KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Enzymbolaget ska göra den kemiska industrin grön
EnginZyme ett av två svenska bolag som hyllas internationellt när amerikanska Cleantech Group listar de 100 världsledande bolagen inom cleantech. ”Vi kan omvandla vad som tidigare var skräp till något med värde tack vare enzymer”, säger vd:n till TN.
EnginZyme startade i ett laboratorium på Stockholms Universitet med syftet att hjälpa den kemiska industrin att bli mer hållbar.
– Väldigt många av de produkter vi använder i vår vardag kommer från den kemiska industrin, såsom färg, plast, smakämnen och läkemedel, förklarar medgrundaren och vd:n för bolaget Karim Engelmark Cassimjee.
Det handlar om produkter som färg, kläder och möbler som i sin framställning kräver katalysatorer för att göra om startmaterialet till färdig produkt.
När dessa produkter tillverkas används oftast fossila startmaterial, som omvandlas till produkter med hjälp av kemiska katalysatorer som i stor utsträckning består av tungmetaller.
– De katalysatorer som används i fabrikerna idag är inte miljövänliga. De kräver stora mängder energi och skapar mycket onödiga biprodukter, säger Karim Engelmark Cassimjee.
Han fortsätter:
– Om man istället använder naturens katalysatorer, enzymer, så går det åt mindre energi och vi får inte lika mycket oönskade biprodukter.
Karim Engelmark Cassimjee förklarar att industrin kan ställa om till en mer hållbar process med hjälp av enzymer.
– Det är inte bara de kemiska fabrikerna som kan ställa om på det här sättet, det gäller även framställningen av mat och mycket annat. Vår teknik möjliggör användandet av enzymer i många viktiga processer.
Karim Engelmark Cassimjee fick idén när han forskade på enzymer vid Stockholms Universitet 2014.
– Det jag kom på var ett sätt att binda enzymer på partiklar så att de kan återanvändas, som fungerar för alla enzym-typer. Enzymerna omvandlas till ett fast pulver som är smidigt att använda i industrin.
Klimateffekten varierar beroende på vilken produkt som framställs med EnginZymes teknik.
– Ett exempel är matolja som idag ofta framställs med kemisk katalys. Om man istället använder vår produkt har man en besparing på 340 kilo koldioxidekvivalent per ton matolja.
Tekniken ser även till att biprodukter från produktionen kan användas istället för att slängas.
– Vassle är en biprodukt som skapas vid produktionen av ost och yoghurt. Istället för att bara hälla ut vasslen vilket försurar miljön, kan man med vår teknik omvandla vassle till kostfiber som man kan ha i müsli bland annat. Vi kan omvandla vad som tidigare var skräp till något med värde tack vare enzymer.
Förhoppningen är att bolaget på sikt ska kunna bygga egna fabriker.
– Idag tillhandahåller vi tekniska lösningar till industrin. Vi tar fram en tillverkningsprocess som vi licensierar ut och säljer även katalysatorn, dvs vårt enzym. Om några år tänker jag mig att vi har egna fabriker.
Än så länge är bolaget större utomlands än på den svenska marknaden.
– I Sverige finns den akademiska kompetensen, men företagsmässigt finns det inte så mycket här inom biokatalys. Jag kom precis hem från en konferens i Kalifornien, där är det här med att tillverka vardagliga produkter med hjälp av biologi en väldigt stor grej.
Karim Engelmark Cassimjee menar att det finns en stark vilja till att ställa om i industrin, även om det tar lite för lång tid.
– Industrin vill ställa om och vi ser en stor efterfrågan på vår produkt. Historiskt sett har den kemiska industrin varit duktig på att ställa om och minska sin klimatpåverkan. I vår bransch kan man spara pengar genom att bli mer hållbar, lägre energiåtgång och färre biprodukter ger inte bara en miljömässig besparing utan också en ekonomisk. Allt fler börjar förstå att hållbarhet inte är en kompromiss, att ställa om innebär lägre kostnader och högre effektivitet i industrin. Jag skulle bara önska att det gick lite fortare.