REGELKRÅNGLET
Regelbördan – miljardsmäll för företagen
Regelarbetet kostar företagen minst 200 miljarder kronor varje år. Nu lägger Svenskt Näringsliv förslag på regelförbättringar.
Att förenkla regelverken för företag är inte det lättaste. Trots att regeringar av olika färg har lagt kraft och möda på att minska regelbördan genom åren, så är det som förgjort. Utvecklingen står still eller går bakåt.
Ett exempel är företagaren Bengt Månsson som strax före millennieskiftet fick uppdraget att leda Simplexgruppen. Han avgick långt innan uppgiften var slutförd med kommentaren: "Jag hade räknat med att stånga pannan blodig men inte avlida på min post."
Näringslivets regelnämnd, NNR, har i närmare två decennier levererat bredsidor mot lagstiftningen som styr företagens vardag. Inte sällan med slutsatsen att krångliga regler är ett av företagens stora tillväxthinder.
Och som om det inte vore nog, så sladdar Sverige i jämförelse med andra länder, visar den årliga rapporten Global Competitiveness Report, som redovisar företagens regelbörda.
Även Svenskt Näringsliv har haft ögonen på problemet under lång tid. I en ny rapport ”Lätta på regelbördan” redogör 1 200 företagare för sin uppfattning om regelverken, och vad det kostar att leva upp till de krav som politiken beslutar om.
Reglerna krångligare och krångligare
Notan uppgår till minst 200 miljarder kronor årligen, vilket påverkar konkurrenskraften och medför att svenska företag får högre kostnader och därmed blir mindre lönsamma. Samtidigt upplever mer än var annan företagare, cirka 55 procent, att reglerna är krångligare och svårare att förutse än tidigare.
Enligt Christer Östlund, expert på regelförbättring på Svenskt Näringsliv, är det första gången som företagens kostnader för regelkrångel kvantifieras.
I rapporten går att läsa att det inte bara är företagen som får bära kostnaden för regelbördan, även samhällsekonomin drabbas när företagen lägger tid och resurser på att hantera krångliga regler i stället för att utveckla verksamheten. Tillväxten riskerar att sjunka och arbetslösheten öka.
För att vända utvecklingen krävs vad han kallar en ny regelprocess, som tar ett helhetsgrepp kring frågan om regelverken; från det inledande arbetet med att ta fram underlag för regelbeslut, via förenkling av gällande lagstiftning till att regeln utvärderas.
– Det räcker inte att genomföra enskilda förändringar eller göra nedslag i vissa delar, utan se helheten. Ansvariga politiker måste förstå det, annars talar mycket för att kostnaderna fortsätter uppåt.
Rapporten mynnar ut i ett antal förslag. Bland annat föreslås att konsekvenserna av en ny regel klart och tydligt framgår för företagen, att en central funktion inrättas dit näringslivet kan vända sig med förslag på förenklingar och att lagstiftningen ses över, så att en regelförenkling bättre överensstämmer med ursprungliga mål och syften och inte leder till högre kostnader.
Svenskt Näringsliv slår också ett slag för fler oberoende aktörer, bland annat organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD, som får i uppgift att utvärdera regelprocessen, att Regelrådet får status som myndighet och att varje ny regel inte ska vara mer omfattande eller dyrare för företaget än nödvändigt. Medan de direkta kostnaderna för olika avgifter och sanktioner är väl kända, så förbises kostnaden för att ha koll på regelverken, samla in och rapportera uppgifter till myndigheter.
Christer Östlund bedömer att det på sikt går att sänka företagens regelkostnader och därmed få en utveckling i linje med andra länder.
– Om vi inte gör någonting åt den utveckling vi har, då är risken stor att företagen tappar mark. Vi behöver verkligen ta ett nytt helhetsgrepp, understryker han.
