FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN

Forskare: Valfriheten hotad när näringslivet utestängs

Regeringen vill mäta kostnaderna för valfriheten – och näringslivet får inte delta i utredningen. Experter och företagare varnar för en dold agenda där S söker konflikt i välfärdsfrågorna. ”Valfriheten är hotad. Jag tror att man ska vara mycket oroad”, säger forskaren Mikael Sandström till TN.

Regeringen vill nu med hjälp av sin välfärdskommission kartlägga kostnaderna för valfrihetssystemen inom välfärden. Bland företag och experter växer oron om att det finns en dold agenda – och att det egentligen handlar om att begränsa valfriheten.

Flera av de branschföreträdare som Tidningen Näringslivet pratar med ser det här som ett utspel från Socialdemokraterna inför valet.

– Jag betraktar detta som en partiinlaga. Kommissionen tillsattes för flera år sedan och består av ministrar och det har inte hänt något. Men nu plötsligt ska man göra något. Det luktar valrörelse, säger Ulla Hamilton, vd för Friskolornas riksförbund.

I Januariavtalet står det att privata och offentliga utförare ska ha samma villkor, men Ulla Hamilton anser inte att det följs.

– Den nuvarande regeringen har inte levt upp till detta hitintills. Det finns sedan tidigare forskning på området som visar att valfrihet inom välfärd har gett goda effekter. Jag tror inte att det finns ett stort behov av att göra en analys på det här området. Det är mer partitaktik som ligger bakom den förändrade inriktningen, säger hon.

”Uppenbart att de vill ha en konflikt om välfärdsfrågor och skolvalet”

Ulla Hamilton uppfattar utredningen som ett sätt för Socialdemokraterna att söka konflikt på området.

– Det är uppenbart att de vill ha en konflikt om välfärdsfrågor och skolvalet. Vi skulle gärna ta en diskussion om hur vi ökar kunskapen i skolan tillsammans med S, men de är inte intresserade. De vill ha en konflikt där de utmålar friskolorna som skyldiga till en rad problem, utan belägg. Om man tittar med perspektiv från pandemin ser man att välfärdsföretagen har bidragit och avlastat väldigt mycket. Det borde man titta på. Men jag tror tyvärr inte att det är kommissionens syfte.

– Det finns en del tecken som pekar på att valfriheten i välfärden driver kostnader i kommunerna. Och om det gör det, hur kan man då säkerställa att pengarna används mest effektivt? sa finansminister Magdalena Andersson nyligen till TT.

Regeringen motiverar utredningen med att det skulle kosta mer att kontrollera den privata verksamheten än den offentliga. Ulla Hamilton är kritisk mot resonemanget.

– Det är en märklig syn. Såklart måste man kontrollera den verksamhet som drivs offentligt. Jag får intrycket av att man inte förstår behovet av att kontrollera även den egna verksamheten. Vi vet att det finns brister. Det är en självklarhet att hålla koll på vad man får för pengarna, säger hon.

Andreas Åström, näringspolitisk chef på Almega, anser att gäller att försvara valfriheten nu.

– Det råder en konstant kamp för att rädda valfriheten i Sverige. Många förslag från vänster syftar till att begränsa valfriheten inom välfärd, så det gäller att hålla fanan högt, säger han.

Välfärdskommissionen lanserades redan 2019.

– Jag har inte sett så mycket resultat sedan 2019. Nu lägger man ett nytt förslag som mest känns som ideologiskt krumbuktande.

Borde prata om de riktiga utmaningarna

Inför valrörelsen räknar Andreas Åström med att vi kommer att få se förslag som begränsar valfriheten på en del områden.

– Vi borde prata om de riktiga utmaningarna i välfärden, hur vi ska hantera demografin och hur ska vi erbjuda fler välfärdstjänster. Istället fortsätter debatten att vara ideologiskt präglad.

Näringslivet har inte bjudits in till att delta i utredningen.

– Det är ohyggligt förvånande. Välfärdsföretagen borde ha en självklar plats vid bordet. Att stänga ute alla välfärdsföretag från kommissionen är som att säga nej till fortsatt utveckling inom välfärdsområdet, säger Andreas Åström.

Mikael Sandström, ekonomie doktor och tidigare statssekreterare i Reinfeldtregeringen, anser att vi bör vara oroliga över valfriheten inom välfärden.

– Ja, valfriheten är hotad. Jag tror att man ska vara mycket oroad. Människor vill ha valfrihet, men Socialdemokraterna försöker få det att framstå som att skattepengar går till riskkapitalister. Det är deras viktigaste argument mot valfrihet.

Men Mikael Sandström menar att valfrihet inte behöver vara dyrare.

– Valfrihetssystemen är inte dyrare. Företag kan göra saker billigare och bättre. Det kan alltså ge både lägre kostnader och mer valfrihet.

Många tar valfriheten för given

Mikael Sandström berättar att det första valfrihetssystemet som infördes var i Nacka kommun. Kommunen erbjöd pensionärerna fotvårdsbehandling där kommunen stod för 60 kronor och pensionären betalade 20 kronor ur egen ficka.

– Ett kommunalråd upptäckte att man kunde få en fotvårdsbehandling i Ektorps centrum för 50 kronor. Då insåg man att kommunen istället kunde ge pensionärerna en fotvårdscheck på 30 kronor som de fick använda var de ville. Pensionärerna fick mer valfrihet utan att det kostade dem mer än innan samtidigt som kommunen sparade pengar.

”Jag tror att folk har glömt hur det var innan”

Mikael Sandström är skeptisk till utredningen som nu ska göras.

– Socialdemokraterna använder det statliga utredningsmaskineriet för att ta fram valmaterial. Det kommer inte att vara sakligt. Det man borde göra är att titta på de valfrihetssystemen vi har och undersöka vad som har lett till minskade respektive ökade kostnader och hur vi kan förbättra systemet, säger han.

Han är oroad över att allt för många tar valfriheten för given i dag.

– De system som har byggts upp under 80- och 90-talen är helt självklara för oss. Jag tror att folk har glömt hur det var innan. Om vi tar apoteken till exempel. När mina barn var sjuka var jag tvungen att sätta mig i en taxi till Klarabergsgatan där Stockholms enda nattöppna apotek låg för att köpa smärtstillande. Nu kan man köpa det överallt och få det hemskickat. Konkurrens och valfrihet leder till förbättring. Att valfrihet skulle kosta mer är en gammal centralplaneringsidé som borde ha begravts med Berlinmuren.

Riskerar att skrämma bort företag

Men för att valfriheten ska leda till förbättring krävs det goda villkor för företagen.

– Om man inte låter företag gå med vinst kommer det inte att finnas några företagare som vill verka på det området. Vi har ett stort investeringsbehov i offentlig sektor. Det är väldigt dumt att det nu förs en debatt om att förbjuda vinster i vissa sektorer. Det kommer att skrämma bort företagen. Ingen vill satsa pengar i en bransch där man inte vet vilka regler som gäller efter nästa val, säger Mikael Sandström.

Regeringen motiverar utredningen med att de vill titta på hur valfriheten inom välfärdssektorn påverkar kostnaderna i kommuner och regioner. I ett pressmeddelande från Regeringen står det ”Ett perspektiv som Välfärdskommissionen pekar på är de administrativa kostnader som riskerar att uppstå när kommuner och regioner tecknar avtal med externa välfärdsutförare eftersom det generellt sett kräver fler kontroller och uppföljningar”.

Hans Boberg, som driver Nya Närvården i Jämtland, har svårt att se att valfrihet skulle innebära högre kostnader.

– Vi kontrolleras av regionen och vårdvalsnämnden bland annat, sedan granskas vi kontinuerligt genom flera kvalitetsindikatorer, men allt detta gäller för alla vårdgivare oavsett om de drivs privat eller inte, säger han.

”70 av de 100 mest uppskattade hälsocentralerna är privata”

Däremot hade Hans Boberg gärna sett fler kontroller av de vårdinstanser som presterar dåligt i kvalitetskontrollerna.

– För oss är det helt självklart att vi ska kontrolleras. När jag tittar på de kvalitetsindikatorer som SKR:s kvalitetsenkät har så kan jag tycka att den offentliga sektorn borde granskas i större utsträckning. 70 av de 100 mest uppskattade hälsocentralerna är privata. Jag skulle också gärna se vad man har för åtgärdsprogram för att följa upp de kontroller som görs.

Att konkurrensneutraliteten inte gäller mellan privata och offentliga aktörer ställer sig Hans Boberg kritisk till.

– Jag har ifrågasatt hur konkurrensneutraliteten fungerar. Den ska inte bara gälla mellan oss privata aktörer. Den borde även gälla mellan privat och offentligt. Men det finns inga krav på att Konkurrensverket ska kontrollera hur det ser ut mellan privat och offentligt.

Oklara spelregler

Ett annat problem för de privata vårdföretagen är att branschens regler ständigt kan komma att förändras.

– Våra förutsättningar i Region Jämtland Härjedalen har förbättrats sedan det senaste valet. Nu har vi en politisk majoritet som är positiv till privat verksamhet, till skillnad från hur det var tidigare. Jag är väldigt orolig för hur det skulle bli om vi får ett politiskt skifte efter nästa val. Skulle inte vi finnas så skulle det inte finnas vård här i glesbygden. Jag är väldigt oroad för hur det blir för patienterna om vi får en annan politisk majoritet.

TN har sökt finansminister Magdalena Andersson för en kommentar, men har inte fått någon återkoppling.