SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET
Varningen: Svenska företag blir omsprungna i innovationer
Sverige rankas som EU:s mest innovativa land. ”Skenet kan bedra”, säger immaterialrättsexperten Christina Wainikka och varnar för hur det ser ut under ytan.
Tidigare i år briserade nyheten att Sverige försvarar förstaplatsen som mest innovativa land i EU. Beskedet grundar sig bland annat på antalet patentansökningar per invånare som sammanställts av European Patent Office (EPO). Dessutom landar Sverige på en andra plats när världens mest innovativa länder mättes i FN:s immaterialrättsorganisation WIPO:s årliga mätning Global Innovation Index. Att Sverige är bra på innovation råder det ingen tvekan om, menar Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt Näringsliv.
– Men jag skulle säga att vi är långt ifrån bäst och att skenet kan bedra. Man kan bland annat notera att under 2020 har svenska företag skickat in 4 423 patentansökningar, varav 1 634 kommer från ett och samma företag: Storbolaget Ericsson. Vad skulle hända om de flyttade sin verksamhet utomlands?
– Dessutom visar utvecklingen enligt European Innovation Scoreboard att 8 länder ökat sin innovationskraft mer än Sverige under 2020.
Christina Wainikka noterar även att 8,52 procent av de mindre svenska företagen har någon registrerad rättighet.
– Det är väldigt bekymmersamt att svenska små och medelstora företag inte alls använder möjligheterna att registrera immaterialrättigheter i den utsträckning som de skulle kunna.
”Det finns stora brister när det handlar om små och medelstora företag”
Ove Granstrand har i mer än 30 år varit professor i industriell organisation och ekonomi på Chalmers och har bland annat skrivit en statlig utredning med titeln ”patent och innovationer för tillväxt och välfärd” samt nyligen publicerat ytterligare en bok om innovationer och patent ”Evolving properties of Intellectual Capitalism” i ämnet. Hans bedömning är att de flesta svenska storföretagen i dagsläget är i ”hyfsat gott” skick vad gäller patentportföljerna.
– Men det finns stora brister när det handlar om små och medelstora företag. Där finns det mycket arbete som behöver göras. Patentfrågor förefaller nu viktigare än någonsin för de allra flesta branscher och teknologier.
Patent har nämligen fått flera nya funktioner efter hand, menar han.
– Idag handlar det inte bara om att skydda en existerande affär baserad till exempel på en produktinnovation. Det handlar också om att man måste ha patent för att kunna samarbeta mer effektivt i öppna innovationsprocesser och FoU-samarbeten och för att kunna licensiera effektivt på olika marknader. Patent är nu även ett verktyg i riskkapitalfinansiering och i affärsmodellering där patent fått en ny och allt viktigare roll.
Han menar vidare att patent har olika stor betydelse för företag i olika branscher.
– Om man ser till exempel till IKEA så har de inte särskilt mycket patent, men det är fortfarande ett starkt företag. Men företag som AstraZeneca och Ericsson skulle ha svårt att växa om man inte kunde ta patent, säger han och fortsätter:
– På 1980-talet var Ericsson inte alls duktiga på patentering. Men sedan gjorde de en helomvändning och började istället överpatentera. Det vill säga att man började patentera så mycket som man kunde vilket kan vara en enkel och bra strategi i ett inledningsskede av en ”turnaround". I takt med den digitala utvecklingen var det ett smart drag. De hade inte klarat sig som självständigt företag om de inte satsat på patent.
Kartan ritas om
Sverige ligger visserligen hyfsat bra i framkant men den globala kartan har ritats om de senaste 20 åren. Om man ser till statistiken över internationella patentansökningar låg 2001 tre länder inom EU bland topp fem i världen vad gäller internationella patentansökningar. 2020 var det bara ett EU-land kvar bland topp fem. Listan toppas numera av Kina, USA, Japan, Sydkorea och Tyskland.
– Det är tydligt att bland annat Kina och Japan arbetat aktivt med de här frågorna. Det handlar i grunden främst om protektionistiska krafter som använder industrin och patentsystemet. Kina hade inte ett patentsystem i början av 80-talet men nu satsar de hårt och målmedvetet på just patent. Kina tar mängder av patent i väst men för västerländska företag är det svårt att hävda patenträttigheter i Kina.
”Det är anmärkningsvärt att vi förlitar oss på gamla meriter”
De senaste åren har en rad geopolitiska förändringar tvingat företagen att tänka om väldigt snabbt, säger Ove Granstrand.
– Stora företag har blivit tvungna att se över sina internationella marknadsstrategier. Skulle läget ändras och vi skulle se ännu mer protektionism skulle det vara till nackdel för det globala innovationssystemet. Innovationsmöjligheterna ökar globalt ju fler länder som utvecklar nya teknologier i samarbete och konkurrens på olika internationella marknader.
– Corona-pandemin har blivit ett intressant naturligt experiment som stress-test både för det globala patentsystemet och global handel med produkter, tjänster och teknologier samtidigt som innovationstakten och teknikspridningen ökat lokalt på många områden.
Mellan 2019 och 2020 ökade antalet patentansökningar från svenska företag från 4 395 år 2019 till 4 423, vilket är en ökning med 0,63 procent. Under samma period ökade Kina med 16,4 procent och Sydkorea med 13,4 procent.
– Det är anmärkningsvärt att vi förlitar oss på gamla meriter men riskerar att bli omsprungna när det gäller innovation. Vår konkurrenskraft är beroende av att vi lyckas hålla oss relevanta och att vi inte springer långsammare än alla andra, säger Christina Wainikka.
