KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Nya regler: Vindkraften ska dopas trots boom
Utbyggnaden av vindkraft går i rasande fart. Redan nästa år kan målet för 2030 vara uppnått. Ändå vill regeringen boosta utbyggnaden med nya regler. ”Man signalerar att Stockholm ska bestämma vad som är bäst för kommunerna”, säger forskaren Mats Nilsson.
Många menar att det nuvarande regelverket där kommuner har rätt att lägga in veto mot vindkraftsutbyggnad har gjort det svårt för företag att bygga vindkraftverk. I ett nytt förslag föreslås vetot bytas ut mot ett lokaliseringsbesked som innebär att kommunerna måste ge besked tidigare i processen och sedan hålla sig till det.
Efter att företaget fått besked från kommunen ska de sedan lämna in sin ansökan till miljöprövningsdelegationen på länsstyrelsen. Enligt förslaget ska det även utgå en ersättning till kommuner där det byggs vindkraftverk och ett planeringsstöd för nya vindkraftsbyggplaner.
Mats Nilsson, docent i miljöekonomi på Södertörns högskola, är kritisk mot förslaget.
– Förslaget innebär en kraftig begränsning av det kommunala beslutsfattandet, säger Mats Nilsson.
Han menar att demokrati kommer få stå tillbaka för expertstyre.
– Kommunerna ska bara ha en röst om de säger rätt saker enligt förslaget.
Till en början var Mats Nilsson positiv till att tidigarelägga beslutet från kommunerna.
– Det finns en poäng med att företagen kan få besked tidigare i processen. Men det finns ju få medborgare som engagerar sig i processen innan det finns ett färdigt förslag. Det kommer innebära en politisk risk för kommunerna att tacka ja till vindkraft vilket kommer leda till att allt färre kommuner faktiskt säger ja till ny vindkraft.
Mats Nilsson anser att utredningen försöker lösa ett problem som inte finns.
– Det byggs redan vindkraft så att det knakar. Effekten från vindkraft väntas nästan fördubblas från 2020 till 2024. Redan år 2021 väntas vindkraften uppnå de statliga mål som satts upp för 2030. En av mina magisterstudenter på Södertörn undersökte hur kommunerna använder vetot, det visade sig att 75 procent av projekten mellan 2010 och 2019 tillstyrks.
Nilsson anser att det inte är befogat att begränsa kommunernas rätt till självstyre.
– Nu när vi bygger mycket vindkraft kommer det naturligtvis vara i konflikt med andra värden ibland. Då måste vi försöka ta det på allvar. Vi behöver bygga vindkraft, men genom det här förslaget signalerar man att Stockholm ska bestämma vad som är bäst för kommunerna, det gynnar inte vindkraften.
Att betala kommunerna för att bygga vindkraft är inte heller något som Mats Nilsson anser gynnar vindkraften i Sverige.
– Det signalerar att vindkraft skulle vara något dåligt som man måste kompenseras för. Det är en lätt lösning, men jag är bekymrad över att det inte kommer gynna industrin alls.
Daniel Kulin, marknadsanalytiker på Svensk Vindenergi, är mer positivt inställd till förslaget.
– Förslaget är bra, kort, enkelt och tydligt. Jag hoppas verkligen att alla som berörs av frågan tar sig tid att sätta sig in i förslaget, vi ser fram emot remissrundan, säger Daniel Kulin.
– Ett tidigare beslut behöver inte alls betyda ett negativt beslut, det är bara logiskt att stämma av med kommunen först, fortsätter han.
Kulin anser att förslaget stärker den lokala nyttan.
– Det finns flera förslag i utredningen som bidrar till lokal utveckling, det är vi positiva till. Vi gillar vindkraft och ser att den skapar stark regional nytta och kan lösa en del av de lokala effektproblem som finns i systemet.
Att kompensera de kommuner som väljer att bygga vindkraft kan enligt Daniel Kulin få flera positiva effekter.
– Man kan se det som kompensation, men man kan också se det som ett sätt att skapa lokala arbetstillfällen och stärka den lokala nyttan. I Norge ger man exempelvis mer pengar till kommunerna, det har gjort att Oslo är mindre av ett centrum i landet jämfört med Stockholm.
Förhoppningen är att förslaget ska förkorta processerna och i förlängningen spara på samhällets resurser.
– Istället för att driva miljöprövningar under många år kan man spara in mycket av samhällets resurser. Oavsett vem som gagnas av beslutet vinner vi på kortare ledtider, det finns ingen process i samhället som gynnas av långa ledtider. Det är viktigt att vi blir mer effektiva, sparar offentliga medel och frigör resurser hos länsstyrelserna.
Erik Lundin, forskare vid Institutet för näringslivsforskning, är positiv till att kommuner ska ge besked tidigare.
– Bra att kommunen i ett tidigt skede bestämmer sig och sedan måste hålla sig till det. Det har med rättssäkerhet att göra, om man lagt ned en massa pengar på ett projekt ska man inte riskera att plötsligt få avslag. Men förslaget är lite väl hårt, där föreslås att kommunen ska ha sex månader på sig, jag tror att ett år är mer rimligt för att kunna sätta sig in i frågan och föra en dialog med de närboende och andra intressegrupper, säger Erik Lundin.
Erik Lundin vill se en mer formaliserad ersättningsmodell för vindkraft.
– I framtiden bör vi ha en mer formaliserad ersättningsmodell, det nämns i utredningen och kan byggas vidare på. Man måste i förväg veta hur stor ersättning kommunen får för ett visst vindkraftprojekt. För att undvika godtycke måste man ha tydliga parametrar för detta, jag välkomnar att utredningen förespråkar det.
