KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Därför svängde Frankrike om kärnkraften

Efter att ha varit på väg att fasa ut kärnkraften har Frankrike svängt. Alla kärnkraftverk som kan behållas ska nu behållas och upp till 14 nya reaktorer ska byggas. Frankrike storsatsar också på små modulära kärnkraftverk (SMR).

Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har vedertagna antaganden om Europas energipolitik kastats över ända. Kärnkraften framstår plötsligt i en bättre dager, även för att nå klimatmålen i Parisavtalet.

– Vi har också förstått att kärnkraft inte nödvändigtvis står i motsatsförhållande till förnybar energi, säger Christopher Grundler, fransk Europaparlamentariker till Tidningen Näringsliv.

Han är ledamot för Mouvement Démocrate, som tillhör den liberala partigrupp i Europaparlamentet Renew Europe, där svenska Centerpartiet och Liberalerna ingår. Politiskt står han nära Frankrikes president Emmanuel Macron.

I Europaparlamentet sitter Christopher Grundler i utskottet för industri, forskning och energi.

– Kärnkraften är nödvändig för att garantera vår omställning i kombination med förnybar energi, säger han.

Macrons renässans

Frankrike storsatsade på kärnkraft som en reaktion på oljekrisen 1973. Målet var att minska beroendet av importerad energi.

Men efter olyckan i Fukushima 2011 skedde en omvärdering i Frankrike, precis som i många andra länder, säger Christopher Grundler. Medan Tyskland beslöt lägga ner all kärnkraft siktade president François Hollande på att fransk kärnkraft skulle halveras.

Så var läget när Emmanuel Macron tillträdde som president 2017.

– Tidigt i president Macrons första mandatperiod var hans avsikt också att minska andelen kärnkraft i energimixen, från 75 procent till 50 procent fram till 2035, säger Europaparlamentarikern.

Den stora vändpunkten kom den 10 februari i år då Macron i ett tal lanserade sina planer på ”en renässans för fransk kärnkraft”.

Halvstatliga Électricité de France, EDF, världens största energibolag, ska bygga sex nya tryckvattenreaktorer (EPR2). Presidenten beställde även en studie för ytterligare åtta reaktorer. Byggandet av den första reaktorn startar 2028. Den ska stå färdig 2035.

När det gäller befintliga 56 reaktorerna förklarade Macron att ingen reaktor som kan producera el säkert kommer att stängas. I stället ska livslängden förlängas bortom de planerade 50 åren.

Presidenten tillkännagav också en satsning på småskaliga kärnkraftverk, så kallade SMR-kärnkraftverk (små modulära reaktorer).

Symboliskt viktigt vara att samma dag som talet hölls köpte EDF tillbaka en del av amerikanska GE:s division för tryckvattenreaktorer, som såldes 2014.

Klimatvänlig omställning

Emmanuel Macron gav tre skäl för beslutet. Kärnkraften behövs för att Frankrike ska kunna nå målet om koldioxidneutralitet. Den behövs också för att minska energiberoendet av omvärlden och för att säkra industriell utveckling i landet.

– Vi behöver producera mycket mer elektricitet. Nyckeln är att ha en flerdelad strategi: att samtidigt utveckla förnybara energikällor och utveckla kärnkraft, sa Macron i sitt tal.

– För att ersätta fossila bränslen med ökad elektrifiering måste Frankrike kunna producera 60 procent mer elektricitet under kommande decennier, sa han.

En dryg månad tidigare, på nyårsafton, fick kärnkraften hjälp av EU. Då, när de flesta hade blicken fäst på champagneglaset, smög EU-kommissionen ut det mycket kontroversiella beslutet att kärnkraft och naturgas ska klassificeras som hållbara investeringar.

Klassificeringen i EU:s så kallade taxonomi ska ge investerare vägledning. Syftet är att dessa investeringar ska få bättre villkor.

Kommissionens resonemang var att åtminstone under en övergångstid är kärnkraft och fossil naturgas bra för klimatomställningens utfasning av kol och olja.

EU:s klassificeringssystem för investeringar är gemensamt, men varje EU-land bestämmer sin egen energimix. EU-länderna är djupt splittrade i synen på kärnkraft. Där finns hårda motståndare som Tyskland och Österrike och varma anhängare som Frankrike och Tjeckien.

Av EU:s 27 medlemsländer har 13 kärnkraft. 2020 producerade kärnkraft 25 procent av EU:s elektricitet, eller 683 500 GWh.

Kaos i energipolitiken

Den 24 februari, två veckor efter Macrons startskott för renässansen, invaderade Ryssland Ukraina. Hela havet stormade i energipolitiken.

EU-länderna såg inte längre Ryssland som en pålitlig leverantör av naturgas, olja och kol. För att strypa finansieringen av Rysslands krig ville EU-länderna även snarast möjligt stoppa import av rysk energi.

– Rysslands attack på Ukraina kräver en omvärdering av energipolitiken. Den fordrar en större självständighet i Europa, säger Christopher Grundler.

– De dramatiska konsekvenserna av kriget på energipriser i Europa kan ha tjänat kärnkraftens sak som en säker och överkomlig energikälla, fortsätter Europaparlamentarikern.

EU-ländernas svar hittills för att kunna stoppa import av rysk energi snarast består av tre åtgärder:

•Snabba på utbyggnaden av förnybart ännu mer

•Spara mer energi

•Hitta andra leverantörer för de fossila bränslen som behövs

Parametrarna för Europas klimatomställning har ändrats när rysk gas försvinner snabbare än tidigare tänkt. I europeiska huvudstäder funderas på kärnkraftens möjliga bidrag när banden ska klippas med Ryssland.

I juli i somras röstade EU-parlamentet om kärnkraft och naturgas ska anses vara hållbara investeringar inom taxonomin. Det blev ett ja till EU-kommissionens förslag.

Möjlig export

Christopher Grundler är en kraftig förespråkare för de små modulära reaktorerna.

– Framtiden har redan börjat för SMR:erna. EU måste bli en ledare i sektorn, säger han.

Kina och Ryssland sägs ligga långt framme, och USA och Storbritannien följer efter.

– EU måste därför lansera en europeisk allians för SMR:er, inklusive att de sätts upp på IPCEI-lista, säger han.

IPCEI är viktiga gemensamma projekt som kan bidra till EU:s framtida tillväxt och konkurrenskraft. (Important Projects of Common European Interest). Exempel på befintliga projekt är inom batteriteknik, molnteknik, mikroelektronik och vätgas.

I Frankrike lanserades Nuwardprojektet 2019 där franska staten skjuter till miljarder euro för att utveckla genombrottsteknik inom kärnkraft, säger Christopher Grundler.

– Men kärnkraften kan också bli en bra affär för Frankrike, påpekar han.

Huvudsyftet med kärnkraftssatsning är att Frankrike ska bli självständigt och tillfredsställa den inhemska efterfrågan med energi som lätt kan anpassas till behoven.

– Men när andra länder, vars energimix främst baseras på fossila bränslen eller icke reglerbar energi, behöver elektricitet till överkomliga priser blir fransk produktion ett bra alternativ för dem.

– Givetvis kan Frankrike dra nytta av att exportera, säger han.