DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Nya komponentkrisen – halvledarna bara början

En ny ekonomisk kris är under uppseglande i pandemin. Det handlar om globala värdekedjor och transportvägar som leder till bristsituationer och ökade priser. Nu vittnar fler branscher än halvledarbranschen om att det inte går att få tag i insatsvaror. Juha Ristola på företaget Horndals har aldrig varit med om något liknande. ”Alla de här krafterna samverkar och drabbar företagen väldigt hårt”, säger han.

David Johnsson, vd för Trä- och möbelföretagen, berättar att priserna på trä har skjutit i höjden.

– Just nu är det en enorm efterfrågan på träråvaror. Det beror på flera saker. I Kanada som brukar exportera mycket till USA har man haft problem med granbarkborre och samtidigt införde Trump tullar på kanadensiska träråvaror. Där har det öppnats en marknad för svensk export till USA. Jag har pratat med sågverk som berättar att de får dubbelt så mycket betalt från USA jämfört med Sverige. Kombination av ökad efterfrågan och minskad tillgång har fått priserna att stiga med åtminstone 40 procent.

Utöver detta finns det stora problem med den internationella frakten.

– De globala värdekedjorna och transportvägarna är väldigt utmanade just nu. Det är stora störningar på transportvägarna för den globala handeln. Det är delvis pandemin som stökar men det är också containrar som befinner sig på helt fel ställen.

Det här slår hårt mot medlemmarna i Trä- och möbelföretagen.

– Man kan säga att våra företag tar vid där sågverken slutar, så de påverkas jättemycket av priset och tillgången på trä. Företagen drabbas lite olika, om man tittar på möbelindustrin så är deras fokus offentlig miljö. De har drabbats otroligt hårt av pandemin, det är ju ingen som köper nya kontorsmöbler just nu. Att efterfrågan är låg gör att de inte kan höja priserna för att kompensera för de höjda råvarupriserna.

David Johnsson tror att priserna kan fortsätta stiga.

– Trä används till så mycket mer idag jämfört med tidigare. Byggandet har ökat både i Sverige och globalt, men trä används nu också som bränsle till exempel, och för att producera textilier. De här nya användningsområdena gör att mängden trä inte räcker till. Alla de här krafterna samverkar och drabbar företagen väldigt hårt, det är svårt att ens få tag på trä. De som vill bygga om sina altaner i sommar kommer ha svårt att hitta virke till anständiga priser kan jag säga redan nu.

Juha Ristola, som är platschef på Horndals Komponent AB, konstaterar att det varit ett väldigt händelserikt år.

– Det har hänt mycket på kort tid sedan pandemin bröt ut. Pandemin ligger till grund för de stora prisökningarna. Men det är också den ökade exporten av trä till USA som påverkat.

Horndals arbetar uteslutande med furu. Där har priserna skenat rejält under de senaste månaderna.

– I Sverige har vi problem med granbarkborre vilket gör att många sågverk är upptagna med att såga gran, det leder till brist på furu. När utbudet minskar så sticker priserna iväg. Det här verkar pågå i hela Europa, det sågas för fullt.

Drabbar slutkonsumenter

Ett problem problem för branschen har varit att hänga med i prisutvecklingen berättar Juha Ristola.

– Jag har jobbat i branschen sedan 1992, jag har aldrig varit med om att priserna har stigit på det här sättet. Priserna på furu har ökat med över 60 procent de tre senaste månaderna. Priserna har även ökat på lim, metall och andra varor runt omkring vår bransch, det blir svårt för alla aktörer att hänga med i prisutvecklingen. Slutkonsumenterna kommer nog att få betala mer för trävaror i butikerna där priserna nu också borde höjas kraftigt.

Juha Ristola tror att priserna håller i sig året ut.

– Nu kanske vi inte kommer få se så mycket högre priser, men de höga priserna kommer att hålla sig resten av året. Kvartal ett och två är ofta starka för sågverken och sedan lugnar det sig vanligtvis. Men de har inga sågade brädor i lager nu, så lagerna måste fyllas innan priserna kan gå ned vilket jag inte tror kommer hända i närtid.

Bristen på halvledare har slagit hårt mot flera svenska producenter, framförallt inom fordonsbranschen. Mats Kinnwall, chefekonom Teknikföretagen, förklarar att bristen beror på pandemin.

– Bristen på halvledare är en indirekt effekt av pandemin. Förra året när industrin stängde produktionen försvann nästan all efterfrågan, men sedan har efterfrågan på sådana komponenter ökat väldigt snabbt. Dessutom har det varit stora problem med transporterna över världshaven. Innan vi får balans så kommer vi se fortsatt brist på halvledare och kraftigt stigande råvarupriser, utbudet hänger helt enkelt inte med när efterfrågan ökar så fort. Det finns flera sådana flaskhalsar som riskerar att bromsa upp konjunkturen när industriföretag måste minska sin produktion på grund av att komponenter saknas.

Fler orosmoln

Även kompetens kan komma att bli en bristvara.

– Krisen har snabbat på en massa förändringar vilket ökar kraven på att människor skaffar nya kompetenser. Utmaningen med kompetensbrist kommer att bli ännu större och vi måste se till att kompetensförsörjningen hinner med den tekniska utvecklingen.

Även livsmedelsbranschen har drabbats av de höga råvarupriserna, konstaterar Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen.

– Vi har sett en tydlig prisökning på centrala livsmedelsråvaror på den globala spotprismarknaden. Det handlar om exempelvis sojabönor, majs, vete, palmolja och kaffebönor. Det kommer att märkas, i första hand bland de livsmedelsförädlande företagen.

Hopp om framtiden

Bakom de stigande priserna finns högt ställda förväntningar på framtiden.

– Allmänt ser vi nu en tillnyktring i konjunkturen, förväntningarna på framtiden är högt ställda nu, vilket påverkar spotpriserna. Både finansmarknaden och råvarumarknaden sätter priser efter förväntningar om framtiden, dessa förväntningar blickar bortom coronanedstängningarna.

Men prishöjningarna har inte nått konsumenterna av livsmedel ännu.

– Det är en oerhörd eftersläpning i konsumentpriserna, det kan ta ett halvår innan konsumenterna märker av något. I slutändan accepteras ofta bara delar av leverantörernas önskade prisökningar av dagligvaruhandeln. I regel är det producenter och förädlare som får ta den stora smällen av ökade råvarukostnader. Det vi kan vara glada över är däremot att den svenska kronan är fortsatt stark.