KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Nya siffror: Fler svenskar vill ha kärnkraft

60 procent anser att vi har en allvarlig elkris. Samtidigt ökar stödet för kärnkraft bland svenskarna, visar en ny opinionsundersökning. ”Det går inte att ta bort planerbar el utan konsekvenser”, säger miljöforskaren Mats Nilsson till TN.

Under 2022 planerar Tyskland att fasa ut sina sista kärnkraftverk. I och med den successiva utfasningen av kärnkraft använder Tyskland mer fossil energi.

2021 kom drygt 47 procent av den tyska elen från fossila källor, jämfört med året innan då drygt 44 procent av elen var fossil.

Flera opinionsundersökningar har visat att tyskarnas attityd till kärnkraft är mer positiv nu jämfört med tidigare och en stor andel svarar att den kommer behövas även efter 2022 om landet ska kunna nå sina klimatmål.

Opinionen i Sverige svänger

Även i Sverige verkar opinionen för kärnkraft bli starkare.

”Vi har tidigare haft tillgång till billig el, men är nu beroende av att det blåser i Europa och priset på rysk naturgas”

Enligt en Sifoundersökning som gjorts på uppdrag av Teknikföretagen framgår det att sex av tio svenskar anser att Sverige har en allvarlig kris när det kommer till elförsörjning.

– Det som sticker ut i undersökningen är att sju av tio känner oro för elräkningen nu i vinter, säger Robert Tenselius som är ansvarig för energifrågor på Teknikföretagen.

75 procent svarar också att de tror att elpriserna är ett hot mot svenska industriföretag.

– Det är en korrekt insikt. Vi har tidigare haft tillgång till billig el, men är nu beroende av att det blåser i Europa och priset på rysk naturgas. Svenska folket förstår att det är problematiskt för industrin.

Robert Tenselius vill se satsningar på elsystemet.

– Industrin behöver ett bättre fungerande elsystem med stabil tillgång till fossilfri planerbar el, vilket vi har haft i flera decennier. Det är en viktig konkurrensfördel som vi håller på att tappa bort om vi inte vidtar åtgärder.

Drygt 60 procent positiva till kärnkraft

I undersökningen svarar sju av tio att de inte anser att det är rimligt med variationer i elpriset mellan norra och södra Sverige.

Det vanligaste förhållningssättet tycks vara en positiv inställning till både kärnkraft och vindkraft. 61 procent är positiva till kärnkraft och 75 procent till vindkraft. 50 procent uppger att Sverige bör bygga ny kärnkraft.

– Jag är inte förvånad över att folk är oroade, jag känner själv mycket oro för elfrågorna. Det är positivt att så många anser att kärnkraften är viktig.

Risk att omställningen stannar av

När valrörelsen drar igång hoppas Robert Tenselius att ett stort fokus ska ligga på just el.

– Jag tror och hoppas att energifrågan kommer att spela stor roll i valet och att det kommer resultera i förändringar för ett mer fungerande system. För oss på Teknikföretagen är det uppenbart att den planerbara delen måste säkerställas.

Robert Tenselius vill se bättre förutsättningar för kärnkraft och satsningar på energilagring.

– Det är avgörande att man nu tar tag i utmaningarna vi står inför för att säkerställa den gröna omställningen i industrin. Vi måste se till att det finns en framtidstro om att vi kan hantera det fördubblade elbehov som vi väntas ha om 25 år. Annars finns det en risk för att den gröna omställningen stannar av.

”Det man kan säga är att vi hade haft märkbart lägre priser i elområde tre och fyra om vi inte stängt ned fyra reaktorer,”

I debatten om elkrisen verkar åsikterna gå isär om vad som egentligen orsakar de höga priserna. TN har pratat med Mats Nilsson, docent i miljöekonomi på Södertörns högskola, för att få klarhet i frågan.

– Det är svårt att säga exakt hur mycket av prisökningen som beror på att man har lagt ned kärnkraftsreaktorer under de senaste åren. Men att ta bort fyra reaktorer innebär att mycket produktion har försvunnit i södra Sverige, sedan har det kombinerats med andra faktorer som kyla och höga priser på gas och utsläppsrätter. Det man kan säga är att vi hade haft märkbart lägre priser i elområde tre och fyra om vi inte stängt ned fyra reaktorer, säger Mats Nilsson.

Mats Nilsson anser att dagens situation hade gått att undvika.

– Den situation vi ser den här vintern är något som jag och många andra har försökt varna för. Det går inte att ta bort planerbar el utan konsekvenser.

Eldas med olja

I måndags startades det oljeeldande reservkraftverket i Karlshamn.

– Nu gör vi som i Tyskland, kolkraft istället för kärnkraft, det är inte så bra. Men utan Karlshamn hade vi kanske inte klarat oss i det här läget.

Men Mats Nilsson anser inte att Sveriges situation är jämförbar med den tyska.

– Det är svårt att jämföra. I Tyskland har det länge funnits en tydlig opinion för att lägga ned kärnkraften, det har inte funnits samma tydlighet här. Tyskarna verkar okej med att byta ut kärnkraft mot fossil energi, det är man inte i Sverige.

”Opinionen i Sverige är känslig för att fabriker stänger ned till följd av höga elpriser”

Mats Nilsson menar att vi i Sverige ser en tydligare koppling mellan elpriset och konkurrenskraft.

– Opinionen i Sverige är känslig för att fabriker stänger ned till följd av höga elpriser. Svenska väljare ser det sambandet.

I Finland har opinionen svängt till kärnkraftens fördel.

– De gröna i Finland har gjort den kopplingen, de vill lösa klimatfrågan utan att stänga ned de klimatvänliga fabrikerna i landet som då istället skulle öppna någon annanstans, förmodligen med smutsigare el.

Mats Nilsson bedömer att det nu är för sent att dra igång de reaktorer som är nedstängda.

– Kärnkraft kräver långa processer, vi kan absolut inte rädda den här vintern med de nedstängda reaktorerna. Det jag ser framför mig är att vi planerar för att bygga nytt.