SVERIGES ENTREPRENÖRER

De omvandlar företagens smutsiga luft till pengar

Entreprenörernas heureka-moment skapade en helt ny marknad inom greentech. Nu blir företaget Enjay nedringt av kunder som är intresserade av deras industrianpassade värmeväxlare. ”Vi har skapat ett ekonomiskt incitament som hjälper till att rädda miljön”, säger grundaren Jesper Wirén till TN.

På 90-talet levererade entreprenören Jesper Wirén ventilation och luftrening till kunder inom restaurang och processindustrin. Vart han än gick stötte han på samma fråga. ”Finns det ingen möjlighet att återvinna den varmluft som skapas och spara energi?”

Visserligen fanns den beprövade tekniken för värmeväxlare. Men den kunde bara återvinna energi där frånluften var ren, exempelvis i kontorsbyggnader, bostadshus och butiker. Den klarade inte av att återvinna frånluften ur restaurangventilation som har extrema halter av fett och sot. Den närmaste lösningen till hands var därför att skapa ett tillräckligt starkt filter.

I ett år testade Jesper Wirén att ta fram olika filterlösningar tillsammans med sin medarbetare Nils Lekeberg. Men efter mycket slit och möda fick de tyvärr gå tillbaka till sina kunder och säga att det inte fanns en hållbar lösning på problemet.

– Vi kom fram till att det kostade mer att rengöra än vad man faktiskt sparade, säger Jesper Wirén till TN.

Men den som letar tillräckligt länge finner ofta ett svar. I Jesper Wiréns fall kom tillfället när de arbetade med ett filter som jobbade med så kallad kondenseringskraft.

– Man tillför kallt vatten i luftströmmen och sen så får man kondensering som attraherar partiklar. Det visade sig dock att vi hade byggt det sämsta filtret i hela världen. Det tog i princip inga partiklar alls.

Men i stället gjorde filtret något annat, berättar han.

– Det värmde upp vattnet som vi förde in och vi insåg att vi hade byggt en värmeväxlare utan att veta om det, säger han.

Det blev embryot till greentech-bolaget Enjay, grundat av både Jesper Wirén och Nils Lekeberg. Deras produkt Lepido är den första industriella värmeväxlaren av sitt slag att återvinna energi i smutsig processluft, utan att luften behöver renas.

– Vi insåg att vi egentligen inte ville ha ett nytt filter. Vi ville ha en värmeväxlare som kan sitta i den här luftströmmen. Det är det vi har idag, säger Jesper Wirén.

Efter att prototypen för Lepido hade testat positivt i labbmiljö inledde Enjay sitt första pilotprojekt på en franchisedriven Burger King-restaurang i Malmö 2016.

– Burger King var en perfekt testmiljö eftersom luften innehåller väldigt mycket värme som skapar mycket avlagringar av fett och sot. Om vår produkt kunde klara det så kunde den klara av allting.

Ryktet spreds

Värmeväxlaren levererade som väntat och lät partiklar från processluften passera utan att fastna. Resultatet blev en stabil värmeöverföring. Franchisetagaren var nöjd och förnyade ordern upprepade gånger.

Sen började ryktet spridas. Enjay kontaktades så småningom av en representant från högre ort, franchiseägaren King Food Scandinavia.

– Han sa att ’det är någonting som är konstigt här. Våra franchisetagare gör sällan en investering om inte vi tvingar dem eller om vi måste göra besparingar. Och här finns en restaurangägare i Malmö som investerare i värmeväxlare. Vi är lite nyfikna på vad de gör’. Det ledde till att King Food gjorde sin första egna pilot för att testa produkten själv, säger Jesper Wirén.

Efter ett flertal tester med bra resultat, lanserades produkten i hela Skandinavien runt 2018–2019. Senare expanderade bolaget till Baltikum och Storbritannien. Idag används värmeväxlaren främst i restauranger och storkök på åtta olika marknader i Europa.

– Vi jobbar med 9–10 varumärken idag. Av dessa finns de största snabbmatskedjorna i Sverige. I Storbritannien har vi Popeye’s, Chipotle, Five Guys, Turtle Bay och några till. Några av dem har gjort Lepido till standard. Vissa har gjort sina första köp där de utvärderar produkten medan andra har förnyat sina ordrar, säger Jesper Wirén.

Går in fler segment

Förutom restauranger har verksamheten rullat över till livsmedelsindustrin. En ny milstolpe var leveransen till en stor pannkaksfabrik i Laholm. Systemet beräknas återvinna cirka 1 500 000 kilowattimmar per år, vilket motsvarar 99,7 procent av värmebehovet i produktionsanläggningen.

– Vi satsar också på industriella tvätterier. Då värmer vi upp vattnet som används för att tvätta. Det är helt upp till kunden hur de vill använda sin värmeväxlare. Vi får en förfrågan och sen gör vi en simulering på hur mycket energibesparing som finns att göra och anpassar produkten efter det. På så sätt är vår produkt skalbar för flera branscher, säger Jesper Wirén.

I hur många mer branscher kan produkten appliceras?

– För närvarande jobbar vi aktivt med försäljning och kommunikation i tre segment: Fastfood, livsmedel och industritvätt. Sen så får vi ju förfrågningar i princip varje dag från andra segment. Och de jobbar vi reaktivt på. Vi tittar på vad vi kan göra för dem och sen lämnar vi förslag. När vi har fått ett första projekt hos dem så hamnar de i vårt fokusområde, säger Jesper Wirén.

Enjay har nyligen också gjort intåg i det krisande lantbruket. Efter den blöta sommaren har bönderna drabbats av väldigt höga fukthalter vilket kommer att kräva mycket energi från landets torkanläggningar för spannmål. Här finns ett stort behov av energibesparingar.

I september meddelade bolaget att fastighetsmagnaten tillika lantbrukaren Gustaf Hermelin går in med 12 miljoner kronor i Enjay för att hjälpa lantbrukare att dra ner på sina uppvärmningskostnader.

“Med Enjays teknik har jordbruket en chans att kapa kostnaderna. Exempelvis Lantmännen och Svenska Foder skulle ha stor nytta av att kunna återanvända värmen i sina torkanläggningar, speciellt efter en blöt sommar som den vi precis haft”, säger Gustaf Hermelin i ett pressmeddelande.

Från förlust till vinst

Enjay växer stadigt och övergår nu från start-up till scale-up. I år kommer bolaget fortfarande att gå i förlust och är fortfarande beroende av externa investerare. Men om 18 månader beräknar Jesper Wirén att bolaget kommer att visa svarta siffror.

– Vi lanserade produkten bara några månader innan pandemin slog till. Så där hade vi i princip 2,5 år som försvann. Så man skulle ändå säga att produkten lanserades på riktigt för 1,5 år sen. Sen har det gått snabbt. 2022 omsatte vi drygt två miljoner och i år kommer vi att landa på det fyrdubbla, drygt åtta miljoner. Av årets omsättning kommer 70 procent från existerande kunder, säger han.

”Det kan låta lite konstigt att säga, men vi välkomnar konkurrenter.”

Då marknaden är relativt ny, finns det potential för ökad konkurrens i framtiden. I dag är Enjays främsta konkurrent Dext, ett litet brittiskt företag med fyra anställda som utvecklar produkten Dirty Air Heat Exchanger, som har en liknande funktion för att fånga upp "bortkastad" värme från köksluftsventiler.

– De gör det på ett annorlunda sätt än vad vi gör. Men det blir ju ändå en konkurrent. Det kan låta lite konstigt att säga, men vi välkomnar konkurrenter, säger Jesper Wirén och fortsätter:

– Vi har skapat ett ekonomiskt incitament som hjälper till att rädda miljön. Om vi tittar rent marknadsmässigt på segmentet Fastfood har vi hittills tagit 0,7 procent av marknaden. Och det är bara ett segment av hundratals. Vi har en vision där vi faktiskt ska minska de fossila avtrycken. Så det kommer att behövas hjälp, säger Jesper Wirén.

Som entreprenör inom greentech, vilka lärdomar har du dragit och vad är ditt medskick till företag som arbetar inom hållbarhet?

– Det ena är att vara tålmodig. Det tar tid att komma in med en ny produkt. Jag har också lärt mig att omge mig med människor som är duktiga. Att inte göra allting själv utan att driva väldigt duktiga människor mot ett gemensamt mål, säger han.

Ett annat budskap är att skapa en produkt som tydligt visar hur det kan påverka kundernas plånböcker.

– En lärdom är att fokusera på att det finns en stark affär. Det kan ibland upplevas som lite fult att man driver det på profit i stället för att minska fossila koldioxidutsläpp. Men tyvärr har vi inte kommit så långt att vi bara gör investeringar för klimatet.

Den goda nyheten är att om du fokuserar på affären kommer hållbarheten på köpet, avslutar han.

– För varje restaurang vi levererar i Europa sparar vi 40 ton fossila koldioxidutsläpp per år. För en stor industri kan det handla om 100 ton per år. Så någonstans har vi gått från att prata om klimat till att nästan inte prata om det alls. Vi vet att vi får det ändå.