DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI
Hon vill att skatteslöseriet blir en valfråga – ”Brutala slöserier”
Klimatångestkurs, en rosa enhörning och välfärdssystem som läcker. Slöseriet med skattepengar måste bli en valfråga, anser Slöseriombudsmannen Josefin Utas. ”Det handlar om brutala slöserier i miljardbelopp”, säger hon till TN.
Svenskarna vet inte hur stort slöseriet med skattepengar är och därför måste frågan hamna högt upp på agendan inför nästa års val. Det anser Josefin Utas, Slöseriombudsman hos Skattebetalarna.
– Politiker talar ofta om allt de vill göra i framtiden, men tittar inte så ofta bakåt på satsningar man har gjort. Gick det som planerat? Har man uppnått den nytta som det var tänkt? Men det ligger i sakens natur att det inte sker, eftersom ansvaret vilar hos politikerna, säger hon.
Hon fortsätter:
– Först och främst måste man se över utgifterna innan nya skapas. Om det läcker ut massa pengar genom systemet spelar det ingen roll om du stoppar in mer. Se till att utgifterna går till rätt saker och att man inte slösar med skattebetalarnas pengar.
Pandemin ändrar läget
För att kunna utkräva ansvar för hur skattepengarna används krävs att medborgarna har alla fakta på bordet. En undersökning från Svenskt Näringsliv visar att tre av fyra svenskar underskattar skatterna och 73 procent tror felaktigt att man får behålla femtio procent av en vanlig lön.
– Politiker och det offentliga försöker inte heller informera medborgarna om hur mycket vi betalar skatt. Snarare döljs vissa saker, som den dolda inkomstskatten i arbetsgivaravgiften. Många känner inte till den eftersom den inte står på lönebeskedet. Samma sak gäller alla punktskatter, säger Josefin Utas.
Har du märkt någon skillnad när det gäller slöseri under pandemin? Har politiker blivit bättre på att hålla i pengarna när det har varit ett tuffare läge?
– Det är annorlunda tider. Vissa utgifter har fallit bort vilket gjort att man sparat in pengar. Å andra sidan har många politiker varit frikostiga med annat för att man har velat glädja människor under pandemin, som den berömda enhörningen i Malmö.
– Givetvis kan det vara rätt att vilja muntra upp medborgarna, men det finns fortfarande saker i kärnverksamheten som inte fungerar väl. När det inte finns tillräckligt med resurser för att till exempel utreda brott måste man prioritera, eftersom det offentliga inte har obegränsat med pengar, säger Josefin Utas.
Anser du att svenska politiker är sämre än andra länders på att inse att det är skattebetalarnas pengar man förvaltar?
– Ju mer pengar man har att handskas med, desto lättare är det att glömma bort att det är andras pengar. Sådana tendenser ser jag eftersom det inte verkar finnas någon gräns när man nu pratar om skattehöjningar. Jag tror att det hänger ihop med att svenska makthavare har mycket pengar att röra sig med. Ju mer pengar man har, desto mer slöseri blir det, säger Josefin Utas.
Regeringen agerar – ”Brutala slöserier i miljardbelopp”
Det finns gott om exempel på kostsamma offentliga projekt över hela landet, men vissa slöserier är svårare att överblicka än andra. När tävlingen Årets värsta slöseri avgjordes förra året toppades listan av ”fusk och slarv i välfärden”. Exakt hur mycket som läcker ur systemet är svårt att uppskatta.
Nyligen gick regeringen ut med förslag som bland annat innebär inrättandet av en ny myndighet som ska kontrollera utbetalningar från välfärdssystemen.
– Inte en enda krona ska gå till kriminella. Från regeringens sida är vi fast beslutna att slå ner hårt på alla angrepp på det gemensamma, sa finansminister Magdalena Andersson (S) under en pressträff.
Josefin Utas välkomnar att problemet tas på större allvar, men anser att förslagen inte räcker på långa vägar.
– Det handlar om brutala slöserier i miljardbelopp, enligt vissa beräkningar upp emot 20 miljarder. På senare tid har det börjat hända en del för att stoppa utvecklingen, men det går alldeles för långsamt.
7 uppmärksammade slöserier:
1. Konsulten utan upphandling
En psykologkonsult fick – utan upphandling – en halv miljon kronor från kommunen. Hälften gick till flygbiljetter, hotell och taxi, skriver GP.
2. Klimatångestkursen
Under nio månader gick 21 Luleåbor en kurs i ”koldioxidbantning med klimatterapi”. Kursen finansierades delvis med 817 000 kronor från Naturvårdsverket, enligt DN.
3. Rosa enhörningen
Inför World Pride i år köpte Malmö stad in en sex meter hög staty i form av en rosa enhörning. Kostnaden landade på 900 000 kronor, rapporterar Kvällsposten.
4. Barackerna som målades om – två gånger
För några år sedan skulle en om- och tillbyggnad av riksdagens ledamotshus ske. Först målades byggbarackerna om för att de hade ”fel” röd färg. Kostnad: 100 000 kronor. När ombyggnationen var klar blev notan dubbelt så hög eftersom barackerna då skulle målas om igen, skriver Expressen.
5. De tusen kommunikatörernas land
De svenska kommunerna har närmare 3 000 kommunikatörer, eller ungefär tio per kommun. Det enligt en genomgång av Timbros nätmagasin Smedjan.
6. Myndighetspoddandet
En DN-granskning visar att närmare 30 statliga myndigheter dragit igång poddprojekt. Exempelvis betalade Naturvårdsverket närmare en halv miljon för fyra avsnitt – för att sedan lägga satsningen på is.
7. Sveriges dyraste badhus
Med en prislapp på 1,8 miljarder kronor har Göteborgs planerade centralbad kallats för landets dyraste badhus. Nu görs försök för att hitta billigare lösningar, skriver GP.
