REFORMERINGEN AV ARBETSFÖRMEDLINGEN

Så kan Arbetsförmedlingen inspireras av andra länder

Australien och Storbritannien är föregångsländer när det gäller att ge arbetslösa ett jobb. Här är lärdomarna som Sverige kan dra när Arbetsförmedlingen ska reformeras

Den svenska Arbetsförmedlingen håller på att reformeras. Tanken är att systemet, som kallas KROM, ska bli mer kostnadseffektivt samtidigt som servicen till de arbetssökande ska bli bättre. Reformen införs gradvis, men meningen är att den ska vara helt utrullad i slutet av det här året.

Detta framkom nyligen när Svenskt Näringsliv presenterade en färsk analys om förutsättningarna för att reformen ska gå i mål. Edward Hamilton, arbetsmarknadsexpert, poängterade att resurser till insatsen KROM måste öka, ineffektiva Extratjänster avvecklas och kontrollerna av leverantörerna öka

Ett land som under de senaste dryga 20 åren har arbetat med att genomföra stora förändringar i service till arbetssökande är Australien. När landet år 1998 införde ett system med privatisering av arbetsförmedlingarna fick olika företag först ansöka om att få leverera arbetsförmedlingstjänster. Ganska snart visade det sig dock att de statliga förmedlingarna inte kunde konkurrera med de privata och systemet byggdes därför ut, berättade First Assistant Secretary på Department of Education Benedikte Jensen under ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv.

Numera är det 40 olika företag som har arbetsförmedlingar på 1 700 platser i landet. 50 procent av deras ersättning är helt beroende av vilket resultat de levererar och det handlar bland annat om hur många som kommer i arbete och hur snabbt det går. Nästa år ska systemet återigen utvecklas, framför allt för att bättre kunna dra nytta av den nya digitala tekniken. När Australien i samband med coronapandemin gick från 600 000 till 1,4 miljoner arbetslösa blev det ett realtidsförsök som landet nu ska lära sig av.

Jobbar tio veckor mer

I Storbritannien har liknande reformer gjorts, berättar Tony Wilson, som är director på The Institute of Employment Studies. Här består dock arbetsförmedlingarna av en blandning mellan privata och statliga leverantörer. Sedan det nya systemet infördes har utvärderingar visat att sökande jobbar sju veckor mer och har motsvarande a-kassa tio veckor mindre än tidigare.

– Ett mycket bra resultat, konstaterar Tony Wilson.

Men det finns invändningar. Systemet har fungerat sämre för dem som står långt ifrån arbetsmarknaden. Och därför ska Storbritannien inom kort införa ett nytt system, Restart, som framför allt går ut på att lära sig av tidigare misstag. Det handlar framför allt om fyra punkter:

Många frågor

Professor Dag Finn vid Portsmouth University konstaterar att det är många frågor som måste hanteras innan man reformerar tjänsterna kring arbetsförmedling. Det handlar bland annat om tidigare erfarenhet, behovet på marknaden och vilka olika samarbeten, partnerskap, som ska finnas inom det nya systemet.

När systemet ska omfatta möjligheten för den arbetssökande att själv välja arbetsförmedlingstjänst så måste det finnas tydliga riktlinjer kring när hen kan välja förmedling och hur länge hen måste vara kvar inom samma förmedling, menar Dag Finn.

Vad är då den viktigaste erfarenheten från andra länders reformer?

– Det är väldigt viktigt att upprätthålla livskraften hos en leverantör. Om man startar med alltför många leverantörer och många av dem sedan lägger ner så är det dåligt för de arbetssökande, säger Benedikte Jensen.

Hon menar att huvudsaken är att hålla ett öga på den typ av service som faktiskt levereras.

– Det måste finnas en kvalitetsindikator, som bör handla om hur länge de sökande behåller de jobb som de får och vad de har för lön, säger hon.

– Om en arbetsmarknadsreform ska fungera så måste de arbetssökande bli övertygade om att den har funkat för dem, säger Benedikte Jensen.

Resultatbaserad styrning

Det nya systemet som nu införs i Sverige kallas för KROM. Det har en tydligare resultatbaserad styrning. Patrik Hellberg är utbildningsdirektör på Eductus, en av de privata aktörer som bedriver arbetsförmedlingstjänster i Sverige. Han tycker att det är bra att systemet nu är igång, men ser samtidigt att det finns risker.

– Vi behöver långsiktighet. Låt inte detta hamna på det politiska slagfältet, säger Patrik Hellberg och fortsätter:

– Historiskt har förutsättningarna varit väldigt olika för privata aktörer. Vi har haft en osäker tillvaro under många år.

Han vill också se ett bättre samarbete mellan myndigheten Arbetsförmedlingen och de privata aktörerna samt ett mer effektivt kvalitetssystem som görs snabbt.

– Det räcker inte att utvärdera ett år gammal kvalitet, säger Patrik Hellberg.

Alla delar inte klara

Roger Mörtvik är statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet. Han berättar att alla delar ännu inte är klara, men att när januaripartierna är överens kommer huvuddelarna i reformen att kommuniceras.

– Vi återkommer senare i år, säger han.

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet, vill se ett välkalibrerat system som fungerar i alla delar av landet. Det ska omfattas av rigorös kontroll och finnas en balans mellan digitala och personliga kontakter.

– Vi vill att kommuner ska bli samarbetspartner, men inte leverantörer. Systemet kommer inte att vara anpassat för att de ska vara det, förutom i de områden där det inte finns någon annan leverantör, säger han.

Efterlyser kontroll

Moderaternas arbetsmarknadspolitiske talesperson Mats Green menar att det inte finns någon bra styrning av reformen.

– Vi vill att det här ska lyckas, men det måste finnas någon som äger reformen, som är ansvarig och som har rätt att fatta beslut, säger han.

Han är också rädd för att kontrollen av det nya systemet inte är tillräcklig.

– Man måste göra mer för att säkerställa kontrollen av systemet, säger Mats Green.