DEBATTEN OM INKOMSTSKILLNADERNA
Hårda kritiken mot Jämlikhetskommissionen - punkt för punkt
På punkt efter punkt underkänner tunga myndigheter utredaren Per Molanders Jämlikhetskommission. Tidningen Näringslivet har sammanställt en lista där en rad remissinstanser varnar för allvarliga brister och långtgående konsekvenser för näringslivet.
Regeringens Jämlikhetskommission fick i uppdrag att lämna förslag ”som syftar till att långsiktigt öka den ekonomiska jämlikheten och öka möjligheten till social rörlighet”. Men förslagen som har lagts fram till finansminister Magdalena Andersson kritiseras hårt av remissinstanserna för att ha allvarliga brister och för att vara otillräckligt underbyggda.
Tidningen Näringslivet har gjort en sammanställning av remissinstansernas kritik. Det blev en lång lista, som spänner över en rad områden:
KI: Riskerar att leda till felaktiga åtgärder
- Konjunkturinstitutet (KI) underkänner helt utgångspunkten för kommissionens analys och förslag. KI menar att slutsatsen att ökningen av Gini-koefficienten i Sverige sedan mitten av 1990-talet kan bero på att Sverige beviljat över 2 miljoner personer uppehållstillstånd, personer som har betydligt lägre sysselsättningsgrad och löneinkomster än svenskfödda. Skulle så vara fallet, så blir policyslutsatserna helt andra än dem som Jämlikhetskommissionen drar.
- KI kritiserar också förslaget att höja ersättningsnivåerna i arbetslöshets- och sjukförsäkringen. Även om den direkta effekten är minskad ojämlikhet, så kan förslagen leda till ökad ojämlikhet om de höjda ersättningsnivåerna leder till sänkt sysselsättning och lägre tillväxt. Även på denna punkt menar KI att Jämlikhetskommissionens analys är undermålig, eftersom denna aspekt inte belyses.
- KI underkänner också kommissionens analys av de offentliga finanserna och slutsatsen att covid-19-krisen kommer att leda till försvagade offentliga finanser och ett behov av höjda skatter. Tvärtom menar KI att de offentliga finanserna är långsiktigt hållbara med gällande skatteregler.
Tillväxtanalys: Slutsatserna vilar på en ifrågasatt uppsats
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) underkänner fullständigt Jämlikhetskommissionsens analys av sambandet mellan ekonomisk jämlikhet och tillväxt. Bland annat har relevant litteratur utlämnats. Slutsatserna vilar nästan helt på en ifrågasatt uppsats av Dabla-Norris m.fl. samt på en e-mailkonversation med huvudförfattaren. Kommissionen drar, enligt Tillväxtanalys, slutsatser som inte har stöd i forskningen. Tvärtemot kommissionens slutsatser så kan åtgärder för att minska ekonomiska skillnader ha olika effekt på tillväxten dels beroende på landspecifika förhållandet, dels beroende på vilken specifik åtgärd som avses. Tillväxtanalys lyfter särskilt fram löneskillnader och marginalskatter på arbete. Sverige har en mycket sammanpressad lönestruktur, vilket innebär att en ytterligare minskning av löneskillnader knappast kan väntas bidra till ökad tillväxt. Eftersom marginalskatterna redan är mycket höga, så skulle sannolikt sänkta marginalskatter höja tillväxten även om inkomstskillnaderna ökade. Avskaffandet av värnskatten är en illustration av detta. Tillväxtanalys kritiserar också Jämlikhetskommissionens analys av utbildningens betydelse, eftersom den bortser från betydelse av den privatekonomiska avkastningen av utbildning – den så kallade utbildningspremien. Även här bortser utredningen från relevant litteratur. Tillväxtanalys konstaterar också att ingen diskussion finns av hur företag, innovationer och entreprenörskap påverkas av kommissionens förslag.
ESV: Otillräckliga analyser
Ekonomistyrningsverket (ESV) framhåller att Jämlikhetskommissionens analyser är otillräckliga. För att kunna ta ställning till förslagen, menar ESV, så måste effekterna på kort och lång sikt tydligare analyseras, inklusive de dynamiska effekterna. Även ESV lyfter fram frånvaron av analyser av effekterna av höjda ersättningsnivåer i arbetslöshets- och sjukförsäkringarna som en särskilt allvarlig brist. För att förslagen ska kunna värderas, måste effekterna på jämviktsarbetslösheten och de offentliga finanserna beskrivas.
IFAU varnar för höga ersättningsnivåer
Även Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) riktar kritik mot bristen på analys av konsekvenserna av höjda ersättningsnivåer, som institutet menar kan minska reformutrymmet i övrigt. IFAU riktar också mer grundläggande kritik mot att Jämlikhetskommissionens förslag uteslutande lämnar förslag som utjämnar inkomster i ett statiskt perspektiv och inga förslag som gynnar social rörlighet. Den underliggande premissen tycks, enligt IFAU, vara att inkomstutjämning också ökar den sociala rörligheten. Så måste dock inte vara fallet. Kunskapsläget är i själva verket tunt på denna punkt.
Flera synpunkter om kommissionens förslag:
- Medlingsinstitutet: Flera expertmyndigheter och organisationer kritiserar brister i specifika delar av analysen. Medlingsinstitutet menar att analysen är bristfällig, bygger på bristande kunskapsunderlag och i delar består av resonemang som är svårförståeliga. Det går till exempel inte att förstå vad Jämlikhetskommissionen menar med att statligt tillsynsansvar över arbetsrätten saknas och inte heller hur denna påstådda brist kan åtgärdas.
- Migrationsverket: Myndigheten underkänner Jämlikhetskommissionens slutsats att det främst är arbetskraftsinvandringen som bidragit till ökad ojämlikhet och inte till exempel asylinvandring. Asylinvandringen har lett till att personer med kort utbildningsbakgrund och svag förankring på arbetsmarknaden beviljats uppehållstillstånd. Mot den bakgrunden menar myndigheten att det är svårt att tro att kommissionens förslag på migrationspolitikens område skulle ha någon större påverkan på jämlikheten. Migrationsverket avstyrker de förslag som kommissionen lägger avseende hårdare regler för arbetskraftsinvandring eftersom de antingen inte är förenliga med svensk rätt, eller dåligt utredda och motiverade.
- Pensionsmyndigheten: Myndigheten menar att analysen av pensioner är ofullständig och oprecis. Jämlikhetskommissionen hävdar att personer som invandrat till Sverige i sen ålder inte hinner arbeta tillräckligt länge för att få en rimlig pension, utan att precisera vad som avses med ”rimlig”. Inte heller beaktas att invandrare ofta har rätt till pensions från sitt tidigare hemland, samt att många har rätt till garantipension och bostadstillägg. Kommissionens analys tar heller inte hänsyn till att utträdesåldern från arbetsmarknaden stigit brant under de senaste decennierna.
- Barnombudsmannen: BO menar att Jämlikhetskommissionen feltolkar barnkonventionen när den hävdar att det fria skolvalet försvårar att uppfylla konventionens artikel 29c, som stadgar att skolan ska utveckla barnens respekt för kulturer som skiljer sig från barnets egen. Tvärtom anger barnkonventionen explicit att inget i den berörda artikeln får tolkas så att det inskränker enskildas eller organisationers rätt att inrätta och driva utbildningsinstitutioner.
- Förslaget att förstatliga elnäten underkänns av Elmarknadsinspektionen (Ei) som menar att utredningen gör en felaktig beskrivning av historiska ägarförhållandena. Tvärtemot vad Jämlikhetskommissionen hävdar, så fanns blandat och privat ägarskap även före elmarknadsavregleringen 1996. Ett förstatligande skulle, menar Ei, utmana grundläggande rättsprinciper, både i svensk rätt och i EU-rätten. Även Jämlikhetskommissionens förslag om statlig administration av laddinfrastruktur för elbilar underkänns av de närmast berörda myndigheterna, Trafikanalys och Trafikverket. Myndigheten menar att det inte vore ändamålsenligt, dels mot bakgrund av de investeringar som gjorts under senare år, dels eftersom den tekniska utvecklingen inom området är snabb. Upphandlingsmyndigheten framför generell kritik mot att Jämlikhetskommissionens resonemang präglas av en grundläggande misstro mot privata utförare och mot offentlig upphandling. Denna grundsyn riskerar, menar myndigheten, att leda till att den offentliga sektorn går miste om de fördelar avseende innovation och effektivisering som konkurrensutsättning kan föra med sig.
- Diskrimineringsombudsmannen: DO menar att de förslag till antagningskriterier till skolor, som Jämlikhetskommissionen föreslår ska baseras på politiskt bestämda krav gällande elever med utländsk bakgrund, kan stå i strid med diskrimineringslagens förbud mot direkt diskriminering. Skälet till detta är att vissa elever kan komma att missgynnas i förhållande till andra som är i en jämförbar situation, endast beroende på deras etniska tillhörighet.
- Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) anser att flera av utredningens förslag är svagt underbyggda. I flera fall menar IFAU att förslagen är så otydligt utformade eller analysen så bristfällig att det inte går att ta ställning till förslagen. Det gäller till exempel förslaget att utreda om vinstdrivande skolor är förenligt med myndighetsutövning, förslaget att reglera enskilda befattningshavares intressekonflikter, förslagen om skärpt tillsyn av skolan samt förslaget att tillsätta en utredning med uppdrag att föreslå åtgärder för långsiktig kompetensförsörjning och kvalitetsförstärkning inom förskolan.
- Några remissinstanser framhåller bristen på analys av konsekvenserna av vissa specifika förslag. Expertgruppen för biståndsanalys tar inte ställning till förslaget att minska biståndet från 1 procent till 0,7 procent av BNI, eftersom myndigheten menar att det är en politisk bedömning. Däremot konstateras att en analys av förslagets konsekvenser för Sveriges samarbetsländer och för Sveriges utrikespolitiska status, roll och röst helt saknas i utredningen. Finansinspektionen (FI) avstyrker förslaget om absolut preskription av skulder för överskuldsatta eftersom Jämlikhetskommissionen inte analyserat konsekvenserna av förslaget.
- Flera remissinstanser, däribland Justitiekanslern, kritiserar utredningen för att förslaget om reglering av spelreklam inte är tillräckligt underbyggt. Förslaget innebär en inskränkning av tryck- och yttrandefriheten genom grundlagsändring, vilket innebär att särskilt höga krav måste ställas på analysen och faktaunderlaget. Dessa krav uppfylls inte av Jämlikhetskommissionen. Journalistförbundet kritiserar att en sådan proportionalitetsbedömning som krävs vid inskränkningar av tryck- och yttrandefriheten inte gjorts.
- Göteborgs universitet, Högskolan i Gävle, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Stockholms universitet och Uppsala universitet samt Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) är kritiska till de förslag som rör den högre utbildningen, främst lärarutbildningen. Skarp kritik framförs mot att Jämlikhetskommissionen, utan genomarbetad analys, lägger långtgående förslag som inte tar hänsyn till den akademiska friheten. Genom att lagstifta mot vissa pedagogiska metoder eller teoribildningar hotas den fria forskningen, menar till exempel Uppsala universitet. Vidare framhålls att flera förslag saknar stöd i forskningen. Det gäller till exempel förslaget att koncentrera lärarutbildningen till färre lärosäten.
- Flera kommuner tar upp dels att utredningen visar överdriven tro på statlig styrning, dels att flera förslag påverkar kommuner och därför kräver finansiering. Det gäller till exempel förslaget om en skyldighet att erbjuda barnomsorg på kvällar och helger. Malmö stad framhåller att frågan om hur kommuner påverkas är otillräckligt genomarbetad, både avseende konsekvenser för kommunernas ekonomi och för det kommunala självstyret.
- Kritik framförs av flera instanser mot att förslagen är otydliga, att analysen svår att följa eller faktaunderlaget är felaktigt. Arbetsförmedlingen menar att det inte går att bedöma konsekvenserna av Jämlikhetskommissionens förslag på arbetsmarknadsområdet, eftersom de är så otydligt beskrivna. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) framför en liknande kritik avseende förslagen på det kriminalpolitiska området. Kommissionens förslag är så vagt beskrivna att det är svårt att förstå vad som avses, menar BRÅ. Regelrådet konstaterar att det inte finns någon konsekvensutredning som uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen (2007:1244) om konsekvensutredningar vid regelgivning. Skolinspektionen konstaterar att Jämlikhetskommissionen gör en felaktig beskrivning av tillståndsprocessen för friskolor, som är betydligt mer grundlig än kommissionen ger sken av. Även i övrigt menar Skolinspektionen att de mycket genomgripande förslag som läggs, är otillräckligt analyserade.
- Skatteverket konstaterar att skatteförslagen är så vagt beskrivna att konsekvenserna inte kan bedömas. På några punkter står det dock klart att ett genomförande skulle ta lång tid eller vara mycket komplicerat. Det gäller till exempel förslaget att utreda en fastighetsskatt som även skulle omfatta bostadsrätter. Att inrätta ett taxeringssystem för bostadsrätter torde ta uppemot tio år. Punktskatter på livsmedel baserat på innehåll av salt, socker och fett skulle leda till svåra gränsdragningsproblem. En förmögenhetsskatt skulle innebära betydande värderingsproblem, till exempel av onoterade aktier och andelar, samt till ökad skatteplanering. Avskaffande av ROT-avdraget skulle leda till sämre kontroll av andra skatter och kan leda till sämre skattemoral. (Även Ekobrottsmyndigheten avstyrker förslaget att avskaffa ROT-avdraget med ett liknande argument. Myndigheten menar att det skulle leda till ökad ekonomisk brottslighet.)
- Ett stort antal remissinstanser pekar på att Jämlikhetskommissionen missar viktiga perspektiv. Barnombudsmannen (BO) menar, till exempel, att analysen saknar ett barnperspektiv. Diskrimineringsombudsmannen (DO) anser att analysen är ofullständig, eftersom den saknar ett konsekvent diskrimineringsperspektiv. Folkhälsomyndigheten konstaterar att få resonemang förs om hur förslagen och rekommendationerna kan bidra till ökad jämlikhet i hälsa, trots att detta var ett av kommissionens uppdrag.
