DE SVENSKA KRISSTÖDEN

"Staten har tjuvåkt 135 miljoner gånger"

Ekonomi (TT)

Statens kompensation till kollektivtrafiken räcker inte på långa vägar, enligt branschen.

– Staten har tjuvåkt på kollektivtrafiken runt om i Sverige 135 miljoner gånger, säger Kristoffer Tamson (M), ordförande för Svensk kollektivtrafik.

Tre miljarder kronor sköt staten till i extra pandemistöd för första halvåret 2021. Men redan vid halvårsskiftet var det samlade underskottet hos landets kollektivtrafikbeställare 4,7 miljarder kronor, enligt Svensk kollektivtrafiks sammanställning.

– Statens kompensation är grovt otillräcklig, säger Kristoffer Tamson.

Glappet motsvarar bara under första halvåret i år 135 miljoner resor som de regionala kollektivtrafikmyndigheterna inte fått betalt för, enligt Tamson.

Uppdrag att köra

Sett över perioden 2020-2022 handlar det om 23 miljarder kronor i uteblivna biljettintäkter samtidigt som kollektivtrafiken, med statens råd och rekommendationer, haft i uppdrag att köra bussar och tåg med full fart.

Kollektivtrafiken går ju, beroende på hur man definierar det, alltid med förlust. I grova slängar betalas hälften via skattsedeln. Men de här pengarna som branschen nu vill ha statlig täckning för handlar om uteblivna biljettintäkter som en direkt följd av coronakrisen, enligt Tamson.

Även för nästa år räknar branschen med uteblivna biljettintäkter på sex miljarder kronor, jämfört med ett normalläge. Detta även om nu i princip alla pandemirekommendationer försvinner 29 september. Det ska jämföras med den miljard som regeringen skjuter till i budgetförslaget för nästa år.

– Återhämtningen kommer inte att komma dag ett, det ska vi vara klara med, säger Tamson.

Konsekvenserna

Konsekvenserna kan bli minskad trafik, högre biljettpriser eller skattehöjningar, enligt Svensk kollektivtrafik.

Regionerna har också fått generella statliga bidrag i pandemins spår. Kollektivtrafiken och sjukvården hämtar i praktiken pengar ur samma kassa.

– Men de är inte tillräckliga de heller, och de är ju främst till för att täcka ökade kostnader i sjukvården. Det är inte rimligt att ställa sjukvård mot kollektivtrafik på så vis som nu riskerar bli fallet, säger Tamson.

De privata utförarna, de som kör bussar och tåg, har hittills gått relativt skadelösa, de har fått betalt av regionerna för att köra för fullt. Men om beställarna, regionerna, tvingas till neddragningar kan uppsägningar komma.

Olle Lindström/TT