Brottslingar tjänar miljarder som företagare

Brott (TT)

Företag används som legal fasad för brottsliga syften och på så vis kan de svenska välfärdssystemen utnyttjas av kriminella.

I en ny lägesbild beskrivs en brottslighet utöver det grova våldet, som på lång sikt bedöms kunna bli ett större samhällshot än skjutningarna.

– Skjutningar och sprängningar är mycket allvarliga, särskilt när det drabbar tredje man. Men brottsligheten som sker i det dolda, mot våra legala system, kan på sikt vara ett än större hot mot det svenska samhället, säger Linda H Staaf, chef för underrättelseenheten på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Sedan 2009 samverkar tolv svenska myndigheter mot den organiserade brottsligheten. Vartannat år lämnar de en gemensam lägesbild, och under onsdagen presenterades 2021 års sammanställning vid en pressträff.

– Vi ser att brottsligheten gräver sig in djupare, under ytan. Det vill säga den brottslighet som verkar i skuggan av det synliga våldet, sade Linda H Staaf.

Överdriver vårdbehov

Lägesbilden 2021 fokuserar på ett antal hot och sårbarheter. Bland de utpekade hoten återfinns "angrepp på utbetalande system" och "undandragande av skatter och avgifter". Enligt myndigheterna förlorar staten varje år miljarder till den organiserade brottsligheten.

– Vi ser till exempelvis kriminella företag som existerar inom assistansen, där man utnyttjar brukare genom att man får dem att överdriva ett vårdbehov. Vi kan också se att assistenter kanske inte utför den vård de ska utföra, säger Britt-Marie Hultström, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.

De allvarligaste sårbarheterna som utnyttjas av den organiserade brottsligheten är bland annat anonymitet i den legala samhällssfären, genom kriminellas användning av just företag samt målvakter och identiteter som brottsverktyg. En annan sårbarhet som nämns är myndigheternas tillitsbaserade system.

– De kriminella utnyttjar de här sårbarheterna och är väldigt snabba på bollen. Är det nya system eller ska det göras nya utbetalningar går det väldigt fort för kriminella att upptäcka det och flockas där, säger Elena Wallin, underrättelsechef på Skatteverket.

Blivit medvetna

Det som nu presenteras kan kännas igen från tidigare års lägesbilder – exempelvis lyftes kriminellas företagande även senaste gången. På frågan till de olika representanterna på pressträffen om vilken förändring som faktiskt skett sedan 2019 års lägesbild kom svaren att handla mer om vad som hänt på myndighetssidan än på brottslighetens planhalva.

– Den största förändringen är att medvetenheten och kunskapen om hela den kriminella komplexa miljön så att säga har utvecklats och att fler myndigheter, inte bara de brottsbekämpande, har blivit medvetna om vilket inflytande den organiserade brottsligheten har på samhället och hur djupt vissa av rötterna faktiskt går, säger Torbjörn Rosén, polischef vid Ekobrottsmyndigheten.

Dela uppgifter

Även bland förslagen på åtgärder för att kunna förhindra den här typen av brottslighet återkommer ett mångårigt krav: en översyn av sekretesslagstiftningen.

– Vi behöver en möjlighet att generellt mycket enklare kunna byta information med varandra, att vi inte måste gå in i underrättelsesammanhang för att få det. Vi behöver en sekretesslagstiftning som öppnar upp för att dela information, säger Britt-Marie Hultström.