För att stärka yrkesprogrammens ställning och förbättra informationen till framtida arbetsgivare borde yrkesprov i gymnasieskolan införas, skriver Gustav Blix och Johan Olsson, Svenskt Näringsliv, på GP Debatt.

De flesta fristående huvudmän som har ansökt om att starta eller bygga ut en gymnasiutebildning har fått nej av Skolinspektionen. Anledningen är skärpta bestämmelser om att utbudet av program bättre ska matcha arbetsmarknadens behov, skriver myndigheten.

Genom en ny reform ska näringslivet nu få vara med och påverka gymnasieskolans programutbud. På tiden, menar flera företagare som vittnar om stora matchningsproblem på arbetsmarknaden. ”Det är något som inte stämmer”, säger skogsföretagaren Håkan Nilsson.

Fler elever lockas till gymnasieskolans yrkesprogram – men för många vill bli säljare och för få siktar mot jobb inom vården, enligt Skolverket.

Fler unga behöver lockas till gymnasiets yrkesprogram för att matcha arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Men det är tufft att hitta en lärlingsplats, rapporterar Sveriges Radios Ekot.

Transportprogrammet på Uppsala yrkesgymnasium Jälla går mot strömmen. Sedan fem år tillbaka är könsfördelning här jämn bland eleverna, rapporterar SVT.

Stella Leverström, Joline Eriksson och Livia Brunning i Karlstad startade ett UF-företag efter en kompis ridolycka, rapporterar SVT Nyheter.

Allt fler elever som går ut nian saknar gymnasiebehörighet, visar statistik från Skolverket. Värst i är det i glesbygdskommuner. Nu tvingas företagen ta saken i egna händer för att rädda kompetensen. ”Istället för att gnälla gör vi något åt det”, säger industriföretagaren Linda Fransson till TN.

Om några år kan elever få betyg i en ny tiogradig skala, utan dagens skarpa F som i underkänt.

Trots att arbetsmarknaden skriker efter yrkeskompetens är det få elever som väljer att gå ett yrkesprogram på gymnasiet. Men nu ska det bli ändring, lovar Skolverket, som sett över utbildningsutbudet i hela landet. Det rapporterar Ekot.