REGELKRÅNGLET

Vinproducent stoppad på oklara grunder – druvor för miljoner ruttnade bort

Trots att Livsmedelsverket nästan drev hans företag i konkurs, vill vinproducenten Shahram Soltani fortfarande tro på den svenska rättssäkerheten. ”Förhoppningsvis slipper jag bli straffad för någon annans misstag”, säger han till TN.

Allt började 2021. Vid det laget hade Shahram Soltani drivit kafé och restaurang och var nu redo att förverkliga sitt drömprojekt: Att återuppväcka persisk vindtradition. Efter den iranska revolutionen 1979 lades en död hand på vinproduktionen. Däremot är odling av druvor fortfarande tillåten. Här såg han en outnyttjad potential, förklarar han.

– Vi har ett av de mest unika vingårdsområdena på planeten i Zagrosbergen, med över 7 000 år av historia. Min tanke var att ta tillbaka denna vintradition och producera igen för första gången på 46 år, säger Shahram.

Han omvandlade ett nedlagt pappersbruk i Gemla i Växjö kommun till en ny produktionslokal och började göra omfattande research om vinmarknaden. Han kontaktade experter, registrerade sig som producent hos Livsmedelsverket och kryssade i alla lådor som gav honom grönt ljus.

– Jag ville vara tydlig med att jag följde regelboken från första början, säger han.

Nya bud från Systembolaget

Drygt ett år senare var vinet redo att säljas och Shahram Soltani kontaktade Systembolaget. Efter ett möte med experter och jurister fick Shahram sin första lektion i EU:s jordbrukssektorslagstiftning. Regelverket slår fast att vinproduktion och försäljning måste baseras på druvor odlade inom EU. Beskedet blev alltså att vinet får säljas, men då får det inte kallas för vin.

– Okej, inga problem, tänkte jag och bytte definitionen till ”alkoholhaltig dryck gjord på druvor”. Det spelade ingen roll vad det kallades, det viktiga var att vi skulle kunna sälja det, säger han.

Shahram Soltani tog sen kontakt med Livsmedelsverket för att uppdatera dem om namnbytet. Under tiden kom vinet ut på marknaden och försäljningen började ta fart. På sajten Decanter fick hans produkt höga betyg.

Besök från Livsmedelsverket

Efter ett tag återkom Livsmedelsverket och bekräftade att de mottagit de nya uppgifterna och att de snart skulle göra ett företagsbesök.

– En dag när vi arbetade kom en inspektör från myndigheten för att inspektera lokalen och säkerställa att allt var rent och hygieniskt.

När inspektionen var avslutad kom beskedet: ”Allt ser bra ut – men du får inte producera.” Där och då hade företaget fått ett muntligt och omedelbart förbud mot all produktion och saluföring av produkterna.

– Jag trodde de skämtade. Jag försökte fråga: ”På vilken lag baserar du det här?”. Jag fick inget annat svar än att jag måste stänga ner och att jag kommer att få fler detaljer på mejl, säger han.

Livsmedelsverket sammanfattade sin motivering i två formuleringar. Det ena var att han inte får producera och sälja vin eftersom det kommer från druvor utanför EU, något Shahram redan visste efter mötet med Systembolagets jurister. Det andra var att han inte får producera och framställa alkoholhaltiga drycker som tillverkas på samma sätt som vin.

– De säger alltså att jag inte får sälja det som vin, men inte heller som något som inte är vin, säger Shahram.

Moment 22

Han hamnade i ett moment 22 samtidigt som ett lager av druvor värda flera miljoner krävde omedelbar hantering. Det blev genast en kamp mot klockan att få beslutet hävt av förvaltningsrätten.

– Jag försökte förklara för domstolen, inte på juristspråk utan med vanliga ord, att jag inte producerar något farligt. Jag berättade om mitt möte med Systembolagets jurister och att jag försökt ha dialog med Livsmedelsverket. Men domstolen sa nej tre gånger. Jag försökte uttrycka mig på olika sätt och förklara, men det hjälpte inte.

”Vi kunde konstatera att det inte fanns något lagstöd för Livsmedelsverkets förbud.”

Efter tre misslyckade försök förstod Shahram att han inte kunde klara det ensam. Han vände sig till Centrum för rättvisa för hjälp. Efter att ha läst på om fallet kunde de bekräfta att det lät orimligt.

– Vi gjorde en ordentlig ansats att läsa igenom den lagstiftning som finns på området – och kunde till slut konstatera att det inte fanns något lagstöd för Livsmedelsverkets förbud, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund, jurist på Centrum för rättvisa.

Med stöd från erfarna jurister kunde domstolen till slut bedöma Livsmedelsverkets agerande och de oåterkalleliga konsekvenser som beslutet riskerade att leda till. Domstolen insåg också att situationen var så kritisk att man tillfälligt beslutade att häva stoppet innan en fullständig prövning hade gjorts.

– Förbudet pausades i mars 2024. Men då var skadan till stor del redan skedd. Produktionen hade legat nere i ett halvår. Och du kan tänka dig, för en nyetablerad livsmedelsproducent som arbetar med färska råvaror är ett plötsligt och totalt verksamhetsstillestånd under sex månader ingen lek, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.

60 procent borta

Efter en skadekontroll senare kunde Shahram Soltani konstatera att vindruvor värda flera miljoner hade ruttnat bort och att 60 procent av hans produktion var förlorad.

– Därtill fick vi betala extra kostnader, bland annat avgifter för anläggningar som kunde rädda de återstående druvorna, säger han.

”Konstigt att Livsmedelsverket inte tittade närmare på regelverket”

Shahram beskriver den perioden som både tragisk och deprimerande. Framför allt reagerar han på hur två myndigheter kunde ge så motstridiga besked.

– Det var konstigt att Livsmedelsverket inte tittade närmare på regelverket och att man heller inte tog hänsyn till Systembolagets jurister som jobbar med de här frågorna dagligen, säger han.

Nu, snart ett år senare, är verksamheten igång igen. Shahram känner en lättnad över att den svåra perioden nu är bakom honom.

– Det känns skönt att vara tillbaka i vardagen igen. Jag är väldigt tacksam för att jag nu kan fortsätta arbeta, producera, sälja och känna mig levande. När jag tänker på fallet nu, uppskattar jag verkligen allt jag har lärt mig, säger han.

Nyckelfråga kvarstår

Trots rättelsen återstår nu en central fråga: Vem ska bära förlusterna, Shahram eller staten?

– I vår mening är det staten som ska ta ansvaret och ersätta skadorna, säger Fredrik Bäärnhielm Thorslund.

En aspekt som särskiljer Shahrams fall, och som också har lett till att skadorna blev så stora, är att förbudet mot hans verksamhet fick omedelbar verkan, berättar Fredrik Bäärnhielm Thorslund.

– Normalt sett ska enskilda få möjlighet att överklaga myndighetsbeslut som man anser är felaktiga innan beslutet vinner laga kraft. Då kan felaktiga beslut upphävas innan de hinner orsaka stora och ibland oåterkalleliga skador. Men här fattade Livsmedelsverket, utan grund, ett muntligt och omedelbart gällande beslut under ett rutinbesök. Det ledde till att stora mängder råvaror, som redan hade köpts in och fanns på lager, ruttnade bort. Därför är det avgörande att staten tar sitt ansvar och ersätter skadorna som det felaktiga beslutet medfört, säger han.

Viktig prövning

Centrum för rättvisa, har i egenskap av Shahram Soltanis ombud, nu begärt ett skadestånd på 8,4 miljoner kronor. Fallet ligger för närvarande hos Justitiekanslern (JK) för bedömning. Om JK inte godkänner en kompensation, planeras nästa steg bli att lämna in en stämningsansökan till tingsrätten. Enligt Fredrik Bäärnhielm Thorslund är det avgörande att Shahram får upprättelse i fallet, både ur ett företagar- och rättssäkerhetsperspektiv.

– Det handlar i grund och botten om näringsfriheten som är grundlagsskyddad och en grundläggande premiss i en rättsstat, säger han. Det här knyter också an till en större principfråga: Att det är väldigt svårt för den enskilde att få rätt mot en myndighet som har fattat ett felaktigt beslut.

I en färsk rapport från Centrum för Rättvisa framgår det att när myndighetsbeslut överklagas till domstol förlorar den enskilde i fler än 9 av 10 fall.

– Det beror inte bara på att myndigheter alltid beslutar rätt, utan också på strukturella brister i det svenska förvaltningsprocessuella systemet som gör det svårt för enskilda att hävda sina rättigheter, säger han

Evigt tacksam

Detta kan Shahram intyga, då han själv upplevde en liknande behandling innan han fick stöd av Centrum för Rättvisa.

– Jag är självklart evigt tacksam för all hjälp jag fått av Centrum för Rättvisa. De har gjort ett fantastiskt arbete, och utan deras stöd hade jag varit i konkurs redan förra sommaren. Men jag hade också väldigt mycket tur. Jag tycker fortfarande att det är orättvist att jag som företagare, utan juridisk kunskap, nekades rätten att pröva fallet flera gånger. Om jag får önska något, är det att domstolar i framtiden tar större hänsyn till detta.

”Jag kommer från ett land fullt av korruption och jag kan med säkerhet säga att Sverige är ett av de bästa länderna i världen att driva företag i.”

Men Shahram Soltani står fast vid en sak: Motgångarna har inte rubbat hans uppfattning om det svenska företagsklimatet.

– Jag kommer från ett land fullt av korruption och jag kan med säkerhet säga att Sverige är ett av de bästa länderna i världen att driva företag i. Allt är välorganiserat och du jobbar med ärliga personer som håller sitt ord. Naturligtvis kan det uppstå situationer som det gjorde med Livsmedelsverket. Men på det stora hela är det en utmärkt miljö. Det betyder dock inte att vi inte ska sträva efter att göra saker och ting bättre.