BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Piratkopior för miljarder lurar kunder och stater

"Varannan person som köper piratkopierade varor i Sverige gör det i tron att de köper en äkta vara", säger Peter Hedin, expert på piratkopiering på Patent- och registreringsverket (PRV). Arkivbild. Bild: Ben Margot/AP/TT

Ekonomi (TT)

Tandkräm, solskydd och kläder. Den omfattande handeln med piratkopior kostar svenska företag 17,4 miljarder per år och står för 5,8 procent av EU:s importerade varor, enligt en färsk rapport från OECD.

Piratkopior förknippas ofta med musik, film och designkopior. Men dagens sofistikerade pirat-handel finns i allt från tandkräm till flygplansdelar – till och med inom livsmedelsbranschen.

– Det kanske låter konstigt med piratkopierade frön eller en piratkopierad banan. Men det handlar om att man blandar ut fröer med skräp eller sätter en etikett på en banan som utlovar att den är ekologiskt odlad till exempel, säger Peter Hedin, Patent- och registreringsverkets (PRV) expert på piratkopiering.

Peter Hedin deltar under midsommarveckan i ett möte mellan EU-kommissionen och brottsbekämpande myndigheter för att diskutera hur problematiken med piratkopior ska lösas.

Enligt en ny rapport från OECD står förfalskade varor, så kallade piratkopior, för cirka 2,5 procent av världshandeln och 5,8 procent av EU:s importvaror. Om man räknar med det som både produceras och säljs inom EU är siffran sannolikt betydligt högre, tror Peter Hedin på PRV.

Kostar företag 17,4 miljarder

Handeln med piratkopior är en del av den organiserade brottsligheten, enligt Hedin, och har länkar till handel med andra olagliga varor.

– De som handlar med piratkopierade varor är inte så benägna att betala skatt eller att ha (rimliga) anställningsvillkor, det är ju en kriminell verksamhet. De här pengarna hanteras svart utan insyn av stat och skattemyndigheter.

Den största delen av piratkopiorna som kommer till Sverige kommer via postförsändelser. Den näst största kategorin är varor som kommer med fraktfartyg.

För svenska företag uppskattas den olagliga handeln kosta 17,4 miljarder kronor i uteblivna intäkter, då deras varumärken kopieras och säljs utomlands.

För svenska konsumenter är problematiken snarare kopplad till kvalitén på varan, och att produkterna inte är testade för farliga kemikalier och brandrisker.

Stå emot förfalskningar

– Varannan person som köper piratkopierade varor i Sverige gör det i tron att de köper en äkta vara, säger Peter Hedin.

Det finns sätt att undvika förfalskningar. Som konsument kan man handla i etablerade affärer och via svenska hemsidor där det är mindre troligt att de köpt in piratkopior.

– Vi försöker informera allmänheten om att vara försiktig när man handlar, att gå till etablerade hemsidor. Om själva hemsidan ligger i ett helt annat land kanske man bör dra öronen åt sig. Och om det är för bra för att vara sant, då är det nog det.

Under det EU-möte för immaterialrättsfrågor som hölls under veckan diskuterades flera vägar för att minska andelen förfalskningar.

Bland annat vilket ansvar som bör ligga på handelsplattformarna och transportföretagen. Men också hur samarbetet mellan företag och kontrollmyndigheter, till exempel Tullverket, kan förbättras.

Tea Oscarsson/TT