KRIGET I UKRAINA

Experter: Ryssland står inför en finansiell härdsmälta

De sanktioner som stoppar ryska banker att delta i det internationella banksystemet kommer att få enorma konsekvenser för rysk ekonomi. ”Man kan inte utesluta en snabb rysk statskonkurs i ett sådant här läge”, säger ekonomen Mats Kinnwall till TN.

Ryssland har träffats av en lång rad ekonomiska sanktioner från EU och USA. Snart väntas EU bland annat att utestänga ett antal banker från det så kallade Swift-systemet, vilket i praktiken innebär att det blir i närmaste omöjligt för Ryssland att göra affärer med omvärlden. Man ska inte kunna skicka betalningar eller ta emot betalningar.

Det här är alltså åtgärder som slår mot navet i marknadsekonomin, det finansiella systemet, vars huvuduppgift är att förmedla betalningar på ett smidigt och säkert sätt, omvandla sparande för att finansiera bra investeringar samt att fördela och sprida risker, enligt Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

Det är handlar om totalt sju banker, men det är ännu inte klart vilka. Enligt uppgifter till Bloomberg, som TT citerar, så rör det sig om bankerna VTB Bank, Bank Rossiya, Bank Otkritie, Novikombank, Promsvyazbank, Sovcombank och VEB.RF. De ryska storbankerna Gazprombank och Sberbank är dock inte med, enligt dessa uppgifter.

Men oavsett vilka aktörer som omfattas så kommer konsekvenserna att bi förödande för rysk ekonomi.

– Det finns en risk att det rasar ut pengar ur banksystemet. Dels från privatpersoner som plockar ut pengar och företag som vill flytta om sina pengar, säger Kerstin Hallsten.

Begränsade möjligheter att slå tillbaka

Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen, hänvisar till det som kallas kreditmultiplikatorn, det vill säga att de pengar som finns i bankvalven bara utgör en liten del av de insättningar som allmänheten sammantaget har i systemet.

För att klara av paniken hos allmänheten när de snabbt vill få ut sina pengar från bankerna tvingas de att gå ut på marknaden för att låna upp pengar. Men den möjligheten har strypts i och med att de ryska bankerna snart är avklippta från de internationella marknaderna.

Den ryska centralbankens motdrag kan då bli att på olika sätt begränsa hur mycket pengar som allmänheten får ta ut, men Kerstin Hallsten pekar på att det sällan är en effektiv åtgärd. Den ryska centralbanken har också svarat med skyhöga räntehöjningar, också det en metod att få folk att inte länsa sina bankböcker och att stötta rubeln som har rasat de senaste dagarna. På måndagsmorgonen höjde den ryska centralbankschefen Elvira Nabiullina styrräntan från 9,50 procent till 20 procent.

Mats Kinnwall menar att allmänheten är en liten del av bankernas totala exponering, utan de stora problemen kommer att uppstå den dagen då Ryssland måste öppna sin aktiebörs igen.

– Då kommer alla investerare att vilja sälja sina aktieinnehav och de vill inte ha likviden i rubel, utan i dollar och euro. När de ska växla in pengarna får vi den riktiga bazookan, en mycket större påverkan jämfört med pengarna som den ryska allmänheten har på sina sparkonton, säger han.

Konsekvensen av det blir ett fortsatt rubelras som kan förvärra den ryska ekonomiska krisen ytterligare. Sedan invasionen för en knapp vecka sedan har rubeln rasat med 27 procent och med över 40 procent sedan början av februari.

– Följden kan bli en kollaps. Och då måste centralbanken försöka pumpa in mer pengar med sin valutareserv, men den är spärrad på grund av sanktionerna. Så centralbanken kommer inte att kunna förhindra den utvecklingen, säger Mats Kinnwall.

"Även om valutareserven skulle täcka import för två månader så skulle hela valutareserven tömmas snabbt om de finansiella flödena går i fel riktning”.

Intressant i sammanhanget är att bedömningarna går isär om hur potent landets valutareserv är. Rysslands valutareserv på totalt 630 miljarder dollar kan imponera – världens fjärde största – men det är ändå en rännil jämfört med de finansiella flödena, menar Mats Kinnwall.

Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm, säger till DI att det ryska banksystemet är tre gånger så stort som valutareserven.

– Traditionellt sett har valutareserven varit en försäkran för Ryssland att de kan importera de varor de vill, samtidigt som den har använts för att hålla uppe värdet på rubeln. Om Rysslands centralbank nu inte kan vara med och växla rubel och dollar mot västs banksystem kommer det bli mycket svårare att stabilisera värdet på rubeln genom stödköp.

Mats Kinnwall håller med:

– Även om valutareserven skulle täcka import för två månader så skulle hela valutareserven tömmas snabbt om de finansiella flödena går i fel riktning, säger han.

Kerstin Hallsten menar att utmaningarna är så stora att det enda som egentligen återstår är förhoppningen, ur rysk synvinkel, att energipriserna går upp kraftigt. Gas, olja och även mineraler prissätts i dollar, vilket kan bana väg för ett inflöde av utländsk valuta.

Hon understryker dock att det är att betrakta som ett halmstrå. Och om Ryssland istället väljer att strypa gasexporten, vilket många befarar, skjuter landet sig själv i foten. Då finns inte halmstrået kvar.

När det gäller Europas beroende av olja och gas hade läget kunnat vara annorlunda. Den långsiktiga energiförsörjningen hade kunnat skötas mycket bättre av Europa, inskärper Hallsten.

– Det är självklart att hade vi inte varit beroende av Rysslands olja och gas hade det verkligen varit ingen återvändo för Ryssland, säger hon.

Utesluter inte statskonkurs

Vid ett scenario då rysk BNP faller, kanske med upp till tio procent, blir effekten för statsfinanserna snabbt förödande, menar Mats Kinnwall. Dessutom bedrivs ett krig som enligt bedömare kosta så mycket som 200 miljarder kronor per dag, enligt Estlands tidigare överbefälhavare Riho Terras som intervjuas i the Daily Mail. Ur det perspektivet räcker inte intäkterna från stigande gas- och oljepriser.

– Man kan inte utesluta en ganska snabb rysk statskonkurs i ett sådant läge, säger Mats Kinnwall.

Det har spekulerats friskt de senaste dagarna om Ryssland och kanske främst landets affärselit kan runda det internationella banksystemet på olika sätt. Till exempel kan de så kallade oligarkerna sköta utlandsbetalningarna via bitcoin. Men både Mats Kinnwall och Kerstin Hallsten gör bedömningen att det inte kommer att kunna ske i stor skala.

– Det ska också finnas någon som vill delta i affärerna med Ryssland. Och redan nu ser vi företag som av moraliska skäl går före och inte vill handla med Ryssland, säger Mats Kinnwall.

Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna har i en analys gått genom krigets konsekvenser för Ryssland, den globala ekonomin och Sverige. Kontentan är att Ryssland är en liten ekonomisk spelare i ett globalt perspektiv, men det är klart att det får konsekvenser när företag avslutar sina affärer med landet och dess ekonomi riskerar att rasa samman på grund av sanktionerna.

"Det som händer nu kan lägga en våt filt över investeringsaktiviteterna”.

För Sverige väntar en osäker framtid. Kerstin Hallsten pekar liksom flera andra bedömare på att hushåll har sparat mer under pandemin, dels på grund av den expansiva finanspolitiken, dels på grund av osäkerheten som ledde till att de höll hårdare i pengarna.

Sedan pandemins effekter har klingat av har förhoppningen varit att återhämtningen skulle stärkas när sparandet minskar.

– Men om vi blir mer försiktiga igen och vi inte är jättesugna på att göra stora investeringar på grund av att världskartan är lite oklar kommer återhämtningen att hållas tillbaka. Sedan beror det också på vad som kommer att hända med växelkursen för den svenska kronan, säger Kerstin Hallsten.

Mats Kinnwall pekar på att allmänheten har mycket pengar investerade i riskfyllda tillgångar, till exempel på börsen. Om den faller kommer det att få stor inverkan på hushållens ekonomi.

– Det som händer nu kan lägga en våt filt över investeringsaktiviteterna. Jag fruktar att vi ser mer kraftfulla negativa effekter på den globala konjunkturen. Och då åker Sverige med, säger han.

Den här gången är krisen på vår egen bakgård.

– Vi får både en släng av europeisk avmattning och en egenhändig avmattning. Jag är nog mer orolig för att det kan bli kraftfulla effekter också på svensk ekonomi, säger han.

Men om utsikterna för den svenska ekonomin är oroande, är de nattsvarta för den ryska ekonomin:

– Ryssland drabbas av en kombination av akut hjärtstopp och svältdöd – det är ingen bra diagnos, säger Mats Kinnwall.

DI: Så funkar den ”finansiella atombomben” mot Ryssland

SvD: ”Hög risk för finansiell kollaps i Ryssland”