SVENSKA INNOVATIONSKLIMATET

Larmrapport: Inga kvinnor bakom patenten – Sverige kan bli sämst i EU

Kvinnor ligger bara bakom en bråkdel av de svenska patenten, visar nya siffror. Resultaten ligger i Europabotten. Nu slår PRV:s generaldirektör Peter Strömbäck larm. ”Det är väldigt bekymmersamt”, säger han till TN och varnar för att det slår mot Sveriges konkurrenskraft.

Andelen kvinnor som ligger bakom patent i Sverige är oroande låg, visar en ny rapport från Europeiska patentverket, EPO. Kvinnor utgör bara 12,2 procent av de svenska uppfinnarna, vilket är lägre än i de flesta europeiska länder. Snittet ligger på 13,2 procent i Europa, vilket i sin tur är betydligt lägre än i exempelvis Sydkorea (28,3 procent), Kina (26,8 procent) och USA (15 procent). När det gäller kvinnor som uppfinnare är trenden att hela Europa halkar efter, visar rapporten.

Sverige hamnar på plats 24 av 34 undersökta länder i Europa. Det innebär att vi ligger en bra bit från toppen även i Europa där Lettland (30,6 procent), Portugal (26,8 procent), Kroatien (25,8 procent) och Spanien (23,2 procent) sticker ut.

”Kvinnors deltagande i innovation, och specifikt när det gäller att ligga bakom patentansökningar, är lågt i Sverige.”

Enligt Patent- och registreringsverket i Sverige, PRV, är problemet inte nytt.

– Redan 2019 när vi tittade på andelen var det väldigt låga nivåer i Sverige, så problemet har funnits en längre tid. Men det befästs ju väldigt tydligt nu i EPO:s nya rapport. Kvinnors deltagande i innovation, och specifikt när det gäller att ligga bakom patentansökningar, är lågt i Sverige, säger Peter Strömbäck, generaldirektör på PRV och fortsätter.

– Det är väldigt bekymmersamt.

Peter Strömbäck menar att Sverige brukar hamna i topp när det gäller olika rankningar som mäter innovationskraften. Han nämner en topp tre-placering i världen och förstaplats i EU. På ett generellt plan ser det alltså bra ut för Sverige, men skrapar man lite på ytan framträder problemen, vilket immaterialrättsexperten Christina Wainikka tidigare har varnat för i TN. Sveriges fina siffror beror främst på att bolag som Ericsson står för många patentansökningar, menar hon.

– Det är fantastiskt bra men plockar vi bort deras ansökningar blir svensk innovationskraft inte mycket att vara stolt över, sa hon i våras till TN.

Mycket pekar åt fel håll

Enligt European Innovation Scoreboard ligger Sverige i topp när det gäller innovationskraften, som vanligt. Men flera kurvor pekar åt fel håll, inte minst när det gäller förmågan att ta hand om intellektuella tillgångar, investeringar och doktorander.

Men när det gäller kvinnors involvering i innovationsaktiviteter ser det inte ens bra ut på ytan, menar Peter Strömbäck.

– Då ser det verkligen bekymmersamt ut, upprepar han.

Men vad beror problemet på?

– Det vet vi faktiskt inte. Däremot kan man säga att det finns förutsättningar som har utvecklats till det bättre på vissa områden. 1978 var andelen kvinnor av utexaminerade civilingenjörer åtta procent, men 2019 hade den siffran stigit till 35 procent. Så kvinnor i mer teknikorienterade utbildningar ökar, vilket är bra. Sen undrar man ju vad som egentligen händer efter att de examineras?

Underskattar inte utmaningen

Peter Strömbäck vill inte underskatta utmaningarna och menar att det till syvende och sist handlar om Sveriges konkurrenskraft.

– Tittar vi på det som exporteras utanför EU så är 90 procent immaterialrättsintensivt. Då är det naturligtvis inte bra om vi inte har kvinnor som är engagerade i att bygga konkurrenskraftiga innovationer. Vi behöver alla krafter vi kan få tag i, säger han.

Kan vi vända på kuttingen och använda oss av det numera bättre utflödet av nyutbildade kvinnor i teknikorienterade ämnen så borde Sverige kunna hänga med i den tekniska utvecklingen framöver, menar han.

– Det är avgörande, vi måste helt enkelt bli bättre.

Peter Strömbäck menar att EPO:s nya rapport måste bli en väckarklocka för Sverige och PRV kommer att öka fokus på frågan framöver. Många aktörer måste nu samverka, uppmanar han.

– Vi behöver se över hela kedjan. Varför har vi ett kraftfullt gap mellan nyutexaminerade civilingenjörer och andelen kvinnor som ligger bakom patent? Det beror sannolikt på flera faktorer, det här är inte bara en innovationsfråga utan en mängd parametrar spelar in. Det är inte en ”quick-fix” som kommer att lösa det här, säger han.

Bara en procent får riskkapital

Christina Wainikka förklarar att kvinnor historiskt sett inte har läst de utbildningar som normalt leder till att bli uppfinnare, vilket kan vara en del bakom problematiken.

– Det finns dock eftersläpning på patentsidan i förhållande till hur stor andel som examineras från ingenjörsutbildningar. En annan sak som vi ser är att kvinnor som är uppfinnare har svårare att få riskkapital. Bara cirka en procent av riskkapitalet går till kvinnor, säger hon till TN och fortsätter:

– Många känner sig ”unseen, unheard and unappreciated”. Bland annat har kvinnor som ingått i team upplevt att de blivit bortplockade från listan av uppfinnare. Detta får också konsekvenser för deras fortsatta karriär, eftersom de som stått med på många patent lättare kan ta kliv vidare.

För att öka kvinnors patentansökningar finns det mycket som behöver åtgärdas på immaterialrättsområdet, menar hon.

– Det handlar om kunskapshöjande insatser och att lyfta fler förebilder, så att fler inser att det finns kvinnor som uppfinner. I större organisationer är det viktigt att se till så att rätt personer verkligen upptas som uppfinnare, säger Christina Wainikka.

”Vi måste dra nytta av kvinnors tekniska kunnande på ett helt annat sätt.”

Peter Strömbäck menar att vi står inför rejäla utmaningar framåt, framför allt när det gäller miljö-, klimat- och hållbarhetsutmaningen samt det säkerhetspolitiska läget i världen. Innovation och teknikutveckling är nyckeln för att lösa kriserna.

– Vi mötte pandemin med innovation. Men vi behöver lösa många kriser med teknikutveckling, vi får inte halka efter vår omvärld mer nu. Men då måste vi dra nytta av kvinnors tekniska kunnande på ett helt annat sätt, säger han.

Trenden i Europa går åt fel håll, enligt EPO-rapporten. Det finns en minskande andel kvinnor när det gäller allt från total sysselsättning, till doktorander inom STEM (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik), till FoU-personal och forskare. Detta avspeglas i patenteringen.

Men det finns ljusglimtar i mörkret.

– Det positiva är att vi ser en större andel kvinnliga innovatörer i forskarmiljöer när det gäller kemiteknik och biovetenskap. Det är teknikområden som attraherat kvinnor, men i övrigt är det för tunnsått, säger han.