 75 procent, vissa har mer och andra mindre. Det handlar om mediansiffror.

Exempelvis har en 69-åring i dag 46 000 kronor mer om året att röra sig med efter skatt än vad en 69-åring hade för nio år sedan, visar Alectas rapport.

– Visst, vi har utmaningar framåt, men tittar vi på hur det ser ut i pensionärernas plånböcker i dag, så ser det faktiskt rätt hyggligt ut, sa Staffan Ström samtidigt som han påpekade att han inte på något sätt vill förminska att det finns människor som lever på väldigt låga inkomster, sa Staffan Ström.

– Det gör det, men man måste bredda perspektivet och kunna diskutera flera saker samtidigt.

Inte homogen grupp

Therese Svanström, ordförande för TCO, höll med om att pensionsfrågan måste diskuteras mera öppet. Risken finns dock att den blir en valfråga utan ett långsiktigt fokus, vilket hon befarar kan gå ut över tryggheten i pensionssystemet över tid.

– Det finns de pensionärer som har det ganska bra och det finns de som har rätt svårt att klara sig. Pensionärer är ingen homogen grupp och det finns spridning i olika kategorier. Vi har jobbonärer som fyller på, och som hamnar på en acceptabel nivå. Men vi behöver också insatser för att upprätthålla en bra bas i hela pensionssystemet. Ett viktigt generellt värde är att systemet fortsätter att bygga på livsinkomstprincipen, sa hon.

Frida Bratt:

– Vi har starka pensionärsorganisationer som för pensionärernas talan väldigt väl, men vi har ofta saknat någon på andra sidan. Vem står och säger ”vem får finansiera det här”? Unga måste förstå att om vi gör förändringar nu så kan det påverka deras pensioner om 30 år. Det får för lite uppmärksamhet i debatten tycker jag, sa hon.

Flera viktiga pusselbitar

Dessutom lyfte paneldeltagarna upp privat sparande som en viktig del för framtidens pensionärer.

– Vi vet att det kommer att bli en viktig pusselbit, sa Frida Bratt.

Sedan avdragsskatten avskaffades har människor blivit hänvisade att spara privat på ISK-konton, där Socialdemokraterna har föreslagit försämringar, menar Frida Bratt som har reagerat starkt mot detta. Hennes upprop har samlat 40 000 underskrifter.

– Man borde uppmuntra privat sparande, ge morötter till dem som sparar långsiktigt. Hundralappar har stor effekt på sikt, sa hon.

Therese Svanström höll med om att privat sparande kan vara viktigt.

– Vi har grupper på arbetsmarknaden som kom in senare av olika skäl, de kanske har jobbat utomlands eller utbildat sig länge. Dessa grupper har såklart nytta av om det går att lägga undan till pensionen. Exakt hur det ska utformas vet jag inte. Men ett smart system för pensionssparande är inte fel såklart, sa hon.

”Det går fort i hockey. För inte så länge sedan pratades det om nya former av pensionssparande, men nu handlar det om att försvara det vi har”

Staffan Ström menar att det är helt fel att plötsligt försämra det privata sparandet.

– Det går fort i hockey som man brukar säga. För inte så länge sedan pratades det om nya typer av pensionssparande, men nu handlar det om att försvara det vi har. När avdragsrätten slopades hänvisades vi till ISK och nu är man inne och skruvar i det.

Han tycker att politiken ska tänka på vilka signaler som sänds. Risken är att folk slutar att spara, betonar han.

– Att privatspara till pensionen är en bra möjlighet för många, inte minst för de som i perioder har stått utanför arbetsmarknaden eller som kom till Sverige sent i arbetslivet, sa han.