DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Kriget: Svenska företagandet dyker – ”Oroande rakt igenom”

Nyföretagandet sjönk markant i februari och mars, visar ny statistik. Dessutom stoppar krångel driftiga ukrainare från att starta företag i Sverige. ”Det är oroande rakt igenom”, säger Harry Goldman på Nyföretagarcentrum till TN.

I januari ökade antalet nyregistrerade företag med 14,5 procent jämfört med samma månad förra året, enligt Bolagsverket. Men därefter sjönk antalet nya registrerade företag markant. I februari minskade antalet nyregistreringar med 6,3 procent och i mars med 4,7 procent jämfört med samma månader 2021.

Därmed föll nyföretagandet under det första kvartalet tillbaka till samma nivå som motsvarande period i fjol.

En stor orsak till nedgången är Ukrainakriget, enligt Harry Goldman, vd på Nyföretagarcentrum Sverige. I orostider är det första som händer att framtidssatsningar läggs på is i väntan på att läget ska bli bättre.

– Det tär på människors sinnen och den som är osäker på vartåt det lutar tar inga vågade steg. Folk är avvaktande och nyföretagandet dyker. Det är oroande rakt igenom eftersom Sveriges framtid bygger på ett kontinuerligt tillskott av nya företag, säger han.

Samtidigt ökade nyföretagandet kraftigt under förra året och låg före Rysslands invasion av Ukraina i februari på den högsta nivån sedan 1990-talets början. Under pandemin utgjorde utlandsfödda en stor andel av dem som kom till Nyföretagarcentrum för rådgivning. Hösten 2020 låg andelen på runt 40 procent.

– Det är en grupp som har en osäkrare ställning på arbetsmarknaden och då kan eget företag vara lösningen för att försörja sig, säger Harry Goldman.

Stor andel nyanlända

De senaste sex åren har fem procent av alla som har kommit till rådgivning vid Nyföretagarcentrum varit nyanlända. Av dem har sedan 3 000 nya företag startats med många nya jobb som följd.

– Vi vet att utlandsfödda har en fyra gånger högre entreprenörsvana än svenskfödda. Till skillnad från dem som kom från Syrien är ukrainare i ännu högre grad vana att försörja sig själva och att driva företag. Men utlandsfödda upplever att det är svårt att starta företag i Sverige.

”Vi vet att utlandsfödda har en fyra gånger högre entreprenörsvana än svenskfödda”

En lärdom från flyktingkrisen 2015 är bland annat att utlandsfödda mer än andra behöver hjälp med finansiering, berättar Harry Goldman.

– För att kunna starta företag behövs ett bankkonto men för att öppna ett sådant måste du vara en känd kund hos banken, men det är inte den som kommer från ett annat land.

Reglerna kring skatt och moms är en annan faktor som sätter upp hinder för nyföretagandet.

– Alla upplever att reglerna kring det är svåra och jobbiga att sätta sig in i och för den här gruppen är det mångfalt värre att lära sig att göra en momsdeklaration till exempel.

Nätverk är den tredje kritiska faktorn.

– Den som inte har det får inte sin första order eller vet vem som kan hjälpa till med att upprätta ett kontrakt. Ingen hjälper dig framåt i dina första affärer.

Mentorprogram för ukrainare

Nyföretagarcentrum vill bygga upp ett nytt mentorprogram riktat mot flyktingarna från Ukraina.

– Då skulle vi få fart på företagandet hos den här gruppen och få dem i försörjning i stället för att de ska vänta i åratal på en passiv process. Men för att kunna göra mer för dem behöver vi nu snabbast möjligt regeringens stöd så att inte väntan och passivitet får råda, säger Harry Goldman.

De flesta ukrainare som kommer till Sverige omfattas av massflyktsdirektivet som säger att medlemsstaterna ska erbjuda dem möjlighet att arbeta eller att starta egen verksamhet.

Migrationsverket och Skatteverket har på sina webbplatser publicerat information som riktar sig till gruppen ukrainare om vad som gäller i Sverige.

Men ingenstans finns det någon samlad information på ukrainska om hur de som vill starta ett eget företag ska gå till väga. De är hänvisade till den information som framför allt Skatteverket har om hur någon rent allmänt gör för att starta företag.

Den informationen är inte alls lika lättillgänglig och den finns bara på svenska och engelska, konstaterar Christer Östlund, expert på regelförbättring på Svenskt Näringsliv.

– Det är svårt eftersom det inte finns någon specifik information om hur den som omfattas av massflyktsdirektivet ska göra. Informationen finns där någonstans men den är definitivt inte samlad och inte heller inriktad på den här gruppen, vilket är väldigt olyckligt, säger han.

Skulle kunna anställa landsmän

Det handlar inte främst om personer som vill starta sitt första företag här i Sverige, påpekar Christer Östlund. Många av de ukrainare som kommer hit och som vill starta ett företag har troligen med sig erfarenheter från företagande i sitt hemland.

– Får de inte informationen som de behöver för att komma igång startas aldrig de här företagen. Vi går miste om driftiga personer som ganska snabbt genom det egna företaget skulle skaffa sig egen försörjning i Sverige.

Dessutom skulle de troligen kunna erbjuda andra som kommit från Ukraina arbete i sin verksamhet, tillägger han.

– Effekten blir dubbelt negativ om de här företagen aldrig startar. Den här gången handlar det inte om några reglerändringar utan om att myndigheterna måste bli mycket tydligare i sin information. Det vore alldeles utmärkt om vi kunde underlätta för dem att snabbt komma i gång i Sverige, säger Christer Östlund.

”Sund stabilisering”

Mattias Andersson, näringspolitisk talesperson på Småföretagarna, konstaterar att det sjunkande nyföretagandet, förutom de oroliga tiderna som kriget i Ukraina innebär, också hänger ihop med pandemin.

– Under pandemin ökade nyföretagandet när många gjorde slag i saken och följde sin dröm att starta eget. Jag är inte jätteorolig att det nu kommer en nedgång – det är nog en sund stabilisering.

Det gäller att se till att de som har etablerat sig under pandemin överlever sina tre första år, betonar han. Bland annat handlar det om att minska regelkrånglet och om att säkerställa den sociala tryggheten genom information om exempelvis sjukpenninggrundande inkomst under uppbyggnadsskedet.

– Att säkerställa att de nu klarar sig är en stor utmaning. Sänkta arbetsgivaravgifter för mikroföretag är en annan viktig punkt för att få i gång likviditet och lönsamhet i företagen – framför allt med tanke på att inflationen ökar.

Även informationen till de ukrainare som vill starta eget i Sverige måste förbättras, anser Mattias Andersson.

– Det finns väldigt lite information på andra språk om vad som gäller. Även för den som har kompetens och erfarenhet från företagande i sitt hemland är det komplicerat att starta företag i Sverige.

Även ett flertal andra insatser behövs för att ge nyanlända bättre stöd. Det gäller allt från ansökningsförfaranden, samordning, och möjligheten att öppna ett bankkonto, enligt Mattias Andersson.

– För att kunna starta ett eget bolag idag måste du nästan ha någon i ditt nätverk som är företagare och som du kan få hjälp av.