DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Därför kan Sverige missa nästa Klarna

Jakten på nästa Klarna, Spotify eller kommande klimatsensation pågår för fullt. Just nu är investeringsklimatet hett i Sverige, menar Jane Walerud som var först med att investera i Klarna. Men snart kan luckan slå igen, varnar både hon och forskare.

Nu pågår jakten på Sveriges nästa stora unicorn för fullt. Unicorns, eller enhörningar, är en benämning på uppstartsbolag som är värderade till över en miljard dollar. Sverige har haft succéer som Klarna, Apotea och Spotify och även snabbväxare inom andra områden. Men de växer inte på träd.

Tidningen Näringslivet har pratat med investerare, inkubatorer, forskare och företag för att reda ut vad som krävs för att få nästa enhörning. Och det är en rad saker som påverkar.

Var först att investera i Klarna

Affärsängeln Jane Walerud var först med att våga satsa på Klarna. Hon var snabb med att se potentialen i bolaget och gick in som första investerare.

– Klarna kunde växa så fort tack vare att de löste ett stort och viktigt problem som många e-handlare hade då, folk vågade inte handla på nätet, säger hon till TN.

Investeringsklimatet i Sverige är hett just nu, menar hon. Efter Silicon Valley har Stockholm producerat flest enhörningar per capita.

– Jag tror att det är lättare än vanligt att få in kapital just nu. Mycket pengar har kommit till Sverige och investerare letar efter bolag att satsa i. Med det sagt är det ändå aldrig lätt. De bolag som inte har kontakter har det svårt.

Då rasar investeringsklimatet

Men Jane Walerud tror inte att det kommer att hålla i sig alltför länge.

– Om man behöver ta in pengar kan det vara bra att passa på nu. Det är svårt att förutspå, men Bidens administration pumpar ut pengar för fullt. Om de prishöjningar som vi har sett är äkta inflation och om det sprider sig så kommer centralbankerna att höja räntorna en aning. Det är svårt att veta hur hög inflation de kommer att acceptera. Men så fort de stramar åt blir investeringsklimatet mindre hett.

”Om beskattningen av kapital och ägande förändrades skulle startup-klimatet i Sverige kunna försämras fort”

Magnus Henrekson, professor vid Institutet för näringslivsforskning (IFN), är inte förvånad över att just Sverige har lyckats med att producera så många framgångsrika startupföretag.

– Det finns mycket riskvilligt kapital i Sverige som är knutet till enskilda individer som söker nästa generation företagare. Vi har ett förmånligt skattesystem när det kommer till att satsa privat kapital i nya bolag. Vi har över 900 noterade bolag i Sverige. Det är exceptionellt. Det finns inget annat land i världen med så stort individuellt aktiesparande som i Sverige. Även personer med mindre belopp investerar. Det ger en levnadskraftig aktiemarknad, säger Magnus Henrekson.

Han understryker att det goda investeringsklimatet inte är något som vi ska ta för givet.

– Om beskattningen av kapital och ägande förändrades skulle startup-klimatet i Sverige kunna försämras fort. Att Silicon Valley uppstod berodde framförallt på en rad skatteändringar som gjordes runt 1980. I Sverige gjordes flera förändringar i skattesystemet under 90- och tidigt 2000-tal som har varit helt avgörande för investeringsklimatet. Innan dess flyttade de som hade blivit rika på att bygga företag både sig själva och sina pengar utomlands.

”Företagen ska också kunna växa i Sverige. Då är tillgång till kompetent personal väldigt viktig”

Det finns en hel del utmaningar.

– Det räcker inte med att det startas företag. Företagen ska också kunna växa i Sverige. Då är tillgång till kompetent personal väldigt viktig. Företagen kommer att behöva leta efter programmerare och andra kompetenser utanför Sveriges gränser. Spotify har 75 nationaliteter anställda på sitt kontor i Stockholm. Den typen av öppenhet är väldigt viktig för företagen.

Magnus Henrekson hade gärna sett att flera av de nya bolagen stannar i Sverige.

– Många av bolagen som startar i Sverige säljs tidigt till internationella storföretag. Det är förmånligt att starta bolag här, men det är svårare att växa i Sverige. iZettle och Mojang är exempel på företag som tidigt såldes till internationella storbolag istället för att noteras i Sverige och växa vidare här, säger han.

Letar bolag som kan skala upp

Julia Delin, vd för Handelshögskolans inkubator SSE Business Labs, berättar om vad hon letar efter bland de nystartade bolagen.

– Vi letar efter bolag som är internationellt skalbara. Sedan två år tillbaka ställer vi också höga hållbarhetskrav på företagen. Vi vill både se mångfald i teamen, men vi letar också efter idéer som skapar nettopositiv påverkan på sin omvärld. De här kraven kommer ur en affärsmässig grund. Vi tror att de bolag som kommer att bli framgångsrika framöver är de bolag som kan lösa de globala utmaningarna. För att kunna lösa de utmaningar som världen står inför måste man kunna se problem ur olika perspektiv, därav kravet på mångfald, säger Julia Delin.

Nu återstår det att se vad pandemin har fått för effekt på investeringsviljan. Julia Delin är inte oroad.

– Pandemin har nog fått investerare att agera lite mer försiktigt, men med det sagt finns det väldigt mycket kapital i Stockholm just nu. Jag tror att investerare ser att de bolag som har lyckats under den här perioden är bolag som kommer vara väldigt konkurrenskraftiga i framtiden eftersom de redan har överlevt en riktigt tuff kris.

Kan vara fördel att starta i krisen

Det kan bli en fördel att ha startat sitt företag under krisen, menar Julia Delin.

– Det kommer att bli väldigt intressant att titta på vilka bolag som har fötts ur krisen. De kommer att ha större chans att lyckas då de har byggt sitt företag från grunden i en tid där vi jobbar hemifrån, handlar online och så vidare. Våra beteenden har förändrats väldigt fort, de företag som har vuxit ur detta har det som sin grund. Många äldre bolag kommer att behöva göra en omställning som kan ta flera år.

Olle Henning från Labtrino AB, som är ett av företagen i SSE Business Labs inkubator, berättar att investeringsklimatet i Stockholm är fortsatt bra trots pandemin.

– För ett år sedan var oron för vår del påtaglig att tillgången till riskkapital skulle begränsas över en natt. Men vi märkte fort att riskviljan inte förändrades märkbart. Jag skulle säga att situationen nu är likvärdig med hur det såg ut innan pandemin. Däremot har det skett en liten skiftning i vilka branscher som är intressanta.

Stort fokus på hållbarhet

Ett större fokus på hållbarhet efter en pandemi är ganska naturligt, menar Olle Henning.

– Pandemin har fått folk att komma närmare sig själva, man börjar tänka mer på kärnvärden. Sedan ska man inte underskatta effekten av att stora investeringsjättar går ut och kräver en hållbarhetsagenda. Storbolagen har verkligen ändrat attityd i de här frågorna.

Olle Henning anser att vi i Sverige, trots det goda startup-klimatet, är dåliga på att ta vara på internationella aktörer.

– Vi ska vara väldigt stolta över att Stockholm är en av de städer som har producerat flest unicorns. Det är delvis på grund av att vi har ett så välfungerande investeringssystem. Men vi måste bli bättre på att ta till oss idéer utifrån Sverige. Min uppfattning är att det är svårare för internationella startupföretag att etablera sig här. Vi går potentiellt miste om väldigt mycket potential.

Investerar i människor

Jane Walerud berättar att det fanns flera faktorer som gjorde att hon satsade på Klarna, bland annat hennes uppfattning av grundarna.

– För det första var grundarna fantastiska. Som investerare är jag intresserad av att entreprenörerna ska vara magiska, kunniga, energiska och att de tänker både stort och smått.

Tekniken bakom projektet var också avgörande enligt Jane Walerud, som har en bakgrund inom Ericsson. På Ericsson utvecklades ett eget programmeringsspråk på 1980-talet. Språket fick namnet Erlang. Jane Walerud beskriver Erlang som både stabilt och skalbart, vilket var perfekt för Klarna.

– Ett viktigt försprång för Klarna var att tekniken fungerade eftersom de använde Erlang-programmerare.

Ser nästa boom på klimatområdet

I dag driver Jane Walerud riskkapitalbolaget Walerud Ventures och är ständigt på jakt efter intressanta bolag och idéer.

– Jag letar efter två till tre personer som har en idé, och jag är gärna den första investeraren. Idén ska vara inom deep tech och på något sätt jobba mot klimatförändringar. Deep tech-bolagen behöver ofta mycket handfast hjälp, så där känner jag att jag gör mest nytta.

Jane Walerud vill att bolaget ska ha potential att bli riktigt stort.

– Idén ska kunna göra stor skillnad för världen och ska vända sig till en stor marknad. Det ska också finnas en konkurrensfördel som gör det svårt för andra att kopiera idén.

Intresset för klimatet har fått henne att nu enbart satsa på bolag som jobbar med hållbarhet.

– Vi är allvarligt oroade över klimatet, om det fortsätter så här kommer stora dela av Sydeuropa och Afrika vara obeboeliga. Vi gör vad vi kan för att undvika det scenariot. Det finns massor av bra bolag som gör andra saker, men det är inte för oss. Det finns andra som investerar i dem.

Magnus Henrekson tror inte att pandemin i sig kommer att försämra förutsättningarna för nya svenska enhörningar.

– Investeringsviljan kommer att finnas kvar. Sverige bygger bolag inom internetbaserade branscher som har stärkts under pandemin. Tillgångsvärdena har stigit det senaste året, så det finns ännu mer pengar att investera än innan krisen.

Silicon Valley har fostrat flest enhörningar – men sen kommer Stockholm