SVERIGES ENTREPRENÖRER

Svensk smartness lägger grunden till ny industrigren

Patrik Lundström, vd för Renewcell. Bild: Pressbild

Renewcell är sustaintech-bolaget som bygger sitt kunnande på svensk skogsindustri och spjutspetsforskning. Kunderna står redan på kö innan nya fabriken i SCA:s gamla nedlagda fabrik börjar producera klimatsmart råvara till kläder.

Först var där en pappersmaskin, också kallad PM5 med en kapacitet på 255 000 ton papper per år. 1985 togs den i drift, långt innan papperstidningar blev nätsajter.

Men så slog digitaliseringen till med full kraft och svensk industri, inofficiell världsmästare i omställning, tänkte om. SCA stängde PM5 och över 700 varslades om uppsägning. In klev ett annat företag, Renewcell.

När händelsen summariskt skildras på SCA:s sajt går det inte ens att ana kraften i omställningen som drivs av beteendeförändringar på marknaden och en önskan om att skapa ett hållbart samhälle:

”PM5 kommer nu att monteras ned för att ge plats för företaget Renewcells återvinning av textilfiber, som beräknas komma igång på Ortvikens industriplats under år 2022”.

Pappersmaskinen revs i höstas och under början av året levereras all ny utrustning in och kopplas ihop. Fram emot sommaren ska anläggningen vara i gång.

– Nu bygger vi anläggningen i Ortviken samtidigt som vår produktion i Kristinehamn tuggar på. Där gör vi tester, men producerar också massa för kunder så att de kan köra i hela sin värdekedja, berättar Patrik Lundström, vd för Renewcell.

"Vi har redan kontrakt för 40 000 ton”

Även om den har tagit många år från idé till skarp produktion har det gått desto snabbare för Renewcell under det senaste året. Så snabbt att planerna för den framtida expansionen hela tiden måste justeras. H&M är en viktig kund som har nappat (är även delägare), men här finns flera andra kända varumärken som Levi’s och PVH, som äger Tommy Hilfiger och Calvin Klein.

– Vi har redan kontrakt för 40 000 ton, och mycket mer är på gång, så vi har redan tagit beslutet att expandera från tidigare planerade 60 00 ton i produktion till 120 000 ton, säger Patrik Lundström.

Bild: Pressbild

Men vad är det egentligen som har hänt? Allt började med spjutspetsforskning på KTH; det var professorerna Gunnar Henriksson och Mikael Lindström som upptäckte ett nytt sätt att bryta ned cellulosa. Först var siktet inställt på att tillverka etanol av skogsråvara, men så insåg de att processen även kunde användas till att bryta ned och återvinna kläder.

"Att odla bomull och köra genom värdekedjan en gång och sedan bränna upp tyget. Vi kan inte göra så. Det är vansinne.”

Som så ofta när det gäller nya industriella satsningar så tar det lite tid innan forskning blir produkt på en världsmarknad. Redan 2012 startade Renewcell och den fullskaliga produktionen drar alltså igång senare i år.

Men det är också under de senaste fem åren som klimatfrågorna har gått från viktig till högsta prio för företagen. Kort och gott, Renewcell ligger helt rätt i tiden.

Patrik Lundström menar att världen står inför ett större skifte än när tågrälsen rullades ut över världen eller förbränningsmotorn revolutionerade transporter och resande. Det handlar om att skapa el och producera mat på ett hållbart sätt samt att jobba cirkulärt.

Cirkulär ekonomi har blivit lite av ett buzzword på senare år, och innebär förenklat att företaget är en del av ett cirkulärt kretslopp som motsats till ”slit och släng”. Det är just så Renewcell arbetar. Istället för att bränna kläderna när de har använts så återanvänds materialet och blir nya kläder, om och om igen.

– Att odla bomull och köra genom värdekedjan en gång och sedan bränna upp tyget. Vi kan inte göra så. Det är vansinne, säger Patrik Lundström.

Labbtester har visat att tyger producerade av Renewcells massa kan återanvändas flera gånger.

– Vi återanvänder cellulosabaserade kläder och gör cellulosamassa av det, som kan användas för att göra textilfiber som till exempel viskos. Och det kan vi göra om och om igen. I labb har vi kunnat se att det går att återvinna upp till sju gånger. Kanske mer.

Bild: Pressbild

Patrik Lundström menar att det finns flera hållbarhetsinitiativ i modebranschen som bara når halva vägen. Till exempel finns det projekt där man gör tyg av plast.

– I princip har man tagit en pet-flaska och gjort en fleecetröja av det. En pet-flaska kan du återvinna många gånger, men inte om du har gjort den till tröja eftersom tyget då är färgat. Det är mycket bättre att låta pet-flaskor snurra i sina egna kretslopp, säger han.

Svensk kunskap

Miljörörelsen har under det senaste decenniet trappat upp sin kritik mot skogsindustrin. Under åren som Miljöpartiet var regeringspartner med Socialdemokraterna jobbade partiet aktivt för att begränsa skogsbruket. Skogen ses inte som förnybar, vilket står i skarp kontrast till skogsindustrins budskap att ett aktivt skogsbruk bidrar till att minska utsläppen. Skog växer nämligen upp igen.

Mot den bakgrunden är Renewcells affärsidé extra intressant. Satsningen är i mångt och mycket en följd av det kunnande som finns i skogsnäringen.

Spetskompetensen har utmynnat i ännu ett bolag som gör världen renare:

– Vi bygger bolaget på traditionell kunskap om massatillverkning i Sverige. Trots att vi är framgångsrika inom till exempel it så är några av våra grundvalar fortfarande pappersmassa och skogsindustri. Vi bygger bolaget på den kunskapen, säger Patrik Lundström.

Patrik Lundström, vd för Renewcell. Bild: Pressbild

Han pekar på att forskarna Gunnar Henriksson och Mikael Lindström är några av världens främsta inom sitt område och att operatörerna, det vill säga de som arbetar på golvet inom massaindustrin, är i världsklass.

– Att lära sig att köra ett massabruk kräver år av att jobba inom produktion, det räcker inte med en teoretisk utbildning. Det kan vi i Sverige, det är vi bra på.

"Det är väldigt svårt att få förståelse för dessa processer. Men de här killarna och tjejerna förstår direkt.”

Valet av Kristinehamn för etableringen av den första anläggningen var enkelt att göra med tanke på närheten till Paper Province, ett företagskluster inom skogsnäringen i Värmland med omnejd. Och i Ortviken drar man nytta av den gamla infrastrukturen på platsen, som byggnader, vattenrening, den ånga som produceras av SCA och elförsörjningen.

Dessutom hade Renewcell förmånen att anställa 70 av de personer som sades upp när SCA stängde sin anläggning. Det gör att kompetensförsörjningen är löst även när företaget växer på lite sikt.

– Det är väldigt svårt att få förståelse för dessa processer. Men de här killarna och tjejerna förstår direkt. Det är det som är så fantastiskt med Sverige – vi har väldigt mycket kunskap. – det är viktigt att bygga på den, säger Patrik Lundström

– Vi kan bli ett entreprenörsland kring sustaintech. Vi har flera bra initiativ kring det.