KLIMATOMSTÄLLNINGEN
Forskare: Monopol bromsar miljövänlig utveckling
En cirkulär ekonomi öppnar möjligheter. Men monopol kan bromsa utvecklingen, säger forskaren Jonas Grafström till TN.
En cirkulär ekonomi kan bli ett framgångsrecept för svenska företag. Det menar Jonas Grafström, doktor i nationalekonomi och knuten till Näringslivets forskningsinstitut Ratio.
– Det finns mycket pengar att tjäna på en cirkulär ekonomi, speciellt när tekniken utvecklas. Någons biprodukt kan bli någon annans utmärkta råvara. Teknologin gör att man kan mäta mycket bättre vad det är för kvalitet på materialet, kanske kommer vi se ett Blocket för restprodukter. För tio år sen satt en företagare kanske på ett överskottslager och hade ingen aning om att det gick att sälja det till någon i ett annat län, säger han till TN.
Men låt oss ta ett steg tillbaka, för vad innebär egentligen en cirkulär ekonomi? Svenskt Näringsliv talar om det som en förutsättning för att klara klimatmålen, regeringen meddelade förra året att Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi och Naturskyddsföreningen tipsar på sin hemsida om vägen dit.
Jonas Grafström har läst studier som visar att det finns 114 olika definitioner av begreppet. Ibland beskrivs det som ett kretslopp, ibland som ett ekonomiskt system som behåller värdet på produkter, material och resurser i ekonomin så länge som möjligt – och minimerar avfallsgenereringen.
– Definitionen kan vara bred, jag som ekonom tänker att det innebär att man har framtiden i åtanke när man fattar beslut och analyserar hur mycket material man kan ta tillvara. I grund och botten handlar det om att man sätter ett pris på alla delar av produktionen, inklusive restprodukter, säger han.
Barriärer bromsar utvecklingen
Så, om alla är överens är det väl bara att kicka igång den cirkulära ekonomin och njuta av utvecklingen? Riktigt så enkelt är det inte, enligt Jonas Grafström. Vägen mot en fungerande cirkulär ekonomi kantas av hinder, stora som små, som måste överbryggas.
Det främsta hindret handlar om marknader. Gamla aktörer och monopol vill inte att andra ska komma in, även om det skulle minska spillet, menar han.
– I nuläget finns det vissa monopol som gör att det inte blir cirkularitet. Exempelvis vill insamlingsföretag få gå in och hämta avfall från kontor, som papperskorgar, sopor och liknande. Men kommunernas intresseorganisationer är negativa till möjligheten att kunna välja en annan leverantör än kommunen. Istället bränns materialet i värmeverk. Det skulle kunna finnas företag som istället kan återvinna den plasten, men det stoppar kommunerna och deras monopol.
Applerobot kan plocka sönder 200 mobiler - i timmen
Även institutionella barriärer, som att många organisationer är uppbyggda utifrån en linjär ekonomi eller att avfall varit gratis att göra sig av med, försvårar utvecklingen. En annan barriär handlar om teknologi. Om det finns monopol på att samla in vissa former av avfall uppstår ingen konkurrens vilket leder till att det inte heller sker någon utveckling eller investeringar i ny teknologi, enligt Jonas Grafström.
– Så länge det finns marknadsbarriärer är det svårt att utveckla nya teknologier, eftersom företaget inte vet om man får avkastning på investeringen. Apples Daisyrobot plockar isär deras gamla mobiltelefoner och kan återvinna alla ädelmetaller inuti, den kan plocka i sönder 200 mobiler i timmen. Men det krävs en fungerande marknad för att den typen av entreprenörskap och teknikutveckling ska ske, säger han.
Expert: Utredning steg i rätt riktning
Förra sommaren tillsatte regeringen en särskild utredare som skulle ”föreslå alternativa lösningar för ökade möjligheter för yrkesmässiga verksamheter att ta hand om sitt kommunala avfall”.
I april lämnades den så kallade Frivalsutredningen om svensk avfallshantering över till regeringen. Jenny Svärd, ansvarig för miljöpolicy på Svenskt Näringsliv, anser att utredningen är ett steg i rätt riktning för att möjliggöra att företagen hanterar avfall.
– Frivalsutredningen tar betydelsefulla steg i en sådan riktning. Utredningen föreslår att verksamheter som har avfallsabonnemang för sitt hushållsliknande avfall hos kommunen från och med 1 januari 2022, ska ha möjlighet till frival för transport och hantering av avfallet, säger hon till Svenskt Näringslivs hemsida.
Hon fortsätter:
– Även om det finns delar som vi skulle vilja justera, såsom att det borde vara verksamhetsutövarna och inte i praktiken fastighetsägarna som har möjligheten att göra frivalet, så är detta ett efterlängtat förslag och ett steg i rätt riktning. Rätt infört kan detta få stor betydelse för omställningen mot en mer cirkulär ekonomi.
Regeringen: Sverige ställer om till en cirkulär ekonomi
Svenskt Näringsliv: Frivalsutredningen går i rätt riktning
Äga avfall - en del av den cirkulära ekonomin
